Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till konkurrenskommittén (C 1989:03), Dir. 1991:41
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1991-05-30
Dir. 1991:41
Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30
Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att konkurrenskommittén (C 1989:03) ges i uppdrag att i
nära samverkan med företrädare för kommuner och landsting närmare
överväga vissa frågor om förstärkt konkurrens i kommunal verksamhet.
Bakgrund
Konkurrenskommittén, som tillkallades efter regeringsbeslut den 2
februari 1989, har enligt sina direktiv (dir. 1989:12) i uppdrag att
utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare kan förstärkas (Dir.
1989:12).
Enligt direktiven skall kommittén bl.a.
-- kartlägga hur konkurrensförhållandena har förändrats inom olika
sektorer av ekonomin under de senaste tio åren samt analysera vilken
betydelse konkurrensförhållandena har för att de centrala
ekonomisk-politiska målen skall kunna uppnås,
-- med utgångspunkt i den genomförda analysen och uppmärksammade brister
föreslå åtgärder som verksamt kan bidra till en ökad konkurrens samt
överväga ändringar av konkurrenslagstiftningen,
-- särskilt analysera konkurrensförhållandena inom reglerade sektorer
och föreslå åtgärder som ökar konkurrensen samt pröva om
konkurrenslagstiftningen i ökad utsträckning kan tillämpas inom dessa
sektorer.
Frågan om konkurrens inom den offentliga sektorn har inte närmare
berörts i direktiven. Genom ett särskilt beslut den 21 juni 1989
överlämnade emellertid regeringen till kommittén en skrivelse från
statens pris- och konkurrensverk om effektivitet i kommunal
monopolverksamhet. Regeringen uttalade i beslutet att denna fråga skulle
övervägas av kommittén. Kommittén har med anledning av detta inlett ett
arbete om konkurrens inom det kommunala området. Kommittén har som ett
första resultat av arbetet presenterat rapporten (SOU 1991:26) Kommunala
entreprenader -- Vad är möjligt?
I årets budgetproposition (1990/91:100, bil. 2. s. 33 och 34) uttalade
regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma även
områden inom den offentliga sektorn, där ökad konkurrens och mekanismer
som stimulerar en effektiv resurshushållning kan förenas med och ofta
främja de samhälleliga målen på området. Regeringen pekade på
möjligheten att skapa marknadsliknande lösningar genom att skilja på
rollerna som beställare och producent. Riksdagen hade inte något att
erinra mot regeringens bedömningar i denna del (FiU25, rskr. 278).
Jag kommer i det följande att ta upp vissa punkter som bör ägnas
särskild uppmärksamhet i kommitténs fortsatta arbete på det kommunala
området.
Uppdraget
Arbetet med att effektivisera den offentliga sektorn har stor betydelse
för den framtida samhällsutvecklingen. Inom ramen för samhällets mål för
olika verksamheter måste nya verksamhetsformer och idéer prövas. Det är
viktigt att, som ett av många alternativ, pröva lösningar som genom
konkurrens stimulerar en ökad effektivitet. Konkurrenskommittén har en
viktig uppgift att fylla när det gäller att från sina utgångspunkter
utarbeta konkreta förslag till effektivisering där fördelarna med en
ökad konkurrens kan tas till vara även på det kommunala området.
Sedan konkurrenskommittén påbörjat sitt arbete i denna del har ett
arbete på flera angränsande områden inletts. Bl.a. har en kommitté
tillsatts med uppgift att utforma ett nytt system för statens bidrag
till kommuner och landsting samt att se över den kommunala sektorns
övriga finansieringskällor (dir. 1990:20). Vidare har en utredning fått
i uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter i kommunal verksamhet
(dir. 1990:18). Båda dessa utredningar -- kommunalekonomiska kommittén
(Fi 1990:04) och avgiftsutredningen (C 1990:09) -- har beröringspunkter
med konkurrenskommitténs arbete. En ny kommunallag (prop. 1990/91:117),
som delvis ändrar förutsättningarna för hur kommunerna kan organisera
sitt arbete, har förelagts riksdagen.
Avgiftsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1990:107). Den
kommunala självkostnadsprincipens gränser tagit upp frågan om att öka
konkurrensen inom delar av den tekniska försörjningen i kommunerna.
Remissbehandlingen av betänkandet visar att det finns ett stort intresse
inom kommunerna att öka effektiviteten genom stärkt konkurrens. Frågan
om de legala förutsättningarna för ökad konkurrens samt frågan om
statens roll för att upprätthålla konkurrens inom områden där det finns
förutsättningar för konkurrens bör nu övervägas närmare av
konkurrenskommittén i samråd med avgiftsutredningen.
Rättvisande redovisningar av kommunernas och landstingens faktiska
kostnader för olika verksamheter är en väsentlig förutsättning för att
privata eller kooperativa företag skall kunna konkurrera med den
kommunala egenregiverksamheten på lika villkor. Att hålla olika
verksamheter åtskilda ökar möjligheterna att fördela kostnader och att
ta fram rättvisande redovisningar. Inom de båda kommunförbunden pågår
ett utvecklingsarbete för att ta fram mått på kostnaderna för att
bedriva olika verksamheter. Kommittén bör följa detta utvecklingsarbete
och föreslå åtgärder för att åstadkomma sådana redovisningar av
kostnader som kan behövas i de fall då en kommun eller ett landsting
inbjuder utomstående entreprenörer att delta i ett anbudsförfarande. Det
är angeläget att det fortsatta utvecklingsarbetet på detta område bygger
vidare på den metodutveckling som redan pågår inom de båda
kommunförbunden. Kommittén bör i denna del bedriva sitt arbete i nära
samråd med kommunalekonomiska kommittén. En annan sak är att det för
statsmakternas uppföljning och utvärdering av vissa verksamheter kan
krävas att t.ex. kommuner lämnar jämförbara sakuppgifter och att
redovisningssystemen därför måste göra det möjligt att ta ut sådana
uppgifter. Denna fråga bör inte behandlas av konkurrenskommittén.
Göteborgs kommun har i en skrivelse den 27 mars 1991 hemställt att
regeringen tar de initiativ som behövs för att utvidga de kommunala
befogenheterna på trafiksektorns område. Syftet är att göra det möjligt
för kommuner att försälja kommunala tjänster till andra kommuner. Även
denna fråga bör behandlas av kommittén. Kommittén bör belysa för- och
nackdelar med en allmän sådan möjlighet.
Konkurrenskommitténs arbete bör mot bakgrund av vad jag nu har sagt
fullföljas och fördjupas på det kommunala området. Det krävs en
samordning av det arbete som pågår på flera områden. Idéer och förslag
bör också diskuteras med de parter som berörs av förslagen. Arbetet bör
därför bedrivas i kontakt med företrädare för kommuner och landsting
samt de anställdas organisationer.
I arbetet bör kommittén också samråda med de tidigare nämnda
utredningarna, nämligen kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) och
avgiftsutredningen (C 1990:09). Dessa utredningar beräknas redovisa
resultatet av sina arbeten under hösten 1991. Konkurrenskommitténs
arbete i denna del bör därför vara slutfört ungefär samtidigt och senast
den 1 november 1991.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen utvidgar konkurrenskommitténs uppdrag i
enlighet med vad jag nu har anfört.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Civildepartementet)