Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1991:38 Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-08 Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att översiktligt beskriva omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier samt att försöka klargöra dess orsaker. Bakgrund Före andra världskriget betraktades det i Sverige inte som något odelat negativt att ungdomar ur de lägre socialgrupperna knappast alls återfanns bland de universitetsstuderande. Det rörde sig om en ''nyttig orättvisa'', fanns det många som menade. Samhället gynnades på många sätt av att mängder av studiebegåvade människor sökte sig andra vägar i livet än de som gick genom universiteten. Så länge många såg saken på det sättet, existerade förvisso den sociala snedrekryteringen. Den betraktades emellertid inte alltid som något missförhållande. Den avgörande omsvängningen bort från detta tänkesätt ägde rum för ungefär femtio år sedan. Från såväl demokratiska som ekonomiska utgångspunkter började en dominerande opinion då på allvar att framhäva det värde, som ligger i att människor med olika social bakgrund finns företrädda i alla yrkeskategorier och att allas förutsättningar för högre studier tas till vara. I och med detta började det utbildningspolitiska problemet att uttryckas på det sätt som senare generationer har vant sig vid att betrakta som det normala. Hur organiserar vi utbildningsväsendet som helhet, så att varje människas unika förutsättningar tas till vara? En viktig förutsättning för att dagens synsätt skulle kunna etableras var de tidiga efterkrigsårens nästan gränslösa optimism. 1946 års skolkommission var övertygad om att det gick att ta till vara alla människors unika förutsättningar utan att ''de praktiska och manuella yrkena och de stora folkgrupper, som ägnar sig åt dem, komme att utarmas på teoretiska begåvningar'' (SOU 1948:27, s. 9). Med utgångspunkt i denna optimistiska grundsyn har såväl ungdomsskolan och vuxenutbildningen som högskolan och systemet för studiefinansiering genomgått ett antal stora och genomgripande förändringar från andra världskriget och framåt. I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil.10 s. 8) anmälde jag att en utredning bör tillsättas för att kartlägga omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier och utreda dess orsaker. Utredningens analys skall ligga till grund för överväganden om den for tsatta reformeringen av ungdomsskolan och högskolan. Tidigare studier tyder på att den sociala snedrekryteringen grundläggs i ungdomsskolan. Den sociala selektionen i högskolan bestäms i hög grad av de studieval som eleverna gör och vilka attityder de möts av i grundskolan och i gymnasieskolan. Förslag till åtgärder för att bryta den sociala snedrekryteringen måste därför också ta sikte på att förändra det perspektiv på fortsatta studier som grundläggs i dessa skolformer. Även bland vuxenstuderande grundläggs den sociala snedrekryteringen till högskolan redan inför planering av förberedande studier på lägre nivå. Förslag till åtgärder för att bryta snedrekryteringen måste därför ta sikte bl.a. på studie- och yrkesorienteringen för blivande vuxenstuderande i komvux och folkhögskolan. Genom invandringen har den svenska befolkningen fått ett tillskott av olika nationella grupper med andra studietraditioner än den svenska. Utbildningsbakgrunden och studietraditionen skiljer sig också avsevärt mellan de olika invandrargrupperna. De frågeställningar som här tas upp är av särskilt intresse också med tanke på detta. Utredningsuppdraget En central fråga har hela tiden varit, hur verkningsfulla förändringarna av ungdomsskolan och vuxenutbildningen faktiskt har varit med avseende på en social sammansättning av studerandegruppen vid universitet och högskolor, som bättre svarar mot befolkningssammansättningen i landet som helhet. Olika undersökningar har kommit till delvis olika resultat. Hur frågan besvaras har stor praktisk och politisk betydelse. Det underlag som finns gör det möjligt att ta fram siffror och bakgrundsfakta så, att en relativt hög grad av visshet kan uppnås. Genom en analys av förändringarna under efterkrigstiden bör det gå att visa vilka förändringar som ägt rum och under vilka omständigheter den sociala snedrekryteringen effektivast kunnat motverkas. När det gäller problemet insatt i sitt historiska sammanhang, bör utredaren uppmärksamma dubbelsidigheten i den utbildningspolitiska grundsyn, som på allvar etablerades först för femtio år sedan. Det önskvärda är en förändring, som tar sig två olika uttryck. En viktig uppgift är att bryta de sociala och ekonomiska barriärer, som hindrar ungdomar från arbetarhem och vuxenstuderande ur arbetarleden att söka sig till högre studier. En lika viktig uppgift är att bryta de sociala och ekonomiska barriärer som hindrar ungdomar från högre socialgrupper att söka sig till praktiska yrkesutbildningar av olika slag. Utredaren bör först kartlägga omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Därefter bör bl.a. belysas i vilken utsträckning sambandet mellan social bakgrund och övergång till högre utbildning varierar beroende på kön, ålder och geografisk härkomst samt, beträffande invandrargrupperna, nationellt ursprung. I bilden bör också ingå den förskjutning mellan socialgrupper som kan hänföras till en expansion av tjänstemannagrupperna och till det allt mer ökande antalet akademiskt utbildade personer. Utredningen bör därutöver analysera vilken påverkan högskolans egen organisation har på den sociala skiktningen. I vilken utst räckning och hur påverkar antagningssystem, behörighetsregler, utbildningens längd och lokalisering, studieorganisation, dimensionering etc. den sociala rekryteringen? Vilka faktorer är det som gynnar respektive missgynnar studerande med olika social bakgrund? Hur har rekryteringsmönstret för ändrats genom utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna? Utredningen bör vidare belysa frågan om hur studiefinansieringen och övriga studiesociala förhållanden påverkar benägenheten för högre studier. Analysen av den sociala snedrekryteringen bör avse hela tidsperioden efter andra världskriget med en tyngdpunkt på utvecklingen under de senaste tjugo åren. På individnivå bör analysen sträcka sig från tiden i grundskolan respektive från tiden då vuxenstudier påbörjades fram till dess att den studerande etablerat sig i ett yrke efter avslutade högskolestudier. Det är angeläget att problemställningen presenteras och bearbetas mot bakgrund av motsvarande samhällsutveckling och utbildningspolitiska ambitioner internationellt. Utredningsarbetet bör kunna utmynna i underlag för bedömningar av vilka utbildningspolitiska åtgärder på olika stadier, som mest effektivt motverkar social snedrekrytering till högre studier. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Persson. Utredningsarbetet Det finns ett förhållandevis rikt statistiskt material och en omfattande forskning inom området. I sitt arbete bör utredaren utgå från detta material för att ge en samlad bild av problemområdet. Vidare bör utredaren, i den mån hon eller han anser detta vara nödvändigt, samråda med högskoleutredningen, utredningen om kompetens utveckling i arbetslivet samt utredningen om vuxnas studiefinansiering (FINVUX). Utredaren bör bedriva arbetet så att ett betänkande kan föreligga senast den 1 februari 1993. För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och konsekvenser samt (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda orsakerna till och omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högskolan. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)