Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1991:22 Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-11 Statsrådet Wallström anför. 1 Mitt förslag En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att se över lotterilagstiftningen. 2 Uppdragets huvudsakliga innehåll Kommittén bör undersöka, i vad mån folkrörelserna i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel och i vad mån det ur kontrollsynpunkt är möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer. Översynen bör samtidigt leda till förslag om förändringar som gör att lagstiftningen blir enklare att förstå, överblicka och tillämpa. 3 Bakgrund Lotterilagen (1982:1011, ändrad senast 1988:839) trädde i kraft den 1 januari 1983. Lagen bygger i väsentliga delar på den tidigare gällande lotteriförordningen (1939:207, upphävd 1982:1012). En huvudregel i lotterilagen är att behållningen av ett lotteri skall tillfalla ideella ändamål eller det allmänna. Vissa ändringar i lagen trädde i kraft den 1 januari 1989 (SFS 1988:839). Syftet med ändringarna var främst att underlätta för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel (prop. 1987/88:141 s. 15). Ändringarna innebär att penningvinster i viss utsträckning har blivit tillåtna i lotterier och bingospel. Vidare har det tidigare tillståndstvånget för sådana lotterier som anordnas huvudsakligen inom endast en kommun, ersatts med registrering. Samtidigt med dessa lagändringar sänktes skatten på bingospel med penningvinster från 5,5 procent till 3 procent av omsättningen och vidare togs skatten bort på alla varulotterier, även bingo med enbart varuvinster. Den nuvarande lotteriförordningen (1982:1012, ändrad senast 1989:274) reglerar avgifter för bevis om tillstånd till lotterier, typgodkännanden av lotter och bingobrickor samt godkännande av kontrollutrustning. Den 15 juni 1989 trädde vissa ändringar i kraft som bl.a. innebar att avgiften för bevis om registrering sänktes från 800 till 300 kr. (SFS 1989:274). Sveriges Riksidrottsförbund och Folkrörelsernas Samarbetsorgan för lotterifrågor har i skrivelser till regeringen den 11 juni 1990 r espektive den 10 september 1990 (C90/1318/FU, C90/1820/FU) påtalat att gällande bestämmelser hindrar en angelägen utveckling och för nyelse av den lotteri- och spelverksamhet som bedrivs av folkrörelserna. De anser sig därför inte kunna ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen. Dessa förhållanden har påtalats även i motioner till riksdagen (bet. 1989/90:Kr502 och bet. 1990/91:Kr509). Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande om lotterifrågor (bet. 1990/91:KrU8 s. 5f) uttalat att lotterilagen behöver ses över. Enligt utskottet bör översynen göras av en utredning vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda partierna. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört i denna del (rskr. 31). Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/ 91:100 bil. 15 s. 102) föreslagit att den övre gränsen för vinsternas storlek i bingospel höjs från ett halvt till ett helt basbelopp. En sådan ändring skulle öka intresset för bingospel och ge folkrörelserna möjlighet att öka sina intäkter av bingospel. Riksdagens kulturutskott har hemställt att riksdagen beslutar om denna ändring genom ett tillägg till 12§ lotterilagen (1990/91:KrU18). Riksdagen har antagit det vid betänkandet fogade förslaget till ändring i lotterilagen (rskr. 231). 4 Problem För folkrörelserna har lotterier av tradition varit en betydande inkomstkälla vid sidan av statligt och kommunalt ekonomiskt stöd. Om sättningen på den totala spelmarknaden har ökat under åttiotalet. Den tidigare kraftiga tillväxten på det statliga lotteriområdet har mattats av under senare år. De statliga lotterierna står ändå för huvuddelen av ökningen medan folkrörelselotteriernas andel av omsättningen, relativt sett, har minskat sedan år 1975. En viss återhämtning för folkrörelsernas del kan noteras under senare år. Omsättningen på bingospel har ökat tack vare de tidigare nämnda ändringarna i bl.a. lotterilagen som trädde i kraft år 1989. Dessa förhållanden ger anledning att undersöka vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra möjligheterna för folkrörelserna att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel. Frågan om hur spelmarknaden utvecklas för föreningarna är bl.a. beroende av i vilken utsträckning dessa förmår att utnyttja de möjli gheter till ökade intäkter av lotterier och spel som de senaste ändringarna i lotterilagstiftningen ger. Man har kunnat konstatera att omsättningen i bingospel har ökat påtagligt och att nettobehållningen har blivit betydligt större än tidigare. Det torde framför allt vara idrottsrörelsen som genom sin stora andel av bingoverksamheten dragit fördel av de ökade intäktsmöjligheterna. Den nuvarande lotterilagen behöver förbättras i olika avseenden, inte minst i formellt och redaktionellt hänseende. Den är svåröverskådlig och har visat sig svår att tillämpa. Lagen behöver därför arbetas om och ses över i språkligt hänseende. Oklarheter vid tillämpningen har uppstått bl.a. i fråga om vilken myndighet som beslutar om tillstånd till lotterier som bedrivs i mer än en kommun. Det gäller t.ex. frågor om lotteriallianser och bedrivande av lotteri i lokal-TV och liknande medier. 5 Uppdraget Inledningsvis har jag angett uppdragets hudsakliga innehåll. Jag vill i det följande peka på några frågor som översynen bör omfatta. Kommittén bör undersöka och lägga fram förslag till åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att öka sina intäkter från lotterier och spel. Kommittén bör därvid särskilt undersöka om lotteriintäkterna kan öka genom -- att folkrörelserna i högre grad än för närvarande ges möjligheter att använda sig av moderna lättkontrollerad teknik, -- att ytterligare förenkla eller avreglera vissa lotteriformer, om det är möjligt från kontrollsynpunkt, och -- att öppna ytterligare möjligheter till lotterier med penningvinster. Kommittén bör utvärdera de ändringar i bl.a. lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989. I samband med detta bör kommittén även redovisa folkrörelselotteriernas utveckling efter de senaste lagändringarna och överväga om man kan dra några slutsatser utifrån detta. Jämförelser bör göras med utvecklingen av de statliga lotterierna. Kommittén bör i anslutning till den lagtekniska översynen se över överklagandebestämmelserna och, om det behövs efter en jämförelse med andra likartade förvaltningsärenden, föreslå sådana förändringar som kan medföra en enkel och snabb beslutshantering. Kommittén bör även se över reglerna om avgifter och i mån av behov föreslå de förbättringar och förenklingar som kan behövas. Kommittén bör särskilt beakta hur behovet av tillsyn och kontroll skall tillgodoses på ett enkelt och ändåmålsenligt sätt. Kommittén bör beakta de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1988:24) Lotteri i radio och TV. Efter en överenskommelse år 1990 mellan finska och svenska regeringarna har insats- och vinstbeloppen vid spel på fartyg i internationell trafik höjts. Kommittén bör överväga om motsvarande höjning kan göras också vad gäller roulett- och kortspel i Sverige. Det bör stå kommittén fritt att utöver vad som direkt anges här utreda och lägga fram förslag till även andra åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel. 6 Arbetets bedrivande Kommittén bör avsluta sitt arbete före utgången av mars 1992. För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05), dels beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). 7 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m. -- att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)--med högst 8 ledamöter, med uppdrag att se över lotterilagstiftningen, -- att utse en av ledamöterna att vara ordförande, samt -- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. 8 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Civildepartementet)