Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1991:11 Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14 Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en kommission tillkallas för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen bör med förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och förs tärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Bakgrund De energipolitiska styrmedlen har under en följd av år utformats bl.a. med syfte att främja användningen av alternativa energikällor , exempelvis inhemska bränslen. Ett av motiven för detta har varit en önskan att minska Sveriges kraftiga oljeberoende. Användningen av inhemska bränslen har ökat stadigt under 1980-talet, delvis som en följd av en aktiv energiskattepolitik, statliga oljeersättnin gsprogram och stöd till forskning och utvec kling. Inhemska bränslen svarar i dag för omkring 65 TWh tillfört bränsle per år, vilket motsvarar närmare 15 % av Sveriges totala energitillförsel. Omkring två tredjedelar av dessa bränslen används inom massa- och trävaruindustrin. Resterande del används inom fjärrvärme sektorn och för direkt uppvärmning av småhus. De inhemska bränslen som används i dag består till övervägande del av skogsbränslen, dvs. ved, flis, lutar, bark m.m. Energiskog och andra energigrödor är ännu inte kommersiellt tillgängliga. Torv och avfall svarar sammantaget för en relativt liten andel av de inhemska bränslena, även om dessa bränslen har haft betydelse för det minskade oljeberoendet inom fjärrvärmesektorn. Risken för klimatförändringar till följd av utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen har uppmärksammats alltmer und er senare år. Det är därför angeläget att fossila bränslen i största möjliga utsträckning ersätts av förnybara energikällor som inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biobränslena, främst skogsbränslen och olika slag av energigrödor, har därför en viktig roll i det framtida energisystemet. En ökad användning av biobränslen kan innebära ett värdefullt sysselsättningstillskott, bl.a. i de regionalpolitiskt prioriterade delarna av landet. Omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser i fråga om biobränslen har gjorts och pågår, bl.a. inom ramen för energiforskningsprogrammet och med stöd av energiteknikfonden. Flera samarbetsprojekt av utvecklingskaraktär drivs av kraftföretagen tillsammans med bl.a. kommuner, lantbruksnäringen och skogsindustrin. Det finns skilda bedömningar av tillgången på biobränslen. Statens energiverk och statens naturvårdsverk redovisade hösten 1989 i rapporten ''Ett miljöanpassat energisystem'' en bedömning av den fysiska tillgången på biobränslen år 2015. Då hänsyn tas till miljömässiga och tekniska restriktioner, är den totala potentialen enligt verkens bedömning 90--140 TWh per år, dvs. 40--110 % större än dagens användning. Rapporten har remissbehandlats. Flera remissinstanser har kommenterat verkens bedömning av biobränslepotentialen. Några instanser anser att tillgången på biobränslen är betydligt större än vad som anges i rapporten, medan andra anser att tillgången har överskattats eller att tillräcklig hänsyn inte har tagits till det framtida behovet av träfiberråvara för industriändamål. Det pågående omställningsprogrammet för jordbruket kan komma att få betydelse för tillgången på energiskog. Enligt 1990 års livsmedels- politiska beslut (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) kan anläggningsstöd erhållas bl.a. för plantering av energiskog. En förutsättning för att biobränslen skall kunna spela en större roll i det framtida energisystemet är att de kan konkurrera främst med de fossila bränslena i såväl el- som värmeproduktionen. Tekniken för utnyttjande av biobränslen är i vissa fall ännu inte tillräckligt utvecklad för att dessa skall klara en sådan konkurrens. Den tekniska utvecklingen stimuleras av internationella kontakter. Inom forskningen förekommer av tradition ett omfattande internationellt kunskapsutbyte. Inom industrin är det ofta utsikterna till lönsam internationell marknadsföring som motiverar företagen till omfattande utvecklingsinsatser. När det gäller modern teknik för storskalig användning av biobränslen kan den internationella marknaden för närvarande bedömas vara liten. För att främja en ökad kommersiell användning av biobränslen finns det därför skäl att överväga att komplettera den pågående forskningen med förstärkta insatser för industriell teknikutveckling. Sådana överväganden bör göras av en särskilt tillkallad kommission. Uppdraget Jag föreslår att en kommission tillkallas för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Kommissionen bör som utgångspunkt för sitt arbete inventera de faktorer som i dag försvårar en ökad användning av biobränslen. Därvid bör beaktas såväl tekniska och ekonomiska som institutionella eller andra hinder. Hänsyn bör tas till den pågående internationaliseringen av energimarknaderna. En grundläggande princip vid bedömningen av tillgången på biobränsle bör vara att produktionen och investeringarna inom skogsindustrin inte får äventyras av att användningen av träfiberråvara för energiändamål ökar. Lagen (1987:588) om träfiberråvara syftar till att motverka brister inom skogsindustrins råvaruförsörjning. En översyn av träfiberlagen har nyligen genomförts (I 1990:01). Utredaren avlämnade sin rapport den 8 februari 1991. Utredarens förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet. Kommissionen bör beakta resultatet av detta arbete. Skogsbränslen i form av avverkningsrester från skogsbruket svarar för en stor del av de biobränslen som i dag används inom fjärrvärmesektorn. Sådana bränsleråvaror anses inte vara industriellt förädlingsbara. Användningen av avverkningsrester är därför inte prövningspliktig enligt träfiberlagen. Tillgången på skogsbränslen är således beroende av bl.a. den avverkning som sker för skogsindustrins råvaruförsörjning och av ekologiska begränsningar för uttag av skogsråvara. Kommissionen bör belysa hur utvecklingen av skogsindustrins produktion och råvarubehov påverkar tillgången på skogsbränslen. Inför kärnkraftsavvecklingen är möjligheten till elproduktion baserad på biobränslen av särskilt intresse. Kommissionen bör värdera möjligheten till elproduktion med biobränslen i större skala. Härvid bör särskilt bedömas behovet av fortsatt forskning och teknikutveckling för att uppnå en hög elverkningsgrad i biobränslebaserade anläggningar. Utvecklingsinsatser rörande bioenergi görs i dag bl.a. av statliga myndigheter, forskningsinstitutioner, kraftföretag, bränsleproducenter och berörd tillverkningsindustri. Kommissionen bör med förtur redovisa ett förslag till samordning och förstärkning av detta arbete. Syftet bör vara att statliga och andra satsningar på ett effektivt sätt skall kunna kanaliseras till lämpliga kommersiella utvecklingsprojekt. Samordningen kan ske exempelvis genom bildande av ett industriellt utvecklingsbolag med huvuduppgift att initiera och delta i industriella utvecklingsprojekt för biobränsle. Kommissionen bör i övrigt vara oförhindrad att lägga fram förslag som främjar en ökad kommersiell användning av biobränslen. Kommissionen bör redovisa en bedömning av biobränslenas roll för el- och värmeförsörjningen i första hand under perioden fram till år 2010. Hänsyn bör därvid tas till såväl den fysiska pot entialen som möjligheterna till ekonomiskt bärkraftig etablering på en marknad. Såväl skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner bör omfattas av kommissionens bedömning. Kommissionen bör även bedöma storleken av det sysselsättningstillskott som en ökad användning av biobränslen kan innebära i olika delar av landet. En väsentligt ökad användning av biobränslen kan komma att innebära miljöproblem bl.a. i form av utsläpp av luftföroreningar, svårigheter att hantera askan, påverkan på landskapsbilden och andra allmänna markanvändningsintressen, försämring av markens långsiktiga produktionsförmåga och läckage av växtnäring och bekämpningsmedel. Kommissionen bör utgå från en helhetssyn på användningen av biobränslen som energiråvara. Därför bör så långt det är möjligt hänsyn tas till miljöpåverkan och ekonomi i samtliga led i kedjan från odling och skörd via bränsleframställning, transport, lagring och nyttiggörande av energiinnehållet till omhändertagande av restprodukterna. Kommissionen bör bedöma risken för såväl direkta som indirekta miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina förslag me d utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli så små som möjligt. Tidplan, arbetsformer m.m. Kommissionen bör senast den 1 juli 1992 redovisa resultatet av sitt arbete. Överväganden och förslag som rör samordning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen bör redovisas senast de n 30 oktober 1991. Kommissionens samlade förslag skall rymmas inom en finansiell ram på 625 milj.kr. Förslag till åtgärder skall tas fram med beaktande av regelreformeringsaspekter (jfr prop. 1990/91:100, bil.2 s.48--53). Samråd bör ske med utredningen (Jo 1990:03) om utvärdering och översyn av skogspolitiken. För arbetet bör vidare gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningens inriktning. Kommissionen bör vidare betakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet. att tillkalla en kommission -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- bestående av högst 5 ledamöter med uppdrag att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft, att utse en av le damöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommissionen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)