Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1991:02) om mål och former för riksbankens verksamhet (riksbanksutredningen), Dir. 1991:103
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1991-12-05
Dir. 1991:103 Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-05 Statsrådet Lundgren anför. Mitt förslag Riksbanksutredningens (Fi 1991:02) uppdrag utvidgas till att omfatta även förslag som tillgodoser de krav som kan komma att ställas på penning- och valutapolitisk lagstiftning vid ett svenskt medlemskap i EG. I syfte att öka penning- och valutapolitikens effektivitet bör riksbankens institutionella oberoende därvid stärkas. Det finns skäl som talar för att en sådan ändring av riksbankens ställning är motiverad även i övrigt. Bakgrund Genom beslut den 18 oktober 1990 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om kredit- och valutapolitiska frågor att tillkalla en kommitté (Fi 1991:02) med uppdrag att utreda mål och former för riksbankens verksamhet (dir. 1990:61). I direktiven anfördes att kommittén bl.a. borde beakta vidareutveck lingen av det monetära samarbetet inom EG samt studera de ändringar i centralbankens ställning som genomförts och diskuterats i andra länder under senare år. Efter det att direktiven utfärdats har den pågående regeringskonferensen inom EG intensifierat arbetet på att skapa en ekonomisk och monetär union (EMU). Även om denna process ännu inte är avslutad kan konstateras att syftet att skapa en gemensam centralbank och en gemensam valuta står fast. I diskussionen om en gemensam centralbank har vikten av att de nationella centralbankerna inom valutaunionen får en institutionellt oberoende ställning betonats. Sverige har nu ansökt om medlemskap i EG. Även om EG ännu inte har fattat beslut om hur en framtida ekonomisk och monetär union skall utformas, finns det anledning att redan nu utvidga kommitténs utred ningsuppdrag så att det omfattar även de ändringar i riksbankens ställning som kan komma att krävas med anledning av kommande beslut om en ekonomisk och monetär union. Ändringar av riksbankens ställning kan således komma att påkallas med anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG. Det finns skäl som talar för att ett ökat oberoende är motiverat även i övrigt. Ett ökat oberoende skulle stärka penning- och valutapolitikens trovärdighet och därmed öka politikens effektivitet. Det skulle också leda till att Sverige kan uppfylla de krav i form av institutionellt oberoende som sannolikt kommer att ställas på medlemsländernas centralbanker. Ett ökat oberoende kan uppnås på olika sätt. Det är därför angeläget att en allsidig analys av de teoretiska och empiriska aspekterna av en ändring av riksbankens ställning genomförs. Riksbanken är riksdagens organ. Det är därför enligt min mening lämpligt att utredningen får en parlamentarisk sammansättning. Detta understryks också av att utredningsuppdraget omfattar de ändringar av ramarna för penning- och valutapolitiken som kan komma att föranledas av ansökan om medlemskap i EG. Till detta kommer att grundlagsändringar sannolikt aktualiseras. Jag avser därför att ändra kommitténs sammansättning. Utredningsuppdraget Med anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG bör kommittén dels följa utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union inom EG, dels analysera vilka krav denna kan komma att ställa på penning- och valutapolitikens utformning i allmänhet och riksbankens institutionella ställning i synnerhet. Kommittén bör lägga fram förslag som avser följande. 1. Hur bör den penning- och valutapolitiska lagstiftningen ändras så att den tillgodoser de krav som kan komma att ställas med anledning av ett svenskt medlemskap i EG? 2. Vilka andra lagändringar behövs med anledning av EG-aspekten? 3. Hur kan riksbanken få ett ökat institutionellt oberoende? Kommittén bör också kunna föreslå ändringar och tydligare regler för ansvarsfördelningen på sådana näraliggande områden som berörs av en ändrad ställning för riksbanken. I de grundlagsfrågor som aktualiseras bör kommittén samråda med grundlagsberedningen inför EG (Ju 1991:03). Med det utvidgade uppdrag som kommittén nu föreslås få och med hänsyn till den ändrade sammansättningen av kommittén kan utredningstiden behöva utsträckas. Arbetet bör dock vara slutfört före utgången av januari 1993. Hemställan Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)