Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1990:84 Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20 Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild konsumentberedning tillsätts med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv. Bakgrund Den 9 juni 1990 fattade riksdagen ett beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 327). Reformen innebär att den interna marknadsregleringen avvecklas med början den 1 juli 1991. Gränsskyddet skall enligt riksdagsbeslutet bibehållas oförändrat i avvaktan på de pågående GATT-förhandlingarna. Under en femårig övergångsperiod vidtas en rad åtgärder för att underlätta jordbrukets omställning och anpassning till en friare marknad. Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken och de senare leden i livsmedelskedjan uppmärksammas i större utsträckning än tidigare. Konsumentmålet inom ramen för den nya politiken är att konsumenternas val skall styra produktionen. Konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag där skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller förädlingsgrad. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i förhållande till prisutvecklingen på andra varor och tjänster. En utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är vidare att grundläggande hygien- och redlighetskrav när det gäller livsmedel och livsmedelshantering skall vara uppfyllda samt att politiken skall bidra till en väl sammansatt kost och därmed till en bättre folkhälsa. Enligt riksdagsbeslutet är det betydelsefullt att de positiva effekterna av avregleringen, bl.a. i form av en dämpad prisökningstakt på livsmedel, kommer konsumenterna till del. En förutsättning för detta är enligt riksdagen att marknaderna fungerar väl och att industri- och handelsleden inte tar prissänkningar eller uteblivna prisökningar i anspråk. För att livsmedelspolitiken skall gagna konsumenterna är det enligt riksdagsbeslutet av betydelse vilka organisatoriska förutsättningar konsumenterna har att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led. I enlighet med riksdagsbeslutet har därför ett statligt stöd om 2 milj.kr. per år inrättats till ideella organisationer som bedriver projekt med anknytning till livsmedels- och konsumentpolitiska frågor. Medlen fördelas av konsumentverket. I riksdagsbeslutet understryks behovet av att reformens effekter på olika områden och utifrån olika aspekter noga följs upp. Statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, statens pris- och konkurrensverk, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och statens naturvårdsverk har fått i uppdrag att följa upp reformen och analysera effekterna inom sina resp. ansvarsområden. 1990 års livsmedelspolitiska beslut är ett första steg mot en mer konsumentinriktad politik där syftet är att uppnå lägre priser, en högre kvalitet och ett mer varierat livsmedelsutbud. Reformens andra steg tas i samband med att vårt gränsskydd sänks. Regeringen förbereder en sänkning av gränsskyddet och kommer under våren 1991 i ljuset av GATT-förhandlingarna att presentera förslag till detta. Vägen från jordbruket till konsumenterna är lång och kantas av olika former av konkurrensbegränsningar. För att uppnå konsumentmålet krävs därför i ett tredje steg en skärpt konkurrenspolitik. De olika leden i livsmedelskedjan kännetecknas av bristande konkurrens. Förädlings-, parti- och detaljhandelsleden är starkt sammanflätade och domineras av ett fåtal större ägargrupper. Den bristande importkonkurrensen och etableringshinder förvärrar situationen. Målet att sänka matpriserna och förbättra livsmedelsutbudet främjas genom att konkurrensen skärps. Regeringen kommer därför att förelägga riksdagen en proposition som syftar till att öka konkurrensen och förstärka konsumenternas ställning. Uppdraget Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken. Ett första viktigt steg mot en konsumentinriktad livsmedelspolitik har redan tagits och fler steg kommer att tas under den närmaste tiden. Mot bakgrund av den ändrade inriktningen av politiken med betoning på konsumentintresset är det enligt min mening, vilket också understryks i riksdagsbeslutet, av största vikt att följa och analysera reformens effekter för konsumenterna. Flera myndigheter har som nämnts fått i uppdrag att följa reformens effekter inom sina resp. ansvarsområden. I flera av uppdragen ingår också att följa och analysera frågor av betydelse för konsumenterna, t.ex. prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan. Konsumentfrågorna utgör emellertid oftast endast en del av det som dessa myndigheter skall följa och analysera. Jag föreslår därför att en särskild konsumentberedning tillsätts med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv. En del i beredningens arbete skall vara att samarbeta med övriga myndigheter inom livsmedelspolitikens område och härvid dels förse dessa myndigheter med relevant information, dels ta del av deras uppföljningsarbete och utvärdera det från en konsumentsynpunkt. Beredningen skall vidare själv utföra och initiera utredningar och analyser för att undersöka om reformen leder till ett effektivare resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form av en dämpad prisökningstakt på livsmedel. Mat av god kvalitet till låga priser bidrar till ett rättvist och jämlikt samhälle. Det är låglönegrupper, ensamstående föräldrar och pensionärer som förlorar mest på höga matpriser. Flera frågor med anknytning till den livsmedelspolitiska reformen är av central betydelse för konsumenterna. Livsmedelsprisernas utveckling är en, kvalitet och ett varierat utbud är andra. Beredningen skall själv kunna ta upp andra viktiga konsumentfrågor som kan förväntas påverkas av den livsmedelspolitiska reformen och som av beredningen bedöms kräva särskild belysning. Beredningen skall löpande rapportera reformens effekter till regeringen. En samlad redovisning av utvecklingen under hela omställningsperioden skall redovisas den 1 september 1994. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en beredning -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv, att utse ledamöter i beredningen, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt beredningen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.