Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1990:83 Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20 Statsrådet Persson anför Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels lägga fram förslag till organisation av en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av denna myndighet. Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser för elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen härför. Vidare skall myndigheten svara för utveckling och produktion av läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt utgöra förvaltningsmyndighet för specialskolorna. Bakgrund Riksdagen har lagt fast riktlinjer för en mål- och resultatorienterad styrning av skolväsendet (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Det statliga ansvaret för skolväsendet koncentreras till att lägga fast mål och riktlinjer för verksamheten samt att följa och utvärdera den. Huvudmännen, i de flesta fall kommunerna, svarar för genomförandet av skolverksamheten. Ett statligt bidrag utgår till huvudmännen i form av ett verksamhetsstöd. Riksdagen har i anslutning härtill beslutat om att inrätta nya myndigheter för den statliga skoladministrationen och att avveckla skolöverstyrelsen (SÖ), länsskolnämnderna och statens institut för läromedel (SIL). Jag har tidigare tillkallat en särskild utredare (dir. 1990:60, 77) för att lägga fram förslag om ny organisation för en av myndigheterna, skolverket, och förbereda genomförandet av denna organisation. Skolverkets uppgifter skall omfatta huvudsakligen två områden, utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolverksamheten. Den andra myndigheten, här kallat institutet, skall ansvara för särskilda uppgifter som rör stöd till elever med handikapp inom skolväsendet samt ha förvaltningsansvaret för specialskolorna. Nuvarande förhållanden De flesta barn och ungdomar med handikapp går numera i den vanliga grundskolan och i gymnasieskolan. Målet är också att elever med handikapp skall integreras i den vanliga skolan. Kommunerna har också på samma sätt som för övriga barn ansvaret för de handikappade barnens skolgång. De statliga insatserna är koncentrerade till sådana områden där det krävs särskilda insatser för att elever med handikapp skall få så långt det är möjligt likvärdiga förutsättningar som övriga elever att genomföra sin skolgång. Det är frågan om sådaa insatser där det inte kan anses skäligt att den enskilda kommunen skall klara uppgiften eller där det förutsätts särskilda åtgärder för att tillförsäkra elever med handikapp ett tillfredsställande utbud av läromedel m.m. Insatserna omfattar särskild sakkunskap till stöd för enskilda elevers skolgång, regionala samordningsinsatser och framtagning av läromedel, statliga resurscentrer och specialskolor m.m. Det statliga ansvaret för dessa frågor är delat mellan olika myndigheter. Myndigheterna skall var och en på olika sätt främja de handikappade elevernas skolgång men har samtidigt andra uppgifter utanför handikappområdet. Nuvarande fördelning framgår av följande redovisning. Den regionala stödorganisationen Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984 indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns en planeringsberedning som skall samordna och planera insatserna så att befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt. Planeringsberedningarna är inte egna myndigheter utan knutna till huvudortens länsskolnämnd. Länsskolnämnden utser beredningens ledamöter varvid samtliga länsskolnämnder i regionen skall vara företrädda i beredningen. Det är också huvudortens länsskolnämnd som svarar för den administrativa ledningen av verksamheten. En planeringsberedning finns knuten till länsskolnämnderna i Malmö, Göteborg, Örebro, Stockholm och Umeå. Planeringsberedningarna har till uppgift att samordna insatserna i regionen för elever med handikapp i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan och elever med flerhandikapp i särskolan. Vid behov kan beredningarna även samordna insatserna för studerande med handikapp i kommunal utbildning för vuxna -- grundvux eller komvux -- och studerande med flerhandikapp i vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda -- särvux. Planeringsberedningarna skall fortlöpande samarbeta med specialskolorna, landstingets hörselvårdskonsulenter och regioninstitutionerna för rörelsehindrade. Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en tjänst som handikappkonsulent med uppgift att samordna åtgärderna inom regionen för elever med handikapp samt att biträda planeringsberedningarna. Därutöver finns det ytterligare ett antal tjänster som konsulent på länsskolnämnderna. Dessutom finns konsulenter för dövblinda vuxna och för synskadade förskolebarn. Konsulenterna biträder med rådgivning och stöd i verksamheten för de handikappade elevernas skolgång. Sammanlagt omfattar den regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna ca 110 tjänster. Specialskolor m.m. Även om de flesta barn med handikapp är integrerade i det allmänna skolväsendet finns det fortfarande vissa särskilda skolformer för en del elever. Staten är huvudman för åtta specialskolor som svarar för undervisningen av barn som inte kan följa undervisningen i grundskolan, därför att de är synskadade, döva, hörsel- eller talskadade. De statliga specialskolorna finns i Örebro, Stockholm, Lund, Vänersborg, Härnösand, Gnesta och Sigtuna. Skolorna finansieras över statsbudgeten. Hemkommunen betalar ersättning till staten för de elever som går i specialskolan. På gymnasial nivå finns ingen särskild skolform för elever med handikapp. Staten har emellertid träffat avtal dels med Stockholms, Göteborgs och Umeå kommuner om att i den kommunala gymnasieskolan anordna speciell undervisning för svårt rörelsehindrande, dels med Örebro kommun beträffande undervisning för döva och hörselskadade elever. Förutom bidrag från staten utgår ersättning från elevens hemkommun. Vid Tomtebodaskolan i Stockholm samt vid specialskolorna i Örebro (Ekeskolan), Gnesta och Sigtuna finns specialpedagogiska resurscentrer. Statens institut för läromedel Den 1 juli 1987 slogs statens institut för läromedelinformation och rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel samman till den nuvarande myndigheten, statens institut för läromedel (SIL). En särskild läromedelsnämnd är knuten till myndigheten. SIL fastställer basläromedel, utför genom läromedelsnämn den granskning av läromedel samt informerar om läromedel. SIL skall dessutom främja utveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, barn med handikapp i förskolan, för minoritetsspråk- och invandrarundervisning samt för hemspråksträning i förskolan. Huvuddelen av SIL:s resurser är knutna till de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade -- belägna i Örebro, Göteborg, Solna och Umeå. Skolöverstyrelsen SÖ svarar som central myndighet för olika handikappfrågor inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, inkl. folkhögskolorna och folkbildningen. SÖ är vidare förvaltningsmyndighet för specialskolan. SÖ:s ansvarsområde omfattar också särskolan. Uppdraget Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skall till den nya myndigheten -- här kallat institutet -- föras de uppgifter som rör stöd till elever med handikapp inom skolväsendet. Det innebär i första hand att den regionala, pedagogiska stödorganisationen, förvaltningsansvaret för specialskolan samt de delar av statens institut för läromedel (SIL) som är inriktade mot handikappområdet förs dit. Beslutet innebär också att SIL avvecklas och att de delar av verksamheten som inte avser handikappade elevers skolgång förs till det nya skolverket. Uppgifter Uppdraget innebär att lägga fram förslag om en samlad organisation för de statliga insatser som görs för att ge stöd åt elever med handikapp inom skolväsendet. Det är frågan om sådana insatser som ligger utanför dels vad som normalt kan anses tillhöra den enskilda kommunens ansvar, dels de uppgifter som enligt ovannämnda beslut om ansvaret för skolan åvilar det nya skolverket. I uppdraget ingår att föreslå hur den statliga verksmheten på området skall ledas och organiseras. Uppdraget innebär att ge verksamhetsområdena en väl sammanhållen organisation som på ett rationellt och effektivt sätt kan tillgodose behov av stöd åt elever med handikapp. I uppdraget bör också ingå att pröva om den verksamhet för vuxna med handikapp som nu bedrivs inom SÖ helt eller delvis skall inordnas i institutet, bl.a. med hänsyn till förestående reformer på folkbildningsområdet. Utredaren skall redovisa hur den pedagogiska stödorganisation skall utformas och samordnas för att även i fortsättningen utgöra ett effektivt stöd för de handikappade eleverna och deras lärare. Institutet skall vara förvaltningsmyndighet för specialskolorna. Läroplansarbete, uppföljning, utvärdering och tillsyn skall vara skolverkets ansvar. Utredaren bör klarlägga de krav detta ställer beträffande bl.a. styrmedel och kompetens såväl vid specialskolorna som inom institutet. Vad avser utveckling och produktion av läromedel m.m. för elever med olika handikapp skall utredaren redovisa hur verksamheten skall organiseras och vilka åtgärder i övrigt som bör företagas för att en effektiv och ekonomiskt rationell drift av verksamheten skall kunna åstadkommas. Utredaren bör också överväga funktion och ställning för den särskilda avdelning för lagerhållning, distribution och försäljning av läromedel som nu finns inom SIL. Med anledning av riksdagens uttalande om produktion av läromedel i form av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter (1989/90:UbU3) ingår det i uppdraget att klarlägga förutsättningarna för att bedriva en sådan verksamhet inom institutet. I uppdraget ingår också att överväga prissättningen på de läromedel som skall produceras inom institutet. Kompetensfrågor Huvuddelen av verksamheten som den nya myndigheten ansvarar för kommer att bedrivas regionalt. På den centrala administrationen ankommer närmast att leda, organisera och samordna verksamheten. Detta ställer särskilda krav på personalens kompetens. Utredaren skall ta tillvara alla möjligheter att effektivisera verksamheten inom området. Tillsammans med berörda myndigheter bör utredaren överväga behovet av och utarbeta förslag om kompetenshöjande och kompetensutvecklande åtgärder på kort och lång sikt. Det gäller dels kompetensutveckling i syfte att ge de personer som skall verka i den nya organisationen möjlighet att uppfylla de krav denna ställer. Det kan också gälla kompetenshöjande åtgärder i syfte att öka övertalig personals attraktivitet på arbetsmarknaden. Avgränsnings- och samverkansfrågor Skolverkets uppgifter kommer att omfatta utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn. Institutets uppgifter skall vara inriktade på de särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för att elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att genomföra sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med andra elever. Det är viktigt att inga oklarheter råder i fråga om vilket ansvar och vilka uppgifter som ankommer på skolverket och institutet. I uppdraget ingår att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelning mellan de båda myndigheterna. Därvid förutsätts ett nära samarbete med utredaren av skolverket. Inom skolområdet kommer det i fortsättningen att endast finnas två statliga myndigheter, det nya skolverket och institutet. Jag har understrukit vikten av att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan de två myndigheterna görs tydlig. Behovet av samverkan mellan de båda myndigheterna är dock påtagligt. Utredaren bör, i samråd med utredaren av skolverket, redovisa behovet av samarbete och hur samarbetet lämpligen kan organiseras. Utredaren skall också redovisa hur samarbetet mellan den nya myndigheten och de handikappades organisationer skall kunna utvecklas. Resursfrågor m. m. Det är rimligt att en del av de resurser som SÖ i dag har för forsknings- och utvecklingsarbete för stöd åt handikappade elever förs till institutet. I denna fråga bör utredaren samverka med utredaren av skolverket och i samråd med denne lägga fram förslag. Även i övriga frågor som rör resurser som tidigare disponerats av SÖ eller länsskolnämnderna och avser förvaltningen av specialskolorna och den pedagogiska stödorganisationen bör samråd ske. Det ankommer i övrigt på utredaren att bereda resurs- och budgetfrågor för institutet inför budgetåret 1991/92 och lägga fram förslag i sådan tid att de kan beaktas i 1991 års kompletteringsproposition. Det ingår i uppdraget att bereda de beslut som behöver fattas för att införa en ny organisation samt att i övrigt tillsammans med berörda myndigheter förbereda genomförandet av den nya organisationen. I uppdraget ingår också att föreslå en lämplig styrelseform för verksamheten och att utarbeta ett förslag till författning för att reglera den. Utredaren skall föreslå namn på institutet. Ramar för arbetet, samråd m.m. Arbetet bör bedrivas så att den nya organisationen i princip kan träda i kraft den 1 juli 1991. Den gamla organisationen, dvs. SIL, bör vara avvecklad vid samma tidpunkt, även om vissa övergångslösningar måste vidtas för övertalig personal. Det förutsätter att förslag och underlag för beslut som bör underställas regering och riksdag lämnas fortlöpande under arbetets gång. Samverkan bör kontinuerligt ske med SÖ, SIL, länsskolnämndernas stödorganisation, specialskolorna och med den särskilde utredaren av skolverket. Synpunkter i utredningsarbetet bör också kunna tillföras av statskontoret, riksrevisionsverket och organisationerna på handikappområdet. De fackliga organisationerna bör ges möjlighet att följa utredningsarbetet och lämna synpunkter under arbetets gång. För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om organisation av en ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m., att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.