Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utvärdering av frikommunförsöket, Dir. 1990:79
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1990-12-13
Dir. 1990:79 Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13 Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en utredare tillkallas med uppgift att göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse (frikommunförsöket). Bakgrund Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse -- frikommunförsöket -- skulle bedrivas till utgången av år 1988 (prop. 1983/84:152, KU32, rskr. 368). Som en följd av riksdagsbeslutet gav regeringen stat--kommunberedningen (C 1983:02) tilläggsdirektiv (dir. 1984:28). Enligt dessa direktiv skall beredningen svara för att försöksverksamheten genomförs. Stat--kommunberedningen skall svara för att frikommunförsöket utvärderas på ett systematiskt och allsidigt sätt. Riksdagen beslutade i mars 1988 att frikommunförsöket skulle förlängas till utgången av år 1991 i den del som gäller friare kommunal nämndorganisation och att ytterligare kommuner skulle ges möjlighet att delta i dessa försök (KU 1987/88:32, rskr. 154). Beslutet fattades med anledning av regeringens proposition 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. I prop. 1988/89:1 (KU 1988/89:6, rskr. 13) föreslog regeringen att försöksverksamheten skulle förlängas och utvidgas i sin helhet. Försöket borde även i övrigt breddas så att, förutom enskilda frågor, mera generella förändringssträvanden kan tas upp. Stat--kommunberedningen skulle enligt propositionen liksom tidigare ha ansvaret för att en heltäckande och allsidig utvärdering av frikommunförsöket kom till stånd. Dessutom borde beredningens parlamentarikergrupp med företrädare för riksdagspartierna ges tillfälle att följa utvärderingsarbetet (KU 1988/89:6, rskr. 13). Regeringen beslöt i november 1989 att uppdra åt stat--kommunberedningen att även i fortsättningen svara för att frikommunförsöket genomförs och följs upp. En slutrapport skall lämnas senast den 30 juni 1992. För att förstärka samarbetet mellan stat och kommun avser jag att föreslå regeringen att stat--kommunberedningen ombildas till en beredning med vissa statsråd samt ordförandena i de båda kommunförbunden som ledamöter. Som ett led i denna ombildning bör en särskild utredare tillkallas för att fullfölja det uppföljnings- och utvärderingsarbete som hittills bedrivits av stat--kommunberedningen. Hittillsvarande uppföljning av frikommunförsöket Stat--kommunberedningen har i betänkandena (SOU 1988:26) Frikommunförsöket och (Ds 1989:16) Frikommuner visar vägen lämnat en utförlig redovisning av försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse. Vissa uppföljningsstudier har vidare på beredningens uppdrag gjorts av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. På beredningens uppdrag pågår för närvarande en särskild studie av försöken med fri nämndorganisation i frikommunerna. Syftet med studien är att kartlägga nämndförsöken, beskriva processen och analysera effekterna. Studien skall avrapporteras till årsskiftet 1990--1991. Beredningen har vidare tagit initiativ till en kartläggning av det generella förnyelse- och utvecklingsarbete som sker i bl.a. frikommunerna. Frikommunförsöket innebär -- förutom möjligheten att med stöd av frikommunlagen i princip fritt få organisera nämndarbetet -- att de deltagande kommunerna och landstingen hos regeringen kan ansöka om avsteg eller dispens från olika författningar som styr olika kommunala verksamhetsområden. Särskilda analyser av dessa försök har bl.a. gjorts på skolområdet, inom arbetsmarknadspolitikens område och när det gäller bostadsfinansieringsfrågorna. Ett antal frikommuner har vidare själva initierat studier och analyser av sitt förändringsarbete och därvid bl.a. behandlat den roll som frikommunförsöket har spelat. Exempel på sådana studier finns från t.ex. Sandvikens och Södertälje kommuner. Uppdraget Utredaren skall lämna en samlad redovisning av och ett sammanfattande omdöme om erfarenheterna av fri kommunförsöket. Utredaren skall därvid beakta vad som anfördes i prop. 1983/84:152 (s. 12) om viktiga frågor som bör belysas vid utvärderingen av frikommunförsöket. Utredaren har följande tre huvuduppgifter. -- Den första uppgiften är att värdera erfarenheterna av försöksverksamheten med en fri nämndorganisation. Den tidigare nämnda studien av denna del av försöksverksamheten bör kunna utgöra ett betydelsefullt underlag för arbetet. -- Den andra uppgiften är att föreslå generella författningsändringar som kan avlösa försöksverksamheten inom olika verksamhetsområden. I de fall som försöksverksamheten bedöms behöva fortsätta skall förslag om detta lämnas. -- Den tredje uppgiften är att belysa försöksverksamheten som metod att utveckla och förnya den kommunala verksamheten. Arbetets bedrivande Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 juni 1991. Uppgiften att bedöma försöksverksamheten med en fri nämndorganisation bör redovisas senast den 15 februari 1991. Utredaren skall ta del av det uppföljnings- och utvärderingsmaterial som tagits fram på uppdrag av stat--kommunberedningen samt av annat material som kan vara av betydelse för fullföljandet av uppdraget. Utredaren skall ta del av erfarenheterna av frikommunförsöken i de övriga nordiska länderna. Arbetet skall bedrivas i nära kontakt med frikommunerna och närmast berörda statliga myndigheter. Utredaren skall samråda med företrädare för riksdagspartierna. Utredaren skall också samråda med den interdepartementala arbetsgrupp som fortsättningsvis skall bereda frikommunernas ansökningar om avsteg från olika statliga författningar. Utredaren har att beakta vad som dels sägs i dir. 1984:5 om utredningsförslagens inriktning, dels sägs om EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare -- som skall omfattas av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppgift att göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.