Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1990:73 Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-22 Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av Samhall. Utredaren skall beskriva hur de ursprungliga sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen hittills har kunnat uppfyllas samt belysa olika om världsfaktorers påverkan på Samhallgruppen framför allt ur ett framtida perspektiv. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det finns skäl att precisera eller i några avse enden ändra Samhalls mål och roll i samhället och om det finns anledning att ändra organisationsform för företagsgruppen. Samhallgruppen Samhallgruppen -- tidigare Samhällsföretag -- är en stiftelseorganisation som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete åt handikappade. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Lokalisering och dimensionering av arbets platserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Arbetsförmedlingen disponerar de av riksdag och regering fastställda arbetstillfällena hos företagsgruppen och anvisar de arbetshandikappade som är i behov av arbete inom gruppen. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 kan Samhall även erbjuda försäkringskassor, företag och förvaltningar expert- och yrkesinriktad rehabilitering inkl. platser för arbetsträning. Verksamheten skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Samhall bildades den 1 januari 1980. De dåvarande, mestadels landstingsdrivna verkstäderna för skyddat arbete, slogs samman med arbetsmarknadsverkets kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten samt vissa former av hemarbete i en ny organisation. Huvudmotivet för den nya organisationens bildande var, dels att utjämna tillgången på skyddat arbete efter behoven över landet och för olika handikappgrupper, dels att ge meningsfulla och utvecklande arbeten, dels begränsa kostnaderna för verksamheten genom koncer nmässig samordning och en i övrigt ökad affärsmässighet i verksamheten. Företagsgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall och 24 regionala/länsvisa stiftelser. Till företagsgruppen hör också en mindre aktiebolagsrättslig koncern av såväl svenska som utländska marknadsföringsbolag. Gruppen har ca 340 egna verkstäder med f.n. ca 35 000 anställda, varav ca 30 400 är arbetshandikappade anställda. Samhalls mål Samhalls verksamhet har flera övergripande mål, som delvis förstärker varandra, delvis kan komma i konflikt med varandra. Verksamheten skall värna om arbetshandikappade människors rätt till ett avlönat arbete och ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsförmåga. Den anställde skall på sikt kunna gå över till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Men samtidigt understryks i förarbetena (prop. 1977/78:30, s. 79) att det för gravt handikappade många gånger kan innebära en hög grad av rehabilitering att kunna klara ett arbete inom Samhall. Arbetsplatserna skall i görlig mån anpassas till de handikappades behov i fråga om lokalernas utformning, arbetsorganisation, produktionsuppläggning, arbetsledning, teknisk arbetsanpassning m.m. Olika särbehov skall tillgodoses genom t.ex. ökad differentiering av arbetsuppgifter och olika stödinsatser. Frågan om verkstädernas lokalisering har även betydelse. Ett annat viktigt mål är att ge fler gravt arbetshan dikappade möjlighet till en produktiv insats och egen försörjning. I de ekonomiska målen ligger att de som arbetar i verksamheten skall producera efterfrågade varor och tjänster och därigenom bidra till utvecklingen av vårt lands samlade välstånd. Vidare skall verksamheten bedrivas på effektivast möjliga sätt. Den splittring av den skyddade verksamheten på flera olika huvudmän, som fanns före år 1980 medförde att affärsmässigheten och effektiviteten var dålig. Den nya samlade organisationen bedömdes kunn a ge stora samordningsfördelar. Anskaffning av material, tillverkning och marknadsföring av produkterna bedömdes kun na ske mer professionellt. Ekonomiska fördelar bedömdes också kunna uppnås genom en mer rationell fördelning av produktion och arbetsuppgifter verkstäderna emellan. Samtidigt begränsas möjligheterna att göra sådana rationaliseringar av att arbetstagarna behöver ha tillgång till ett varierat utbud av arbetsuppgifter. Även den länsvisa företagsindelningen innebär en viss begränsning av möjligheterna till en rationell prod uktionsfördelning inom ett affärsområde. Omvärldsfaktorer Samhallgruppens verksa mhet påverkas starkt av olika förhållanden i omvärlden. Den ökande internationaliseringen med tillkomsten av nya marknader och hande lsblock är en sådan omvärldsfaktor. Förändringar på arbetsmarknaden med en minskande tillverkningssektor och en expanderande tjänstesektor är en annan påverkansfaktor av betydelse för en sådan utpräglad industrigrupp som Samhall med stor andel legotillverkning. Dessa förhållanden har redan inneburit förändringar av företagsgruppens verksamhet och kommer att påverka också den fortsatta utvecklingen. Företagsgruppen har under senare år ökat s.k. inbyggd verksamhet och entreprenader. Den innebär att anställda hos Samhallgruppen utför arbete hos andra arbetsgivare med arbetsledning från Samhall. Samhall har angivit att man kommer att utveckla denna verksamhet ytterligare. Arbetsmarknadspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden får betydelse för behovet av arbetstillfällen hos Samhall. Också befolkn ingssammansättningen med en ökad andel äldre människor i befolkningen och ett stort antal invandrare och flyktingar kommer att ställa nya krav på Samhall. Socialpolitiska strävanden att avveckla institutionsboende för exempelvis psykiskt utvecklingsstörda och psykiskt sjuka innebär ytter- ligare krav på företagsgruppen. Fr.o.m. innevarande år har Samhallgruppen också börjat erbjuda experttjänster inom området yrkesinriktad rehabilitering och arbetsan- passning till företag och förvaltningar, som behöver sådan sakkunskap. Detta innebär en delvis ny roll för Samhall. Mot bakgrund av de snabba förändringarna i omvärlden under senare tid och de utredningar som f.n. pågår och som i större eller mindre utsträckning tangerar Samhalls verksamhetsområde har Samhall i augusti månad i år startat en översynsutredning ''Samhall mot år 2000''. Organisationsform för Samhallgruppen Vid Samhalls tillkomst diskuterades frågan om företagsgruppen skulle bedrivas i aktiebolags- eller stiftelseform. Valet föll på stiftelse- formen, såvitt avser basorganisationen. Avgörande för detta val var, så som det då bedömdes, risken att komma i konflikt med aktiebolagslagens likvidationsbestämmelser. De nuvarande reglerna för den statliga ersättning som utgår till Samhall innebär inte några sådana formella hinder mot att företagsgruppens verksamhet skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Samhall har i skrivelse den 23 augusti 1990 föreslagit att regeringen skyndsamt utreder företagsgruppens juridiska företagsform och framhållit att stiftelseformen numera av flera skäl framstår som mindre fördelaktig än aktiebolagetsformen utifrån den totala verksamhetens behov. Inte minst gäller det från ansvarssynpunkt i kommersiella sammanhang. Samhall framhåller vidare att ändringen i företagsbeskattningen kommer att göra det ofördelaktigare att bedriva omfattande rörelse i stiftelseform. I detta sammanhang bör också nämnas att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i en rapport den 30 mars 1990 samt i anslagsframställningen in för verkets treårsbudget för budgetåren 1991/92--1993/94 föreslagit att arbetsmarknadsverket delvis eller fullt ut skall få köpa arbetsplatser/rehabiliteringsresurser från Samhall. Bidraget som i dag går till Samhall skulle enligt för slaget övergå till AMS' budget för lönebidrag. I en rapport till regeringen den 31 augusti 1990 har riksrevisionsverket prövat stiftelseformens lämplighet för olika statliga organ och därvid funnit att staten bör undvika att bilda helstatliga stiftelser för sin verksamhet samt att exempelvis Samhall, som består av 25 stiftelser bör ombildas till bolag. Vidare har Handikappförbundens Centralkommitté kommit in med en skrivelse. Uppdraget Jag föreslår att en särskild utredare tillsätts för att göra en översyn av Samhall. Utredaren skall undersöka hur de övergripande målsättningarna enligt ovan för Samhallgruppens verksamhet som lades fast i prop. 1977 /78:30 har kunnat uppfyllas och förenas samt också bedöma dessa utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Därefter skall utredaren med utgångspunkt från dels hur Samhall hittills har kunnat uppfylla och förena sina mål dels de krav som framledes kan komma att ställas på Samhalls verksamhet med hänsyn till olika omvärldsfaktorer, göra en bedömning om det finns skäl att i några avseenden förändra eller precisera Samhalls mål och roll i samhället. I denna fråga skall utredaren hålla kontakt med och beakta vad som framkommer i den översynsutredning, ''Samhall mot år 2000'' som för närvarande pågår inom Samhall och som beräknas vara avslutad i mars 1991. Utredaren skall vidare med beaktande av tidigare nämnda skrivelser från Samhall och AMS, överväga behovet av eventuell förändring av organisationsformen för företagsgruppen. Skulle utredaren finna att företagsgruppens organisationsform bör ändras skall ett fullständigt förslag lämnas. I sitt arbete skall utredaren ha ett nära samarbete med Samhall och inte behandla sådana frågor som ligger inom ramen för Samhalls koncernstyrelses ansvarsområde. Ramar för utredningens arbete Frågan om beskattning av stiftelser utreds f.n. av stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 19 88:03). Vidare har 1989 års Handikapputredning (S 1988:53) att bl.a. behandla sysselsättningsfrågor för funktionshindrade. Utredaren bör vid behov samråda med dessa båda utredningar. För utredningen skall direktiven (dir 1984:5) för samtliga kommittéer och särskilda utredare gälla angående utredningens förslag och konsekvenser samt vad regeringen föreskrivit om beaktande av EG-aspekten (dir. 1988:43). Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 1991. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av Stiftelsen Samhall att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägand en och bifaller hennes hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)