Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning av vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen, Dir. 1990:69
Departement: Arbetsdepartementet
Beslut: 1990-11-01
Dir. 1990:69 Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-08 Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför. 1 Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att -- utvärdera det nya finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringen som infördes den 1 januari 1989, -- analysera konsekvenserna av och föreslå formerna för en höjning av egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen, -- föreslå åtgärder för att förenkla det gällande systemet för att utjämna medlemsavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen. 2 Bakgrund I november 1985 tillkallade dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet en särskild utredare (A 1985:04) med uppdrag att göra en översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsersättningen (a-kassekommittén). Utredningen ledde bl.a. till ett nytt finansieringssystem för arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1987/88:114, AU 18, rskr. 387). I ovanstående proposition angavs att en utvärdering av det nya finansieringssystemet skulle ske efter några års tillämpning. Systemet bör därför nu utvärderas och eventuella brister rättas till. Dessutom bör möjligheten prövas att förenkla systemet för utjämning av medlemmarnas avgifter inom försäkringen. Överhettningen under senare år i den svenska ekonomin har bl.a. via lönebildningen lett till stigande inflation, försvagad tillväxt och ett otillräckligt sparande. Den ekonomiska utvecklingen innebär stora risker för en utdragen kostnadskris med höga räntor och stigande arbetslöshet. Regeringen har därför i 1990 års kompletteringsproposition (prop. 1989/90:150 bil. 1) angivit ett handlingsprogram i tio punkter för att komma till rätta med den överhettade ekonomin. Under punkten åtta i handlingsprogrammet finns åtgärder för att dämpa den privata konsumtionen. Där anges att som ett led i finansieringen av arbetslöshetsförsäkringssystemet egenavgiften, dvs. den del av medlems avgiften som skall bidra till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen, bör höjas. Det slås fast att avgifternas andel av finansieringen bör öka från 5 % till l0 %. Den närmare utformningen och konsekvenserna av en höjning av egenavgiften bör nu utredas. Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas för att se över de frågor som jag nu har berört. 3 Utredningsuppdraget Det nya statsbidrags- och finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringen, som infördes den 1 januari 1989, innebär bl.a. att staten förskotterar viss del av arbetslöshetsersättningen till de erkända arbetslöshetskassorna. Finansieringen av ersättningen sker genom arbetsgivar - och medlemsavgifter. Statsbidraget betalas ut till arbetslöshetskassorna i direkt samband med utbetalningen av arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetskassornas fonder behövde på grund härav inte längre vara en del i arbetslöshetskassornas ekonomiska system. Arbetslöshetskassornas fonderingskrav upphörde och befintliga fonder upplöstes. Medlemmarna skall till viss del finansiera kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Detta sker via en finansieringsavgift som infördes fr.o.m. år 1989. Denna betalas månatligen av kassorna till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Vidare infördes samtidigt en utjämningsavgift och ett utjämningsbidrag för att minska spännvidden i medlemsavgifter mellan de olika arbetslöshetskassorna. Denna avgift inbetalar kassorna en gång per år. De erkända arbetslöshetskassorna skall ta ut avgifter av sina medlemmar för ovan angivna kostnader. Avgifterna fastställs särskilt för varje arbetslöshetskassa efter godkännande av AMS och varierar för närvarande mellan 10 och 50 kr. per månad och medlem. Fr.o.m. år 1989 finansierar medlemmarna i arbetslöshetskassorna följande kostnader: -- arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader -- finansieringsavgift -- utjämningsavgift. Finansieringsavgiften uppgår per medlem och år till 35 % av den genomsnittligt utbetalda dagpenningen i resp. arbetslöshetskassa. Utjämningsavgiften uppgår per medlem och år till 3 % av gällande högsta dagpenning. Utjämningsavgifterna fördelas i form av utjämningsbidrag till arbetslöshetskassor som har hög arbetslöshet eller ett medlemstal som understiger 10 000 och som har höga administrationskostnader. Utjämningsavgiften skall vid överskott återbetalas till arbetslöshetskassorna när utjämningsbidraget har betalats ut i sin helhet. Avsikten med det nya finansieringssystemet var bl.a. att skapa en enklare och mer lätthanterlig finansieringsordning. Finansieringssystemet har varit i funktion i snart två år och viss erfarenhet har vunnits. Utredaren skall därför utvärdera systemet i sin helhet inkl. de nya utbetalningsrutiner som AMS och arbetslöshetskassorna har utvecklat för att systemet praktiskt skall kunna fungera. Finner ut redaren brister i systemet skall han föreslå förbättringar. I en mellan regeringen och folkpartiet träffad överenskommelse om ekonomisk politisk åtstramning ingick som ett inslag en sänkning av statsbidraget till arbetslöshetskassorna. I 1990 års kompletteringsproposition redovisades att egenavgiften bör höjas från 5 % till 10 %. Utredare skall föreslå formerna för en sådan höjning. Utredaren skall vidare analysera konsekvenserna av en höjning av egenavgiften för medlemmarna, arbetslöshetskassorna, de bakomliggande intresseorganisationerna och arbetsmarknadens funktionssätt. Systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag infördes för att utjämna skillnaderna i medlemsavgifterna för att på så sätt få mer rättvisa medlemsavgifter. Effekterna av utjämningsbidragen upplevs som svåra att överblicka. Bidragen baserar sig på faktorer som ligger bakåt i tiden men får effekt på framtida avgifter. Utredaren bör pröva om det går att ytterligare förenkla systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag . Utredaren skall i detta sammanhang pröva om bidragen har den utjämnande effekt som åsyftas eller om åtgärder bör vidtas för att utveckla systemet i detta avseende. Liksom nu skall gälla att utjämningen till fullo skall betalas med avgifter från arbetslöshetskassorna. 4 Arbetsformer Den särskilde utredaren bör bedriva arbetet skyndsamt och redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 1991. Utredarens förslag får inte innebära ökade kostnader för staten. Utredaren skall beakta de direktiv (dir. 1984:5 och 1988:43) som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare. 5 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig -- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen, -- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar -- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.