Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning av vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen, Dir. 1990:69
Departement: Arbetsdepartementet
Beslut: 1990-11-01
Dir. 1990:69
Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-08
Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför.
1 Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att
-- utvärdera det nya finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringen
som infördes den 1 januari 1989,
-- analysera konsekvenserna av och föreslå formerna för en höjning av
egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen,
-- föreslå åtgärder för att förenkla det gällande systemet för att
utjämna medlemsavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen.
2 Bakgrund
I november 1985 tillkallade dåvarande chefen för
arbetsmarknadsdepartementet en särskild utredare (A 1985:04) med uppdrag
att göra en översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsersättningen
(a-kassekommittén). Utredningen ledde bl.a. till ett nytt
finansieringssystem för arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1987/88:114, AU
18, rskr. 387).
I ovanstående proposition angavs att en utvärdering av det nya
finansieringssystemet skulle ske efter några års tillämpning. Systemet
bör därför nu utvärderas och eventuella brister rättas till. Dessutom
bör möjligheten prövas att förenkla systemet för utjämning av
medlemmarnas avgifter inom försäkringen.
Överhettningen under senare år i den svenska ekonomin har bl.a. via
lönebildningen lett till stigande inflation, försvagad tillväxt och ett
otillräckligt sparande. Den ekonomiska utvecklingen innebär stora risker
för en utdragen kostnadskris med höga räntor och stigande arbetslöshet.
Regeringen har därför i 1990 års kompletteringsproposition (prop.
1989/90:150 bil. 1) angivit ett handlingsprogram i tio punkter för att
komma till rätta med den överhettade ekonomin. Under punkten åtta i
handlingsprogrammet finns åtgärder för att dämpa den privata
konsumtionen. Där anges att som ett led i finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringssystemet egenavgiften, dvs. den del av medlems
avgiften som skall bidra till finansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen, bör höjas. Det slås fast att avgifternas
andel av finansieringen bör öka från 5 % till l0 %. Den närmare
utformningen och konsekvenserna av en höjning av egenavgiften bör nu
utredas.
Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas för att se över
de frågor som jag nu har berört.
3 Utredningsuppdraget
Det nya statsbidrags- och finansieringssystemet för
arbetslöshetsförsäkringen, som infördes den 1 januari 1989, innebär
bl.a. att staten förskotterar viss del av arbetslöshetsersättningen till
de erkända arbetslöshetskassorna. Finansieringen av ersättningen sker
genom arbetsgivar - och medlemsavgifter. Statsbidraget betalas ut till
arbetslöshetskassorna i direkt samband med utbetalningen av
arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetskassornas fonder behövde på
grund härav inte längre vara en del i arbetslöshetskassornas ekonomiska
system. Arbetslöshetskassornas fonderingskrav upphörde och befintliga
fonder upplöstes.
Medlemmarna skall till viss del finansiera kostnaderna för
arbetslöshetsersättningen. Detta sker via en finansieringsavgift som
infördes fr.o.m. år 1989. Denna betalas månatligen av kassorna till
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Vidare infördes samtidigt en
utjämningsavgift och ett utjämningsbidrag för att minska spännvidden i
medlemsavgifter mellan de olika arbetslöshetskassorna. Denna avgift
inbetalar kassorna en gång per år.
De erkända arbetslöshetskassorna skall ta ut avgifter av sina medlemmar
för ovan angivna kostnader. Avgifterna fastställs särskilt för varje
arbetslöshetskassa efter godkännande av AMS och varierar för närvarande
mellan 10 och 50 kr. per månad och medlem.
Fr.o.m. år 1989 finansierar medlemmarna i arbetslöshetskassorna följande
kostnader:
-- arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader
-- finansieringsavgift
-- utjämningsavgift.
Finansieringsavgiften uppgår per medlem och år till 35 % av den
genomsnittligt utbetalda dagpenningen i resp. arbetslöshetskassa.
Utjämningsavgiften uppgår per medlem och år till 3 % av gällande högsta
dagpenning. Utjämningsavgifterna fördelas i form av utjämningsbidrag
till arbetslöshetskassor som har hög arbetslöshet eller ett medlemstal
som understiger 10 000 och som har höga administrationskostnader.
Utjämningsavgiften skall vid överskott återbetalas till
arbetslöshetskassorna när utjämningsbidraget har betalats ut i sin
helhet.
Avsikten med det nya finansieringssystemet var bl.a. att skapa en
enklare och mer lätthanterlig finansieringsordning.
Finansieringssystemet har varit i funktion i snart två år och viss
erfarenhet har vunnits. Utredaren skall därför utvärdera systemet i sin
helhet inkl. de nya utbetalningsrutiner som AMS och
arbetslöshetskassorna har utvecklat för att systemet praktiskt skall
kunna fungera. Finner ut redaren brister i systemet skall han föreslå
förbättringar.
I en mellan regeringen och folkpartiet träffad överenskommelse om
ekonomisk politisk åtstramning ingick som ett inslag en sänkning av
statsbidraget till arbetslöshetskassorna. I 1990 års
kompletteringsproposition redovisades att egenavgiften bör höjas från 5
% till 10 %. Utredare skall föreslå formerna för en sådan höjning.
Utredaren skall vidare analysera konsekvenserna av en höjning av
egenavgiften för medlemmarna, arbetslöshetskassorna, de bakomliggande
intresseorganisationerna och arbetsmarknadens funktionssätt.
Systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag infördes för att
utjämna skillnaderna i medlemsavgifterna för att på så sätt få mer
rättvisa medlemsavgifter.
Effekterna av utjämningsbidragen upplevs som svåra att överblicka.
Bidragen baserar sig på faktorer som ligger bakåt i tiden men får effekt
på framtida avgifter. Utredaren bör pröva om det går att ytterligare
förenkla systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag . Utredaren
skall i detta sammanhang pröva om bidragen har den utjämnande effekt som
åsyftas eller om åtgärder bör vidtas för att utveckla systemet i detta
avseende. Liksom nu skall gälla att utjämningen till fullo skall betalas
med avgifter från arbetslöshetskassorna.
4 Arbetsformer
Den särskilde utredaren bör bedriva arbetet skyndsamt och redovisa sitt
uppdrag senast den 31 maj 1991.
Utredarens förslag får inte innebära ökade kostnader för staten.
Utredaren skall beakta de direktiv (dir. 1984:5 och 1988:43) som
utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar mig
-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av
vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen,
-- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
-- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar
m.m.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.