Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av den konstnärliga utbildningen i högskolan, Dir. 1990:55
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1990-09-13
Dir. 1990:55
Beslut vid regeringssammanträde 1990-09-13
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lägga fram
förslag till utvecklingsplan för den konstnärliga utbildningen i
högskolan.
Översyn behövs
I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil 10, s. 282) anmälde jag
att en översyn av den konstnärliga utbildningen inom högskolan behöver
göras:
"Det är angeläget att nu klarlägga vad som hänt med den konstnärliga
utbildningen sedan högskolereformen genomfördes. Det är också angeläget
att göra en jämförelse mellan likartade utbildningar vid olika
högskoleenheter, bl.a. för att få en bättre uppfattning om på vilket
sätt utbildningen bedrivs och hur resurserna utnyttjas vid de olika
enheterna. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om
en sådan översyn."
Jag hänvisade också till det arbete som då pågick med att se över de
statliga insatserna för att förbättra konstnärsskapets villkor. Den
översynen är numera avslutad och har lett till förslag i betänkandet
(SOU 1990:39) Konstnärens villkor. I betänkandet framhålls att den
konstnärliga högskoleutbildningen skall utredas särskilt. Inför detta
arbete görs i betänkandet vissa allmänna påpekanden om utbildningens
inriktning och omfattning.
Formerna för översynen
Arbetet med översynen måste till stor del göras i nära anslutning till
den berörda utbildningen och med hjälp av den sakkunskap som där finns.
En särskild utredare behövs för att svara för uppläggningen av arbetet
och för att sammanställa och bedöma resultatet.
Uppdraget
Avgränsning
I uppdraget ingår all konstnärlig utbildning som är finansierad med
medel från anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken. Detta
betyder utbildning vid danslinjen, designlinjen, fotograflinjen,
grafiska linjen, konsthantverkslinjen, kyrkomusikerlinjen, linjen för
fri konst, de olika linjerna vid konstfackskolan, mimlinjen,
musikdramatiska linjen, musikerlinjen, reklam- och kommunikationslinjen
och skådespelarlinjen samt påbyggnadsutbildningen i musik och vid
konsthögskolan. Dessutom ingår lokala och individuella linjer och
fristående kurser inom området. Undantagna är utbildningarna vid
dramatiska institutet. Utredaren bör samråda med den pågående särskilda
översynen av verksamheten vid dramatiska institutet (U 1989:01), en
översyn som i sig bör slutföras enligt nuvarande planering.
Utredaren behöver inte enbart begränsa sig till pågående verksamhet utan
kan också beakta de förslag till nya initiativ som finns inom högskolan.
Sambandet mellan konstnärlig och pedagogisk utbildning måste
uppmärksammas. Även om huvuduppgiften för uppdraget är den konstnärliga
utbildningen skall konsekvenserna av förslagen för den näraliggande
pedagogiska utbildningen också kunna redovisas.
Syfte
Det huvudsakliga syftet med översynen är att få underlag för en samlad
utvecklingsplan för högskolans konstnärliga utbildning med förslag om
utbildningens mål och inriktning, om utbildningsstrukturen samt om
fördelningen av ansvar och resurser. Utvecklingsplanen skall rymmas inom
ramen för de samlade resurser som redan står till förfogande för
utbildningen. I övrigt anser jag det angeläget att utvecklingsplanen kan
utformas fritt, utan givna förutsättningar eller konventionella hänsyn.
Verksamheten inom de olika konstnärliga uttrycksformerna (musik, teater,
bildkonst etc) utvecklas mot en allt större differentiering, bl.a. på
grund av ett växande internationellt inflytande. Differentieringen
kommer till uttryck på olika sätt, dels som betoning på fördjupning och
specialisering inom ett verksamhetsområde, dels som inriktning på
gränsöverskridanden och olika slags blandformer mellan uttrycksformerna.
Kulturpolitiska ambitioner, t.ex. när det gäller verksamhet riktad till
barn och ungdom, bidrar också till differentieringen.
Detta ställer höga krav på högskolans konstnärliga utbildning. Det
ställer krav på variation och profilering. Samtidigt måste den
konstnärliga utbildningen liksom all annan högskoleutbildning svara mot
krav på hög kvalitet och likvärdighet.
Det är mot denna bakgrund som jag anser det angeläget att nu göra en
analys av vad som hänt med den konstnärliga utbildningens mål och
inriktning under åren efter högskolereformen. Frågan är om det nuvarande
samlade utbildningsutbudet på bästa sätt tillgodoser de olika krav som
ställs på utbildningen. Högskolereformen kan ha bidragit till en viss
likformighet som innebär att utrymmet för variation och profilering
efter förutsättningar och intressen i olika utbildningsmiljöer inte
tagits till vara fullt ut. Reformen kan också ha bidragit till att
avståndet har vidgats mellan utbildningen och den konstnärliga
yrkesutövning som utbildningen förbereder för.
Det är också angeläget att klargöra om utbildningsstrukturen i stort är
rätt avvägd. Med utbildningsstrukturen avser jag å ena sidan
förhållandet mellan grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser
för fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, å andra
sidan uppdelningen av grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och
deras omfattning och dimensionering.
Ett tredje syfte med uppdraget gäller ansvars- och resursfördelningen.
Jag anser det viktigt att få bedömt om ansvaret för utbildningen är
fördelat på ett riktigt sätt mellan olika högskoleorter och
högskoleenheter för att därmed också kunna avgöra om utbildningsanslagen
är lämpligt avvägda både mellan utbildning av olika slag och mellan
högskoleorter och högskoleenheter.
Uppgifter
I arbetet bör ingå att göra en samlad beskrivning av de olika
utbildningarna i dag och av utvecklingen på området sedan
högskolereformen genomfördes. Beskrivningen skall innehålla en bedömning
och utvärdering av utbildningens mål, inriktning och resultat och göra
det möjligt att jämföra läget för utbildningen på olika orter i landet.
En av uppgifterna i inledningsfasen blir att beräkna den ekonomiska ram
inom vilken översynen och därav föranledda förslag skall göras.
Utredaren skall också beskriva hur resurserna används och hur de
fördelas på olika typer av lärarstöd och på andra ändamål. Denna del av
arbetet bör genomföras i nära kontakt med högskoleutredningen (U 1989:2)
som tillkallats för att utreda vissa undervisningsfrågor i högskolan.
Högskoleutredningen arbetar bl.a. med en undersökning av lärarstödet i
högskolan, en undersökning som också bör vara användbar i analysen av
förhållandena inom den konstnärliga högskoleutbildningen.
Rekryteringen till utbildningen skall beskrivas. De sökandes ålder och
erfarenhet liksom de teoretiska och konstnärliga förkunskaper som de
numera har när de antas till utbildningen är av betydelse vid prövningen
av frågan om grundutbildningens omfattning.
I detta sammanhang kommer förhållandet mellan högskolans konstnärliga
utbildning och konstnärlig utbildning utanför högskolan att behöva
uppmärksammas. Även i fortsättningen kommer nämligen en icke oväsentlig
del av den konstnärliga utbildningen att ske utanför högskolan.
Högskolans konstnärliga utbildning är bl.a. direkt beroende av att
utbildning utanför högskolan ger de sökande till högskolan de
förkunskaper som de anses behöva för att kunna bli antagna till
högskoleutbildningen.
I det fortsatta arbetet bör den särskilda utredaren diskutera den
framtida utvecklingen med de berörda utbildningarna och därefter ställa
samman den utvecklingsplan som är syftet med översynen.
Utvecklingsplanen skall kunna ligga till grund för beslut om vilka
utbildningslinjer som skall finnas, liksom också utbildningslinjernas
mål och inriktning, studietid samt utbildningens dimensionering och
lokalisering. Förutsättningarna för att uppnå ett tätare samband och
samarbete mellan utbildningen och kulturlivet, i första hand
kulturlivets institutioner, skall belysas. Den avvägning som jag
tidigare nämnt mellan olika typer av utbildning bör också framgå av
planen. Förslag till fördelning av utbildningsuppgifter och resurser
mellan olika högskoleorter och högskoleenheter bör finnas med. En
tidsplan för genomförandet av förslagen bör anges.
I sin bedömning av utbildningens dimensionering skall utredaren bl.a. ta
hänsyn till den framtida arbetsmarknadens behov. Utredaren skall i denna
fråga bygga på redan tillgängligt utredningsmaterial, bl.a. den
beskrivning som ingår i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor.
Inom regeringskansliet har ett arbete påbörjats som rör den
institutionella organisationen för den konstnärliga utbildningen i
Stockholm. Detta arbete bör slutföras inom ramen för det nu aktuella
uppdraget.
För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga
kommitter och särskilda utredare angående utredningens förslag och
konsekvenser och direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av
EG-aspekter.
Översynen skall vara avslutad i sådan tid att regeringen kan ta
ställning till förslagen inför den budgetperiod som inleds med
budgetåret 1993/94. Detta betyder att uppdraget i sin helhet skall vara
slutfört senast vid utgången av februari 1992.
Hemställan
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för utbildningsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att se över den konstnärliga utbildningen i
högskolan,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.