Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om trav- och galoppsporten, Dir. 1990:5
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1990-02-15
Dir. 1990:5 Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15 Statsrådet Engström anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild inriktning på Aktiebolaget Trav och Galopps (ATG) verksamhet. Bakgrund Som ett resultat av riksdagens beslut (prop. 1973:113, JoU 1973:28, rskr. 1973:2 35) om riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och galopptävlingar, m.m. bildades den 22 mars 1973 Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG), som fick i uppgift att anordna eller låta anordna totalisatorvadhållning vid trav- och galopptävlingar. Bakom beslutet låg förslagen från trav- och galoppsportutredningen (Ds Jo 1972:8). Utredningen hade tillsatts mot bakgrund av den i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet mycket dåliga ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten. Detta hade sin grund i ett vikande spelintresse och ledde till en svår ekonomisk situation inom trav- och galoppsällskapen och oacceptabla ekonomiska förhållanden för sportens aktiva. Staten tvingades vid olika tillfällen att ändra fördelningen av medel mellan tävlingsanordnare och staten till tävlingsanordnarnas fördel. Utredningens förslag innebar bl.a. att en central association som bildades av hästsportens organistioner skulle bemyndigas att besluta om totalisatortillstånd för hästtävlingar. Staten skulle ges inflytande genom styrelserepresentation. Arrangör av tävlingarna skulle även fortsättningsvis vara de enskilda sällskapen. Det förutsattes att staten och den centrala associationen skulle sluta ett avtal enligt vilket associationen skulle ansvara för att tävlingar med totalisatorvadhållning i princip skulle förekomma i differentierade former (trav och galopp) och med rimlig fördelning över landet. Utredningen anlade dock inga detaljerade synpunkter på den framtida banstrukturen. Man konstaterade dock att om intresset för sporten skulle vika kunde en strukturrationalisering till och med komma att innebära en nedläggning av banor. Man ville dock överlåta avgörandena i dessa strukturfrågor till trav- och galoppsporten själv genom den centrala associationen. För att främja effektiviteten inom sporten föreslogs ett ekonomiskt fördelningssystem mellan staten och sporten som innebar att sportens resp. statens andel av vinstavdraget skulle göras helt proportionell. Associationen skulle få ansvaret för att statens andel av totalisatormedlen levererades in. Det fick sedan bli en fråga mellan associationen och anordnande sällskap att fördela sportens andel efter behov och i enlighet med vad som främjade en rimlig struktur för verksamheten. Man utgick från att associationen själv skulle disponera vissa medel för centrala insatser och att medel skulle fonderas i viss utsträckning, detta bl.a. i syfte att konsolidera sportens ekonomi. I samma syfte utgick man från att den centrala associationen skulle utöva viss övervakning av sällskapens ekonomi genom granskning av budgetar, övervakning av och finansiell medverkan vid investeringar etc. Utredningen förutsåg att det skulle vara svårt att vända den då vikande publikfrekvensen vid banorna men ansåg det å andra sidan troligt att hästsporten hade en betydande potentiell marknad för spel utanför banorna, särskilt i form av systematiserat förtidsvad. Man föreslog därför att ett för hästsporten gemensamt riksspel skulle etableras samt att inkomsterna av spelet skulle komma trav- och galoppsporten som helhet till del. Vid den fortsatta behandlingen av utredningens förslag, i förhandlingar mellan staten och trav- och galoppsporten samt genom regeringens proposition och riksdagens behandling av densamma, skedde vissa förändringar. Dessa gällde framför allt den centrala associationen som slutligen kom att bli ett aktiebolag, Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG), ägt av hästsportens organisationer. Vad gäller sammansättningen av bolagets styrelse fick staten hälften av antalet styrelseplatser samt rätten att tillsätta styrelsens ordförande. Samtidigt ålades ATG att särskilt beakta de mindre travbanornas behov, liksom galoppsportens speciella behov. Sedan ATG:s tillkomst har mycket omfattande förändringar ägt rum, såväl på spelmarknaden i stort som inom trav- och galoppsporten. Spelmarknaden har sedan mitten av 1970-talet och fram till nu ökat väsentligt. Många nya spelformer har införts och några spelformer har försvunnit. Omsättningen hos de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst var år 1974 totalt ca 492 milj. kr. resp. 633 milj. kr. och år 1988 ca 2 797 milj. kr. resp. 5 093 milj. kr. För hästsporten var omsättningen ca 877 milj. kr. år 1974, varav ca 56 milj. kr. avsåg riksspel (V 65), ca 789 milj. kr. spel på travbanor och ca 33 milj. kr. spel på galoppbanor. För år 1988 var omsättningen totalt ca 5 360 milj. kr., varav ca 2 713 milj. kr. var riksspel, 2 544 milj. kr. banspel på travbanor och ca 103 milj. kr. banspel på galoppbanor. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen mellan åren 1974 och 1988 motsvarar detta en volymmässig ökning av spelomsättningen för hästsporten med 91 %, för Peninglotteriets lotterier med 78 % och för Tipstjänsts spel med 152 %. Spelutvecklingen för hästsporten är positiv både vad gäller banspel och förtidsvad. Som exempel på utvecklingen under senare tid kan nämnas att spelformen Dagens Dubbel infördes som förtidsvad år 1987 och rönte ett stort intresse. År 1988 var omsättningen på detta spel (som förtidsvad) ca 656 milj. kr. Utvecklingen i stort har för trav- och galoppsportens del lett till en helt annan ekonomisk situation än den som rådde i slutet av 1960-talet. Även i sportsligt hänseende har en betydelsefull utveckling kommit till stånd, särskilt tydligt inom travsporten. Svensk travsport är i dag av hög internationell klass, både vad gäller yrkesutövarna inom sporten och hästmaterialet. Till bilden hör också en numera mycket förnämlig svensk uppfödning av travhästar, som knappast står något annat lands efter. Denna utveckling har även lett till ett mera omfattande svenskt deltagande i internationella sammanhang både vad gäller tävlingar och i fråga om uppfödning. Också i andra avseenden kan man se tecken på internationalisering, t.ex. i form av svenskt deltagande i och anknytning till utvecklingen av datoriserade totalisatorsystem. Mot bakgrund av den utveckling som i skilda avseenden ägt rum inom svensk trav- och galoppsport under de senaste åren finner jag tiden nu mogen att utvärdera denna utveckling och att pröva om den modell som skapades genom bildandet av ATG fortfarande är ändamålsenlig. Detta bör ske genom att en särskild utredare tillkallas. Utredningsuppdraget Utredaren bör i sitt arbete analysera och beskriva trav- och galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. I anslutning härtill bör den internationalisering som beskrivits i det föregående särskilt tas upp till behandling, vad avser såväl spel som sport och avelsverksamhet. Utredaren bör pröva om denna utveckling föranleder några särskilda förändringar gentemot det nuvarande arbetssättet. En särskild uppgift blir härvid att bedöma om utvecklingen inom Europeiska gemenskapen (EG) kan förväntas påverka förutsättningarna för spel, sport och uppfödning inom trav och galopp. En uppgift för utredaren bör vara att studera den ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten i allmänhet och för ATG i synnerhet. Sett över hela perioden har utvecklingen i många avseenden varit tillfredsställande. ATG uppvisade dock underskott åren 1986 -- 1988. Detta bör ses i samband med etableringen av ett terminaliserat ombudssystem, som dessutom föregåtts av en stark satsning på förbättrade förhållanden för sportens aktiva utövare. Under år 1989 har emellertid utvecklingen vänts till ett överskott och medfört en höjd soliditet för bolaget. Vad gäller spelomsättningen så har denna utvecklats tillfredsställande för ATG trots en klar stagnation för spelmarknaden totalt sedan år 1988. Det bör dock noteras att omsättningen för trav- och galoppsportens banspel liksom V 65 utvecklats mindre gynnsamt. Även om ATG under senare år klarat ekonomin genom intäkter av nya terminalspel och trots att den ekonomiska situationen i dag är en helt annan än vid tiden för ATG:s tillkomst, kan det likväl konstateras att trav- och galoppsporten fortfarande är sårbar. Utredaren bör undersöka vilka faktorer som i första hand påverkat resultatutvecklingen liksom vilken konsolideringsgrad man bör eftersträva på en så speciell marknad som spelmarknaden. Härvid bör utredaren ta del av de analyser som gjorts inom företaget och de beslut i dessa frågor som fattats av bolagets styrelse, men även självständigt analysera frågeområdet. Vidare bör utredaren bedöma vad som för framtiden kan antas vara de viktigaste resultatpåverkande faktorerna, liksom vilka av dessa som direkt eller indirekt kan styras eller påverkas av företaget. Utredaren skall även närmare studera frågan om banstrukturen. Trav- och galoppsportutredningen konstaterade att om intresset för sporten viker kan en strukturrationalisering t.o.m. komma att innebära en nedläggning av banor. Intresset för sporten har emellertid hållits uppe samtidigt som ATG allt sedan det första avtalet mellan staten och sporten ålagts att beakta de mindre travbanornas och galoppsportens behov. Någon nedläggning av banor har därför ej kommit i fråga. Å andra sidan har inte heller några nya banor etablerats. Utredaren bör bedöma om en ändring bör göras i de förutsättningar som i dessa strukturfrågor hittills varit gällande för verksamheten. Därvid bör analyseras såväl de sportsliga konsekvenserna som de ekonomiska effekterna. Särskilt bör belysas konsekvenserna av förändringar i banstrukturen både när det gäller nedläggning och nyetablering av banor. En annan fråga som särskilt bör uppmärksammas gäller relationen mellan trav- och galoppsporten. Den lösning som hittills valts innebär i princip att de resurser som totalisatorspelet skapar ses som en gemensam tillgång för trav- och galoppsporten, som sedan fördelas genom beslut om olika fördelningssystem i ATG:s styrelse. De båda sportgrenarna är mycket olika till sin omfattning och den totalt sett gynnsamma ekonomiska utvecklingen har i hög grad varit ett resultat av en positiv utveckling inom travsporten. Systemet kan å andra sidan ha inneburit att galoppsporten inte haft tillräckliga ekonomiska incitament för en gynnsam utveckling inom den egna sportgrenen. Utredaren bör därför studera om det är möjligt att med en annan uppläggning hålla trav- resp. galoppsportens ekonomier åtskilda från varandra i högre grad än för närvarande. Då skulle galoppsportens ekonomiska situation i högre grad bli beroende av spelutvecklingen inom den egna sportgrenen. Analysen bör innehålla en bedömning av hur resp. sportgren i nuläget påverkar sportens samlade ekonomi. Av särskild vikt är att analysera de tänkbara effekterna på galoppsportens ekonomi både på kort och lång sikt i händelse av ändrade relationer mellan travsporten och galoppsporten. Därvid bör utredaren studera galoppsportens förutsättningar att i ett längre tidsperspektiv nå en god utveckling i en situation där man mer än i dag är hänvisad till att förlita sig på resurser som skapats av galoppsporten själv. Som redovisats i det föregående innebär den nuvarande situationen att ATG helt ägs av trav- och galoppsportens centrala organisationer. Det statliga inflytandet tillgodoses genom att staten har rätt att utse hälften av antalet styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande. I praktiken innebär detta att staten i en voteringssituation har majoritet i bolagets styrelse utan att vara aktieägare. Utredaren bör studera om detta förhållande kan ha några negativa effekter. I detta perspektiv och med beaktande bl.a. av eventuella framtida förändringar vad gäller banstrukturen och relationerna mellan travsporten och galoppsporten bör utredaren överväga om det finns skäl som talar för en breddning av ägarkretsen genom statligt delägande eller på annat sätt. Härvid bör särskilt beaktas att företagets ekonomiska utveckling, vid sidan av vad som händer inom sporten och inom företaget självt, i hög grad är beroende av statliga beslut. Utredaren skall i sitt arbete beakta strävanden efter en god utveckling av sporten och med en rimlig geografisk spridning av verksamheten till landets olika delar. Vidare bör utredaren beakta att sporten skall bedrivas på ett från djurskyddssynpunkt bra sätt. Utredaren bör i sitt arbete hålla nära kontakt med ATG, sportens centralorganisationer och andra organisationer som kan komma att beröras av utredarens förslag. Utredaren bör samråda med utredningen om skatt på vissa spel (dir. 1989:53). För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt (dir. 1988:43) om beaktande av EG-aspekter. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas senast den 31 december 1990. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som föredrar ärenden om totalisatorspel att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild inriktning på ATG:s verksamhet, att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)