Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
En analys av den kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter på nya områden, Dir. 1990:23
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1990-04-19
Dir. 1990:23
Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19
Statsrådet Johansson, civildepartementet, anför.
Uppdraget
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att analysera den
kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter på olika områden och
studera hinder och problem som försvårar kooperativ verksamhet.
Översynen skall ha två huvudsyften.
För det första skall utredningen analysera den kooperativa
företagsformens utvecklingsmöjligheter och begränsningar på nya områden
samt föreslå åtgärder som främjar kooperativt nyföretagande.
Utredningen skall därvid speciellt undersöka de kooperativa idéernas
möjligheter att både förnya den offentliga sektorn och bidra till lokala
samverkanslösningar bl.a. på landsbygden. Här avses främst olika former
av kooperativ i samverkan med eller som alternativ till traditionell
kommunal och landstingskommunal förvaltning. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt sådana lösningar som har förutsättningar att tillämpas mer
generellt.
För det andra skall utredningen kartlägga vilka faktiska hinder som
försvårar uppkomsten av ny kooperativ verksamhet och föreslå hur dessa
skall kunna undanröjas. Härvid avses faktorer som förhindrar en flexibel
resursanvändning, samverkan mellan offentliga organ och kooperativ eller
kooperativ verksamhet som alternativ till privat verksamhet. Sådana
faktorer kan t.ex. vara regler och attityder hos myndigheter och
enskilda organ som motverkar nya otraditionella samverkansformer.
Utredningen skall också klarlägga vilka villkor som bör vara uppfyllda
för att just den kooperativa verksamhetsformen är att föredra framför
andra mer traditionella verksamhetsformer.
Frågor om alternativa finansieringsformer (som alternativ till statliga
bidrag) och statens behov av uppföljning av verksamhet i kooperativ regi
bör också ses över.
Däremot skall utredningen inte överväga några ändringar i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar eller i annan lagstiftning om de
ekonomiska föreningarna. Utredningen skall inte heller behandla
skattefrågor.
Bakgrund
Förutom den etablerade konsument- och producentkooperationen finns det i
dag ett nyföretagande i kooperativ form inom såväl offentlig som privat
verksamhet. Uppskattningsvis finns drygt tusentalet ''nykooperativa''
verksamheter i form av ekonomiska föreningar. Nyföretagandet består dels
av nya otraditionella verksamheter inom etablerad kooperation, dels av
nybildade fristående ekonomiska föreningar samt företag ägda av sin egen
personal.
Mest kända är de föräldradrivna daghemmen, men nykooperativ finns även
inom hantverk, kultur, media, tillverkning, jordbruk, handel,
kommunikationer, vård och omsorg om äldre och handikappade, samt i form
av försök med kooperativ hyresrätt och utveckling av samordnad
boendeservice i bostadsområden och på landsbygden. Den kooperativa
företagsformens villkor behandlades senast av kooperationsutredningen i
dess huvudbetänkande (SOU 1981:60) Kooperationen i samhället.
Utredningens förslag ledde bl.a. till inrättandet av kooperativa rådet
(I 1983:G). Rådet är ett kontaktorgan mellan regeringen och de
kooperativa organisationerna. Dess uppgift är bl.a. att uppmuntra
utvecklingen av ny kooperativ verksamhet genom att ge ekonomiskt stöd
till lokal rådgivningsverksamhet.
Näringsutskottet uttalade våren 1989 i anslutning till sin behandling av
anslagsfrågor m.m. rörande kooperationen (1988/89:NU 23) att
utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet är
betydelsefull från allmän näringspolitisk synpunkt. Nyföretagandet i
kooperativ form hade inte utvecklats i önskvärd omfattning. Detta kunde,
anförde utskottet, delvis ha sin förklaring i ett visst motstånd mot den
kooperativa företagsformen och i att de berörda statliga och regionala
organens intresse för kooperativa lösningar ibland har varit svagt.
Utskottet förordade därför att regeringen skulle låta göra en analys av
kooperationens utvecklingsmöjligheter på nya områden. Problem och hinder
som försvårar kooperativ verksamhet borde särskilt uppmärksammas.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1989:181).
Regeringen har också i olika sammanhang uttalat sin vilja och avsikt att
skapa alternativ i den offentliga verksamheten. Kooperativa lösningar
framstår här som viktiga bidrag både för att direkt öka medborgarnas
inflytande över verksamheter som berör dem och som ett medel för
decentralisering i den offentliga sektorn.
Uppdragets genomförande
Utredaren skall
-- samråda med de lokala kooperativa utvecklingscentra, Kooperativa
institutet, Koop-Service samt Serviceföreningen Vårat Dagis,
-- samråda med kooperativa rådet och övriga berörda myndigheter,
landsting, kommuner och andra organ,
-- samråda med glesbygdsdelegationen (I 1977:02),
boendeservicedelegationen, handikapputredningen (S 1988:03), utredningen
(S 1989:01) om service, stöd och vård till psykiskt störda samt
konkurrensutredningen (C 1989:03),
-- ta del av forskning rörande kooperation som berör uppdraget,
-- analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett
jämställdhetsperspektiv,
-- beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda
utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05 ) och
angående beaktandet av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.
1988:43).
Arbetet bör vara slutfört före utgången av oktober 1990.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
kooperativa frågor
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att göra en analys av den kooperativa
företagsformens utvecklingsmöjligheter på nya områden och studera hinder
och problem som försvårar kooperativ verksamhet,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Civildepartementet)