Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1990:22 Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31 Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall lämna förslag till ett program för forskning om den offentliga sektorn och om hur forskning om den offentliga sektorn skall bedrivas. Program för forskning om den offentliga sektorn I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anmäler regeringen (s. 452) att den under budgetåret 1990/91 avser att låta utföra ett programarbete för forskning om den offentliga sektorn. I propositionen anförs (s. 450): Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga sektorn. Regeringen anser att detta förnyelsearbete måste befrämjas med forskning- och utvecklingsarbete av större omfattning och bredd än den nuvarande. Det är nödvändigt, inte minst med tanke på den omstrukturering som den offentliga sektorn befinner sig i, och som kan förväntas bli ännu kraftigare under 1990-talet. Finansieringen av forskningen bör därför vara långsiktig. Det är en förutsättning för att stabila forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och för att locka nya forskare att etablera sig inom området. I detta förnyelsearbete kan forskningen bidra med kunskaper och metoder som stöd, men också ge stimulans och status åt arbetet. Behovet av kunskaper är mycket stort när det gäller exempelvis utveckling av målstyrning, uppföljning och utvärdering av resultat samt för att utveckla effektiva system för information och erfarenhetsåterföring. I propositionen redovisas kortfattat huvuddragen i det förnyelse- och förändringsarbete som pågår inom de kommunala och statliga sektorerna. Med utgångspunkt från denna redovisning pekar regeringen på (s. 451) att forskning som rör medborgarnas/brukarnas inflytande, nya sätt att organisera verksamheterna, nya samverkansformer mellan privat och offentligt samt kooperativa former i offentlig verksamhet blir betydelsefull. Även frågor som rör ledning, styrning, utvärdering, personalutveckling, det nya statliga budgetsystemet, tillämpning av marknadsmekanismer, de finansiella relationerna och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun samt studier om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet blir enligt regeringen i detta perspektiv viktiga forskningsområden. Regeringen anger i propositionen följande inriktning för programarbetet (s. 452): Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Forskning med denna inriktning är i dag spridd över ett stort antal problemfält med många små projekt. Insatserna är begränsade till sin omfattning och spridda över många discipliner och organisationer, vilket gör att information och erfarenheter gentemot den praktiska verksamheten ofta fungerar dåligt. Utgångspunkten i programarbetet skall vara att den traditionella arbetsfördelningen mellan statens ansvar för grundläggande forskning och forskarutbildning och produktionens ansvar för forskningsanknutet utvecklingsarbete skall ha sin giltighet även här. Avsikten är således att utreda vilka fasta resurser som krävs vid universiteten och högskolorna samt vilka satsningar som bör ske genom forskningsråden. Forskning som rör den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering har en sektorsövergripande karaktär. Den ger generell kunskap som inte är knuten till en enskild sektor. Den rör problemområden som är gemensamma för den statliga och den kommunala sektorn. I programarbetet bör bl.a. den statliga sektorsforskningen granskas i syfte att undersöka om det är lämpligt att den i vissa stycken kan få en inriktning mot problem som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn. Visserligen förekommer sektorsforskning med inriktning på ledning, styrning, organisation och utvärdering. Men den utgör som regel inte självständiga program, utan ingår i större ämnesstrukturer som gäller utvecklingen av innehållet i verksamheterna. I propositionen föreslår regeringen att ett institut för kvalitetsutveckling bildas (s. 416). Verksamheten i detta institut skall stimulera och aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Regeringen anmäler för riksdagen (s. 453) att den har för avsikt att inom ramen för det föreslagna programarbetet närmare utreda i vilken utsträckning institutet kan tillgodose den offentliga sektorns utvecklingsbehov. Regeringen föreslår en total bas om 17 500 000 kr. för forskning om den offentliga sektorn vid slutet av den treårsperiod som forskningspropositionen omfattar, dvs. budgetåret 1992/93. Uppdraget 1. Ett forskningsprogram I enlighet med regeringens förslag i forskningspropositionen skall utredaren redovisa ett program för forskning om den offentliga sektorn. Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning. Utredaren bör vara öppen inför vilka problemområden som kan vara aktuella samt belysa i vilken utsträckning ett erfarenhetsutbyte mellan den privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn kan spela en roll för forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall beakta vad som sägs i forskningspropositionen (s. 451) om viktiga forskningsområden. Det finns också anledning att överväga anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från försvarsdepartementet. 2. Forskning på eget programansvar Under senare år har förutsättningarna för forskning om den offentliga sektorn förbättrats bl.a. genom tillkomsten av särskilda professurer (statskunskap med inriktning på förvaltningsforskning och kommunal ekonomi). Det finns en viss tendens att enskilda universitet och högskolor var för sig börjar bygga upp särskilda forskningsprofiler med inriktning på olika verksamhetsområden och aspekter på den offentliga sektorn. Utredaren skall utarbeta förslag om hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som nu växer fram. Därvid bör utredaren belysa betydelsen av de särskilda professurer som finns på förvaltningsområdet. Det är samtidigt viktigt att forskningsresurserna inte splittras upp, utan att insatserna koncentreras till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög kvalitet, där specialister inom olika ämnen kan föras samman i ett flervetenskapligt samarbete. Utredaren bör i detta sammanhang utgå från vad som i propositionen sägs i avsnittet 10.3.1. Utredaren skall lämna förslag om vilka resurser som kan komma att krävas för detta. Eventuella tillkommande medel för tjänster/forskarinsatser skall finansieras inom ramen för det belopp som i 1990 års forskningsproposition avsatts för forskning om den offentliga sektorn (17, 5 milj. kr. årligen fr.o.m. 1992/93). Utredaren skall föreslå hur stor andel av dessa resurser som bör avsättas direkt till högskolorna respektive hur stor andel som bör avsättas till projektstöd via forskningsråd. Utredaren skall föreslå vilket eller vilka forskningsråd som skall fördela medlen samt hur samarbetet med andra berörda forskningsfinansierande organ kan organiseras. Utredaren skall också, i enlighet med forskningspropositionen, överväga i vilken utsträckning det av regeringen föreslagna institutet för kvalitetsutveckling kan tillgodose den offentliga sektorns behov av utveckling. 3. Sektorsforskningen Inom sektorsforskningen inriktas insatserna huvudsakligen på utveckling av olika verksamheter, såsom social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik etc. Forskning med inriktning på styrnings- och effektivitetsfrågor har som regel ett begränsat utrymme. I diskussionen om den offentliga sektorns förnyelse har uppmärksammats att få program särskilt profileras mot sådana problem. Utredaren skall överväga i vilken utsträckning statlig sektorsforskning bör inriktas mot respektive sektors styrnings- och effektivitetsproblem och övriga institutionella frågor. Det bör därvid prövas om problem, som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn, också kan belysas t.ex. genom en viss samordning av de olika sektorernas forskning. Hur arbetet bör bedrivas Utredningsarbete skall ske i nära samarbete med universitet och högskolor, forskningsråd och andra berörda myndigheter. Det är angeläget att utredaren tar del av erfarenheterna från de övriga nordiska länderna av olika sätt att organisera forskning om den offentliga sektorn. Det är också angeläget att utredarens förslag beaktar resultatet av det beredningsarbete om den kommunala sektorns forskning- och utveckling som pågår inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Utredaren skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 april 1990. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av komittéförordningen (1976:119) -- för att utreda vissa frågor om forskning om den offentliga sektorn att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)