Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1990:14 Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15 Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda statistikbehovet inom livsmedelssektorn. Utredningen skall göras mot bakgrund av det reformarbete som pågår på livsmedelspolitikens område såväl nationellt som internationellt samt med anledning av reformer inom angränsande politikområden som påverkar livsmedelssektorn. Utgångspunkter för utredningen Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 1 december 1988 en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut och utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. år 1990. Den första utgångspunkten för arbetsgruppen var ett sänkt gränsskydd. Någon ensidig svensk neddragning skulle dock inte övervägas, utan en förutsättning skulle vara att andra länder visade prov på samma ansträngningar. Den andra utgångspunkten var att de interna regleringarna skulle minskas eller avvecklas. En tredje utgångspunkt var att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå framför allt de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen. Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 betänkandet (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik med förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. den 1 juli 1990. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen föreslår att nuvarande system med ett gränsskydd och intern reglering av priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan interna marknadsregleringar. Gränsskyddet föreslås kompletteras med riktade, offentligt finansierade, åtgärder i syfte att tillgodose beredskapskraven, värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Beredskapskravet skall enligt förslaget tillgodoses genom en bibehållen försörjningsförmåga på nationell nivå och en utökad lagring av livsmedel. Den regionala försörjningsförmågan i Norrland i krig föreslås förbättras genom en utökad lagring vid sidan om ett bibehållet prisstöd till norra Sverige. Anslaget för landskapsvård föreslås höjas till 250 milj. kr. För att förstärka det regionalpolitiska stödet föreslås glesbygdsstödet utökas med 100 milj. kr. Arbetsgruppen understryker att övergången till en ny livsmedelspolitik måste ske under socialt acceptabla former. Därför föreslås att den generella politiken under en övergångsperiod kompletteras med en kombination av temporärt inkomststöd, avvecklingsstöd och ett särskilt stöd till skuldsatta brukare. Enligt förslaget skall den nya politiken vara genomförd budgetåret 1994/95. Vid samma tidpunkt skall enligt arbetsgruppen de särskilda övergångsåtgärderna upphöra. Inom ramen för den pågående s.k. Uruguay-rundan i GATT pågår ett arbete på internationell nivå för att öka marknadsanpassningen inom jordbruket och åstadkomma en fungerande världsmarknad. Arbetet resulterade i april 1989 i en överenskommelse om en frysning av stödet till jordbruket under förhandlingarnas gång, dvs. åren 1989 och 1990. Målsättningen är att före 1990 års utgång förhandla fram en långsiktig lösning om ett rättvist och marknadsorienterat handelssystem för jordbruksråvaror. Livsmedelspolitiken är som framgått föremål för ett omfattande reformeringsarbete både nationellt och internationellt. Inriktningen av förändringarna går mot ökad marknadsanpassning och mindre regleringar. Regeringen har för avsikt att under våren 1990 lägga fram ett förslag om en ny livsmedelspolitik. Härtill påverkas jordbrukssektorn av de krav som ställs och kommer att ställas i framtiden vad gäller miljöförbättrande åtgärder, djurskydd och djurmiljö samt av utvecklingen av alternativa produktionsformer. Regering och riksdag fattade våren 1988 beslut dels om miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket (prop. 1987/88:128, JoU 24, rskr. 374), dels om ny djurskyddslag (prop. 1987/88:93, JoU 22, rskr. 327). Även den pågående reformeringen av skattelagstiftningen innebär förändringar för jordbruksföretagen. Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition om regionalpolitiken. Åtgärder och reformer inom regionalpolitikens område påverkar jordbruksföretagen i områden av regionalpolitisk betydelse. Utvecklingen har vidare under senare år gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som förutom jordbrukssektorn i mer begränsad betydelse också omfattar förädling, distribution, handel, kvalitet, kost och hälsa m.m. Syftet med jordbruksstatistiken är dels att med hjälp av statistisk information ge underlag för planering och beslut om olika livsmedelspolitiska åtgärder, dels att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder. Syftet är också att mer allmänt ge information och service till myndigheter, organisationer, jordbruks- och andra företag samt till allmänheten. Jordbruksstatistikens omfattning och innehåll måste kontinuerligt anpassas till förändringar såväl av livsmedelspolitiken som inom näringen. De förändringar jag beskrivit motiverar en översyn av statistikbehovet och mot bakgrund härav förändringar av statistikproduktionen. Huvuddelen av statistiken produceras inom statistiska centralbyrån (SCB), men fackmyndigheter och organisationer på jordbruks- och livsmedelsområdet svarar också för en betydande del av uppgiftsinsamling, sammanställning och analys av statistiskt material. SCB:s jordbruksstatistik Genom insamling av uppgifter årligen från samtliga jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åker, från trädgårdsföretag och från stora djurhållare ger lantbruksregistret (LBR) vid SCB detaljerad statistik över företagsstruktur, driftsinriktning, ägoslagsfördelning, åkerarealens användning, trädgårdsodlingens omfattning och antalet husdjur. Vad gäller statistik över realkapital och investeringar inom jordbruket erhålls uppgifter om byggnadsverksamheten i anslutning till LBR, medan uppgifter om maskiner och anläggningar insamlas i anslutning till de intermittenta lantbruksräkningarna. Underlag för beredskapsplanering inom jordbruket erhålls också genom LBR. Genom de objektiva skördeuppskattningarna redovisar SCB årlig statistik över avkastningen och skördens storlek för spannmålsgrödorna, slåttervall och potatis. Normberäkningar som används bl.a. i skördeskadeskyddet grundar sig på dessa hektarskördar. Uppgiftsinsamling i anslutning till skördeuppskattningarna ger tidigt underlag för skattning av arealerna av olika grödor. Skördeuppskattningarna belyser dessutom bl.a. spannmålens kvalitet. Statistik över oljeväxter och sockerbetor sammanställs på basis av uppgifter från regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI) resp. Sockerbolaget AB. Den s.k. årsväxtrapporteringen till SCB från lantbruksnämndernas ortsombud omfattar subjektiva bedömningar av bl.a. övervintring av höstsådda grödor och skördeutsikter för samtliga grödor. De senare används som underlag för tidiga skördeprognoser. Som underlag för prognoser över produktionen av slaktsvin redovisar SCB regelbundet betäckningsstatistik som bygger på uppgifter från drygt 6 000 galthållare. Genom trädgårdsräkningar och trädgårdsinventeringar erhålls statistik över produktionen av trädgårdsprodukter från frilandsodlingar och växthus och över växthusföretagens storlek. Sysselsättningsstatistik över antalet sysselsatta, arbetsvolym i timmar i olika driftsgrenar, brukarens make/makas arbetsinsatser utanför jordbruksföretaget m.m. erhålls genom undersökningen om jordbrukets arbetskraft (JAK). I den årliga sysselsättningsstatistiken (ÅRSYS) finns också en redovisning av sysselsättningen inom jordbruket. Denna statistik, som även finns könsuppdelad, kan redovisas regionalt fördelad ned till församlingsnivå. Underlag för en företagsekonomisk analys av jordbruksföretagens intäkter, kostnader, lönsamhet m.m. erhålls genom den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) som omfattar ett urval av ca 800 företag med 20--100 ha åker. Uppgifter om jordbrukarnas inkomster (netto intäkter från olika förvärvskällor) erhålls för samtliga jordbrukare genom deklarationsundersökningen (DU). Underlag för jämförelser av inkomst och levnadsstandard mellan jordbrukare och andra yrkesgrupper ges också genom SCB:s inkomstfördelningsundersökning (HINK) och undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). I nationalräkenskaperna (NR) används uppgifter från SCB:s jordbruks-, företags- och arbetsmarknadsstatistik samt även uppgifter från andra statistikproducenter som t.ex. statens jordbruksnämnd. Utöver den anslagsfinansierade statistikproduktionen inom jordbruksområdet producerar SCB genom uppdragsverksamheten statistisk information som komplement till anslagsverksamheten. Den viktigaste uppdragsverksamheten har gällt metodutveckling, statistisk belysning av vissa frågor samt medverkan i administrativa åtgärder på jordbruksområdet. Inom ramen för SCB:s statistikprogram för miljövård gör SCB årligen i samarbete med kemikalieinspektionen sammanställningar över försäljningen av bekämpningsmedel samt beräkningar av hektardoser. Undersökningar om användningen av bekämpningsmedel i jordbruket genomförs tills vidare årligen sedan 1988. En undersökning om användningen av stallgödsel och handelsgödsel genomfördes år 1988 och skall upprepas år 1991. Inom ramen för SCB:s statistikprogram för fysisk planering och naturresursbehållning redovisar SCB allmän statistik över markanvändningen i Sverige och särskild statistik över bl.a. tätortsexpansionen på jordbruksmark. SCB utger årligen en jordbruksstatistisk årsbok. Statistik från fackmyndigheter och organisationer Förutom SCB är det framför allt statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som lämnar bidrag till statistiken inom livsmedelssektorn. Men även regleringsföreningarna, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens pris- och konkurrensverk (SPK) samt statens livsmedelsverk har en viktig roll i belysningen av livsmedelssektorn. Statistik över produktion av främst animalieprodukter, vidareförädling av jordbruksprodukter och konsumtion av livsmedel sammanställs av jordbruksnämnden, som också utarbetar tidiga skördeprognoser och upprättar balanskalkyler för jordbruksprodukter m.m. Nämnden publicerar dessa uppgifter i skriften Jordbruksekonomiska meddelanden, som också innehåller statistik om in- och utförsel av jordbruksråvaror. Sammanställningar över försäljning av traktorer och maskiner utförs av jordbruksnämnden. SPK som är central förvaltningsmyndighet för frågor om pris- och konkurrensbevakning producerar och sammanställer viss statistisk information inom livsmedelssektorn, bl.a. uppgifter om konsumentprisutvecklingen på livsmedel. Viss slaktstatistik på basis av kontrollbesiktningen av kött utarbetas av livsmedelsverket. Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket. Samarbetsnämnden utför bl.a. indexberäkningar över priser på insatsvaror till jordbruket och på jordbruksprodukter i olika led fram till konsumentledet, vissa inkomst- och lönsamhetsberäkningar samt sammanställer total- och normkalkyler för jordbruket. Statistik över avräkningsvärden och omsättningen inom den ekonomiska föreningsrörelsen redovisas av LRF. Inom LRF utarbetas också statistik över t.ex. produktion av mejeriprodukter (Svenska mejeriernas riksförening) samt mjölkboskaps-, sugg- och svinstamkontroll (Svensk husdjursskötsel). En förändring av livsmedelspolitiken kommer inte att innebära att all nuvarande statistikproduktion blir betydelselös. Sannolikt kommer den statistik som i dag produceras inom SCB, fackmyndigheter och organisationer att i stor utsträckning efterfrågas även efter en reformering av livsmedelspolitiken. En förändring i riktning mot ökad marknadsanpassning och mindre regleringar ställer dock livsmedelssektorn i en helt ny situation. Det är enligt min mening av mycket stor betydelse att det under och efter en reformering av en politik som omfattar en så stor och betydelsefull sektor som livsmedelssektorn finns tillgång till relevant statistisk information dels för att snabbt kunna använda de medel som en ny politik för med sig på ett effektivt sätt, dels för att snabbt kunna utvärdera effekterna av en ny politik. Utredningsuppdraget Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare tillkallas för att utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelssektorn. Syftet med statistikproduktionen är att ge staten och näringen underlag för planering och beslut om åtgärder, att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder samt att allmänt ge information och service till myndigheter, organisationer, jordbruks- och andra företag samt till allmänheten. Utredaren bör mot bakgrund härav och utifrån en kartläggning och omprövning av den statistik som i dag produceras vid SCB, fackmyndigheter, organisationer m.m. utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelssektorn och lämna förslag till förändringar och omprioriteringar. Utgångspunkten skall härvid vara det förslag till ny livsmedelspolitik som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade i oktober 1989 och det beslut som riksdagen kommer att fatta utifrån regeringens proposition om en ny livsmedelspolitik senare i vår. Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är som framgått mycket omfattande. Jag vill därför särskilt betona nödvändigheten av att utredaren omprövar nuvarande statistikproduktion och undersöker möjligheterna till omprioriteringar och begränsningar av den totala statistikproduktionen och lämnar förslag till sådana åtgärder. Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår särskilda övergångsåtgärder under en period innan reformen skall vara helt genomförd. Utredaren bör undersöka om den nuvarande statistikproduktionen behöver förändras eller kompletteras för att de nya medel som blir aktuella under övergångsperioden skall komma till avsedd och rättvis användning. Som framgått av min redovisning produceras i dag omfattande statistik rörande lantbruksföretagens ekonomi och brukarnas inkomstsituation och levnadsstandard. Även under och efter en reformering av livsmedelspolitiken kommer det att finnas ett behov av att kunna belysa jordbrukets ekonomiska situation. Särskilt angeläget blir det att kunna följa den ekonomiska utvecklingen för olika produktionsgrenar och för olika regioner. Utredaren bör ta ställning till vilka förändringar i nuvarande statistikproduktion inom detta område som bör genomföras. I det här sammanhanget är det enligt min mening också viktigt att kunna följa upp de ekonomiska effekterna av den nya lagstiftning som genomförts inom miljöns och djurskyddets område. Jag avser att senare ge statens jordbruksnämnd i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen utarbeta förslag till metoder hur dessa skall kunna följas upp. Utredaren bör i sina förslag beakta dessa aspekter. Den lantbruksekonomiska statistiken publiceras med ganska stor eftersläpning. Det är givetvis mycket angeläget att den ekonomiska utvecklingen i jordbruket under ändrade förutsättningar snabbt kan följas. Utredaren bör därför föreslå åtgärder för att relevanta ekonomiska uppgifter skall finnas tillgängliga snabbare än nu. Även möjligheterna att göra prognoser över utvecklingen bör undersökas. Lantbruksregistret vid SCB ger betydande information om åkerarealens användning, ägoslagsfördelning, antal företag, byggnadsverksamhet osv. Utredaren bör överväga vilka förändringar av LBR som bör göras som en följd av att de interna regleringarna avvecklas. Utredaren bör särskilt uppmärksamma behovet av att snabbt kunna följa förändringar i det totala markutnyttjandet, i åkerarealens användning och förändringar i ägoslagsfördelningen. I en mer marknadsinriktad situation ställs högre krav på den enskilde brukaren att planera produktionen och bedöma marknadssituationen på såväl kort som lång sikt. Det är av stor betydelse att de rådgivande myndigheterna och organisationerna har tillgång till relevant statistik som underlag för sin verksamhet. Skördeuppskattningar och prognoser över marknadssituationen kommer därför framdeles att vara av mycket stor betydelse. Utredaren bör, med beaktande av att marknadsbedömningar främst är en angelägenhet för jordbruksnäringen själv, bedöma behovet av förändringar inom denna del av statistikproduktionen för att den enskilde brukarens planeringsarbete skall underlättas. Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår riktade och offentligt finansierade åtgärder i syfte att värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Genom beslut den 11 januari resp. den 8 februari 1990 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att utreda vissa frågor angående regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige samt åt statens naturvårdsverk att utforma ett stöd för att bevara vissa odlingslandskap. Utredaren bör i samråd med dessa myndigheter ta ställning till vilken statistik som behövs för att kunna genomföra effektiva riktade åtgärder av betydelse för odlingslandskapet och regionalpolitiken och som gör det möjligt att kunna följa upp och utvärdera åtgärderna. En ny livsmedelspolitik förväntas leda till en minskad miljöbelastning. Utredaren bör undersöka behovet av statistik som belyser miljöeffekterna på både kort och lång sikt av en ny livsmedelspolitik. De krav på statistik som beredskapsmålet i en ny livsmedelspolitik ställer, bör också beaktas. SCB föreslår i sitt statistikprogram för jordbruk ett statistikförsörjningsprogram för hela det livsmedelspolitiska området. Utvecklingen har gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Utredaren bör mot bakgrund härav ta ställning till om statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delområdena och överväga förändringar i riktning mot en mer samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Statistikbehovet inom trädgårdsnäringen bör i det här sammanhanget uppmärksammas. Ett viktigt motiv till att reformera livsmedelspolitiken är att konsumentmålet om tillgång till ett varierat utbud av livsmedel till rimliga priser och av god kvalitet inte i tillräcklig utsträckning har uppfyllts med nuvarande politik. En reformering av livsmedelspolitiken förväntas dämpa prisökningstakten på livsmedel. Det är viktigt att denna positiva effekt kommer konsumenterna till del. Genom statistik t.ex. över pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden kan denna effekt följas. Utredaren bör undersöka om statistikproduktionen med avseende på konsumentmålet inom ramen för en ny livsmedelspolitik kan förbättras. Som framgått produceras jordbruksstatistiken främst inom SCB men även andra myndigheter och näringen själv i olika led i livsmedelskedjan bidrar till att ge en god bild av livsmedelssektorn. En reformering av livsmedelspolitiken i riktning mot större marknadsorientering förändrar statistikbehovet totalt sett. Vidare kommer också statistikbehovet hos olika intressenter att variera. Utredaren bör göra en bedömning av vem som i framtiden bör producera och/eller bekosta den efterfrågade statistiken samt ta ställning till vilka statistiska uppgifter som bör redovisas regelbundet resp. intermittent. På internationell nivå pågår inom ramen för den s.k. Uruguay-rundan i GATT ett betydelsefullt förändringsarbete i riktning mot ökad marknadsanpassning. Jordbruket står för närvarande utanför harmoniseringsarbetet mellan EG och EFTA, medan handel med livsmedelsindustriprodukter (s.k. protokoll II-varor), livsmedelslagstiftningen och reglerna inom det fytosanitära området omfattas. Utredaren bör under utredningsarbetet kontinuerligt beakta de krav på den svenska statistikproduktionen som ställs och kommer att ställas till följd av det internationella samarbetet inom livsmedelspolitiken inom GATT, OECD, EG/EFTA osv. Chefen för civildepartementet aviserar i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 15) en översyn av den statliga statistikens styrning och samordning m.m. Översynen skall bl.a. ta upp den beslutsmodell som för närvarande tillämpas inom regeringskansliet. Den skall också överväga strukturella förändringar av statistikproduktionen. En av utgångspunkterna är att sektorerna/användarna skall ta större ansvar för sektorstatistiken. En annan är att statistik som t.ex. kan betraktas som gemensam för många sektorer och som har ett övergripande och allmänt intresse skall tas till vara bättre. Det är därför önskvärt att utredaren i sin bedömning av vem som skall producera statistiken samråder med den aviserade utredningen. För närvarande gäller att statistikuppgifter infordras med stöd av förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister. Utredaren bör utarbeta de författningsförslag som utredarens förslag i övrigt kräver. Det faktum att jag nu föreslår en utredning av statistikbehovet inom livsmedelssektorn hindrar givetvis inte att berörda myndigheter kontinuerligt prövar inriktningen av sin statistikproduktion mot bakgrund av den reformering av livsmedelspolitiken som pågår. Utredaren bör senast den 31 oktober 1990 redovisa de förslag till förändringar som bedöms nödvändiga på kort sikt för att kunna genomföra den nya livsmedelspolitiken och för att snabbt kunna utvärdera effekterna av den nya politiken. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 1 juni 1991. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter, organisationer och utredningar. Utredaren bör beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till statliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning och regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppgift att utreda statistikbehovet inom livsmedelssektorn, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)