Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1989:41 Beslut vid regeringssammanträde 1989-08-17 Statsrådet Engström anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta en modell till särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet. Bakgrund Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) har nyligen lagt fram sitt betänkande (SOU 1989:34). URF föreslår bl.a. en sänkning av bolagsskattesatsen till 30 % och en breddning av skattebasen genom att reserveringsmöjligheterna begränsas. Lagerreserver och resultatutjämningsfonder tas bort liksom investeringsfonderna. Samtidigt införs en ny reservering i form av en skatteutjämningsreserv (SURV). SURV-avsättningen baseras på företagets egna kapital eller lönesumma. Ett annat av URF:s förslag innebär att handelsbolag skall beskattas enligt i princip samma regler som aktiebolag. Basbreddningen gäller även enskilda näringsidkare, dvs. företagare som driver verksamheten utan att använda en juridisk person. Även för dessa tas lagerreserver och resultatutjämningsfonder bort och vidare slopas investeringsreserverna. I likhet med bolagen får de enskilda näringsidkarna tillgång till SURV. I enskild näringsverksamhet får dock denna reservering uppgå till högst åtta basbelopp. Mer omfattande reserveringsmöjligheter har inte ansetts motiverade så länge näringsverksamheten inte på ett mer påtagligt sätt skiljs från den privata ekonomin. Den låga skattesatsen och SURV skapar förutsättningar för expansion för företagare som driver sin verksamhet i bolagsform. SURV -- i förening med den nya skatteskala för fysiska personer som föreslås av utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) -- ger i allmänhet goda expansionsmöjligheter också för företagare som driver verksamheten i direktägd form. I de flesta fall är verksamheten inte av så stor omfattning att begränsningen av SURV till åtta basbelopp har någon betydelse. För mer omfattande verksamhet ter det sig ofta naturligt att välja bolagsformen. Det förekommer dock att ett tak för SURV vid åtta basbelopp innebär en reell begränsning av reserveringsmöjligheterna. För dessa fall har URF pekat på två alternativ. Det ena är att ge möjlighet för en enskild näringsidkare att förlägga sin näringsverksamhet till ett eget handelsbolag. En sådan lösning förutsätter att man tar bort det nuvarande kravet att ett handelsbolag skall ha minst två bolagsmän. Enligt URF:s bedömning finns det inga avgörande hinder mot en sådan ändring (betänkandet s. 337 ff). För att lösningen skall kunna fungera fullt ut inom jordbruket krävs vissa ändringar i jordförvärvslagstiftningen. Det andra alternativet innebär att inkomsterna av näringsverksamheten beskattas inom ramen för en särskild redovisningsmetod (staketmetod). Inkomsterna av näringsverksamheten beskattas då för sig och skilt från övriga inkomster. Enligt detta alternativ behöver någon särskild juridisk person inte bildas för näringsverksamheten. Alternativet med en särskild redovisningsmetod kom fram i ett sent skede i URF:s utredningsarbete. Det var därför inte möjligt för URF att ta ställning till den närmare utformningen av en sådan metod. URF förordade i stället att frågan skulle bli föremål för fortsatt utredningsarbete och att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att lägga fram förslag till tekniska lösningar. Den av URF föreslagna utredningen bör nu komma till stånd. Utredningsuppdraget Frågan om en särskild redovisningsmetod har utretts tidigare. 1980 års företagsskattekommitté (FSK) presenterade år 1984 en s.k. staketmetod (SOU 1984:70). Förslaget remissbehandlades (jfr Ds Fi 1986:25). Utgångspunkten för det nu aktuella utredningsarbetet är de förslag om ändrad företags- och inkomstbeskattning som lagts fram av URF och RINK. Det innebär att utredaren har att utgå från andra förutsättningar än de som gällde för FSK. Exempel på nya inslag i företags- och personbeskattningen är SURV, den -- med vissa undantag -- fulla beskattningen av fastighetsvinster i näringsverksamhet och den separata beskattningen av kapitalinkomster. Utredaren bör beakta de överväganden i frågan som gjorts av URF (s. 324 ff) och sträva efter att anpassa sitt förslag till de förslag som lagts fram av URF och RINK. Utredaren bör också ytterligare belysa de principfrågor av ekonomiskt slag som aktualiseras vid varje slag av särskild redovisningsmetod (jfr bilaga H i URF:s betänkande). Även om förutsättningarna för utredningsarbetet är andra än de som låg till grund för FSK bör utredaren pröva i vilken utsträckning FSK:s bedömningar står sig och hållbarheten i de invändningar som gjordes under remissbehandlingen. Detta gäller både de materiella reglerna och kontrollfrågorna m.m. Utredaren bör redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet och remisssynpunkter på det finns tillgängliga vid beredningen av de förslag som skall lämnas till lagrådet och riksdagen våren 1990. Det innebär att utredningsarbetet måste bedrivas mycket skyndsamt. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utarbeta en modell till särskild redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)