Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1989:38 Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-21 Statsrådet Gradin anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en förutsättningslös översyn av statens roll i det exportfrämjande arbete som drivs genom Sveriges exportråd. Utredaren skall därvid bl.a. analysera om, och i sådant fall hur, målen och förutsättningarna för det statliga engagemanget förändrats samt föreslå de förändringar som denna analys kan föranleda. Sveriges exportråd, verksamhet och finansiering Den svenska exporten spelar en avgörande roll för den svenska sysselsättningen och välfärdsutvecklingen. Det är ett centralt mål för den ekonomiska politiken att skapa sådana villkor att svenska produkter kan säljas på utländska marknader på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt. Självfallet är det företagen som har ansvaret för att den egna exporten utvecklas tillfredsställande. I Sverige liksom i praktiskt taget samtliga andra industriländer finns också ett visst mått av statliga insatser för att främja den egna exporten. I Sverige har dessa uppgifter handlagts av Sveriges exportråd och utomlands av handelssekreterarna och utrikesförvaltningen. Sveriges exportråd bildades år 1972 genom ett riksdagsbeslut såsom en gemensam organisation för staten och näringslivet för att främja den svenska exporten. Till grund för exportrådets verksamhet ligger ett avtal mellan staten och Sveriges allmänna exportförening som företrädare för det svenska näringslivet om att gemensamt driva Sveriges exportråd. Det första avtalet var tidsbegränsat och sträckte sig fram till juni 1976. Ett statligt bidrag skulle enligt riksdagsbeslutet utgå under de fyra åren för att sedan upphöra. Ett statsbidrag för tjänster till den mindre industrin förutsattes dock kvarstå även efter periodens slut. Vidare bidrog staten till handelssekreterarnas verksamhet, till vissa exportfrämjande insatser och till utlandshandelskamrars verksamhet. Avtalet ändrades år 1976 -- bl.a. angavs exportrådets ansvar för handelssekreterarorganisationen samt statens finansieringsansvar för verksamheten -- och tidsbegränsades inte. Nu gällande avtal är från år 1979. Parterna har lika stort inflytande över exportrådet genom att avtalet har undertecknats av dem båda och att styrelsen besätts av dem i lika antal. Handelssekreterarorganisationen inrättades år 1949 och fanns under en följd av år företrädesvis på fjärran marknader. Verksamheten var länge relativt blygsam. Sedan exportrådets bildande har denna verksamhet breddats och intensifierats. Ett antal privata handelskammare i Europa ombildades under 1970-talet till handelssekreterare med statlig finansiering, och ett antal nya kontor inrättades. Bakgrunden till detta var statens önskan att bidra till företagens exportansträngningar genom att engagera sig såväl i exportrådet i Sverige som i en förstärkt utlandsorganisation. Verksamheten har ökat alltsedan exportrådets tillkomst vad gäller antalet utlandskontor såväl som branscher och sektorer. Under senare år har emellertid antalet kontor och sektorer minskat bl.a. som en följd av minskande anslag. Sveriges exportråd har under årens lopp fått allt större möjligheter att arbeta med utlandsorganisationen. År 1975 överfördes ansvaret, såväl funktionellt som administrativt, för handelssekreterarverksamheten från regeringen (handelsdepartementet) till exportrådet. Vidare erhöll exportrådet år 1980 utökade möjligheter att samarbeta med utrikesförvaltningen i dess exportfrämjande arbete. Verksamheten i Sverige och utomlands har alltmer integrerats. Anslagsmedlen redovisas under allt färre anslagsposter. Numer anslås medlen för verksamheten i Sverige såväl som utomlands under en post. Denna minskande styrning från statens sida har medfört ökade möjligheter för rådets ledning att fördela och prioritera verksamheten. Exportrådets ökade inflytande över den samlade verksamheten återspeglas i stadgarna från år 1985. Där preciseras styrelsens ansvar till att avse såväl exportrådets som handelssekreterarnas verksamhet -- en formalisering av rådande praxis. Under våren 1987 presenterades resultatet av en översyn av finansieringen av exportrådet. I rapporten redovisas hur reglerna för finansieringen och hur kostnadsfördelningen mellan de två huvudmännen har utvecklats över åren. Finansieringsöversynens analys har legat till grund för fortsatta överväganden inom exportrådet och mellan huvudmännen om verksamhetens inriktning och finansiering. Diskussioner har därvid förts om huvudmännens roller som huvudman resp. kund. Vidare har diskuterats möjligheterna till en effektiv resultatuppföljning av enskilda aktiviteter. Resultatet av dessa överväganden har redovisats från exportrådets sida i de två senaste anslagsframställningarna och från huvudmännens sida i andra dokument. Staten har under senare år ställt ökade produktivitetskrav på exportrådet. Detta har skett genom att tillskottet av resurser från staten har minskat. Detta har också påverkat resurserna från företagen på grund av kravet på delad finansiering mellan stat och företag i olika exportaktioner -- en verksamhetsgren som utgör en stor del av verksamheten. En besparingsplan har upprättats för att kunna hantera denna situation. Planens genomförande har inneburit nedskärningar och omprioriteringar i verksamheten och i organisationen. Det är mot denna bakgrund angeläget att analysera exportrådets inriktning och finansiering och överväga om och i så fall vilka förändringar som behöver vidtas i nu gällande regler och organisation. Motiv till sådana förändringar kan t.ex. vara att ytterligare effektivisera resursanvändningen samt förändringar i vår omvärld. Uppdraget Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra en förutsättningslös översyn av statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd inkl. dess utlandsorganisation. En analys skall göras av om, och i så fall hur, målen och förutsättningarna för det statliga engagemanget har förändrats bl.a. mot bakgrund av förändringar i vår omvärld och i företagens efterfrågan på exportrådets insatser. Utredaren bör även pröva om de nuvarande formerna för samarbete mellan stat och näringsliv i fråga om exportrådet är rationella. Utredaren bör ta del av resultatet av finansieringsöversynen och de diskussioner som har pågått och pågår inom exportrådet och mellan huvudmännen i syfte att effektivisera verksamheten. Utredaren bör särskilt behandla följande frågor. -- Statens mål och motiv för ett fortsatt engagemang i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd bör utvärderas. Målen och motiven måste sättas in i ett samhällsekonomiskt sammanhang och bl.a. sättas i relation till vad som gäller i våra viktigare konkurrentländer. -- En utvärdering bör göras av hittillsvarande verksamhet. Detta gäller såväl inriktning på branscher som typer av aktiviteter och utlandsorganisationens omfattning och placering. Erfarenheterna från hittills gjorda utvärderingar på dessa områden bör inhämtas. -- Principerna för statens kostnadsansvar bör analyseras. Företagens direkta medverkan i finansieringen i form av abonnemangsavgifter, medfinansiering av olika exportaktiviteter samt i form av uppdrag bör beaktas för att möjliggöra en uppskattning av olika tjänsters värde. -- Även andra organ bedriver viss exportfrämjande verksamhet med stöd av offentliga medel. Relationerna till sådana organ bör undersökas med avseende på graden av samarbete. Syftet bör vara att undvika dubbelarbete. -- Statens engagemang i den exportfrämjande verksamheten bör också ses i ljuset av att privata företag i ökad utsträckning erbjuder tjänster som liknar vissa av de tjänster exportrådet erbjuder. -- Utredarens arbete bör syfta till att få fram ett underlag för ställningstagande från statens sida om omfattningen av fortsatt engagemang i verksamheten. Enligt den nya budgetprocessen bör statlig verksamhet omfattas av treåriga budgetramar. Regeringen har att till riksdagen föreslå en treårig budgetram för statens del av engagemanget i exportrådet. Utredaren bör -- om slutsatsen är att exportrådet skall omfattas av en sådan ram -- därför presentera en budgetram för en treårsperiod. Denna budgetram bör presenteras i tre alternativ, ett som innebär en fortsättning på nuvarande nivå, ett där en mindre sänkning av statsanslaget genomförs, och slutligen ett där en radikal sänkning genomförs av statsanslaget, i samtliga fall under en treårsperiod. Konsekvenserna för den totala verksamheten av olika budgetramar måste därvid analyseras bl.a. på grund av kravet på delad finansiering i en stor del av verksamheten. Även effekterna för andra organisationers verksamhet bör analyseras. Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall vidare beakta regeringens direktiv (dir. 1988:43) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten. Mot bakgrund av att exportrådet har två huvudmän förutsätts att utredningen bedrivs i nära samverkan och kontakt med Sveriges allmänna exportförening. Utredningen bör vara slutförd senast den 1 oktober 1990. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utrikeshandel m.m. att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att se över det exportfrämjande arbete som bedrivs genom Sveriges exportråd, att besluta om sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Utrikesdepartementet)