Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till folkhögskolekommittén, Dir. 1989:36
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1989-06-21
Dir. 1989:36
Beslut vid regeringssammanträde 1989-06-21
Statsrådet Persson anför.
Regeringen bemyndigade den 21 april 1988 dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté (U 1988:09) för
översyn av folkhögskolan. Kommittén har antagit namnet
folkhögskolekommittén. Utöver de direktiv (dir. 1988:16) som vid detta
tillfälle gavs beträffande översynen av folkhögskolan bör kommittén
beakta följande.
De svenska folkhögskolorna är verksamma i en pedagogisk tradition som i
hög grad har präglats av folkrörelserna och som inneburit en fri
ställning i utbildningsväsendet. Verksamhetens uppgift, innehåll och
form är i folkhögskoleförordningen (1977:551) formulerade med tanke på
denna fria ställning.
Kärnan i folkhögskolornas verksamhet har varit kraven på de långa
allmänna kurserna. Den långa folkhögskolekursen har haft en allmän
folkbildningskaraktär men har ändå givit behörighet för andra studier
genom att vanliga skolämnen utgjort utbildningens huvudsakliga innehåll.
I övrigt har folkhögskolorna friheten att själva utforma sin verksamhet.
De senaste årtiondena har inneburit en kraftig utbyggnad av
utbildningsmöjligheterna. Numera går ca 95% av alla 16-åringar vidare
till någon form av gymnasieutbildning. Möjligheterna till
högskoleutbildning har vidgats påtagligt i olika delar av landet.
Denna utveckling har bidragit till att folkhögskolan har fått
svårigheter att rekrytera elever till kurserna med enbart allmänna ämnen
- basen för folkhögskolans verksamhet. Detta förhållande innebär att
skolformen inte på samma enkla sätt som tidigare kan knyta an till ett
självklart och tydligt utbildningspolitiskt uppdrag.
Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att kärnan i
folkhögskolornas verksamhet även i fortsättningen skall vara att ge
allmän medborgerlig bildning. Folkhögskolans roll och dess profil bör
preciseras såväl i folkbildningen som i vuxenutbildningen i stort.
Kommittén bör söka ange vilken inriktning verksamheten bör ha och till
vilka målgrupper den bör vända sig. Stor vikt bör läggas vid
möjligheterna att rekrytera studerande bland dem som har kort och
bristfällig utbildning.
Folkhögskolorna har under senare år sökt vidga sitt verksamhetsfält. Det
har inneburit att man har erbjudit utbildning som många gånger hör hemma
i andra utbildningsformer. En samlad bedömning av den roll folkhögskolan
kan eller bör spela i förhållande till andra utbildningsformer bör
göras. Kommittén bör kritiskt granska och redovisa omfattningen av den
folkhögskoleverksamhet som i princip utgör ett parallellsystem till
gymnasieskola och högskola.
Folkhögskolans verksamhetsutvidgning har också inneburit att man
erbjuder yrkesutbildning inom områden som samtidigt tillgodoses av andra
utbildningsanordnare. Kommittén bör belysa om denna roll är förenlig med
folkbildningsmålen. Kommittén bör vidare noggrant värdera folkhögskolans
yrkesutbildningsinsatser och lämna förslag till gränsdragning för vad
folkhögskolan skall ge i form av yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet
bör därvid ges åt fritidsledarutbildningen. Kommittén bör i sina
diskussioner om denna utbildning ta hänsyn till vad som sägs i
regeringens skrivelse 1988/89:70 om ungdomsfrågor och därvid beakta det
som har betydelse för folkhögskolan.
Folkhögskolans huvuduppgift inom det estetiska området är att tillgodose
elevernas behov av att få utveckla sina uttrycksmöjligheter inom olika
konstnärliga områden. Syftet är inte i första hand att studierna skall
förbereda för yrkesverksamhet eller för högskoleutbildning inom berörda
områden. Utvecklingen inom folkhögskolan har ändå gått i den riktningen
att fler och fler studieförberedande kurser har tillkommit. Detta har
lett till att studietiden onödigtvis har förlängts för dem som skall
genomgå högre konstnärlig utbildning. Kommittén bör diskutera vilken
roll de estetiska kurserna skall spela för den breda amatörverksamheten
på kulturområdet och som en förberedelse för fortsatt konstnärlig
utbildning. Därvid bör beaktas den vidgade roll gymnasieskolan kan komma
att få när det gäller förberedelser för högskoleutbildning inom det
estetiska området som följd av bl.a. förslagen i betänkandet (SOU
1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan.
Kommitténs överväganden när det gäller folkhögskolans utbildningsutbud
och profilering får konsekvenser för de överväganden som berör hur
verksamheten skall regleras och hur statsbidragssystemet skall utformas.
I de tidigare direktiven anges olika förutsättningar för utformning av
ett statsbidragssystem för folkhögskolan. En av de viktigaste
utgångspunkterna är att systemet skall vara enkelt och om möjligt mer
schabloniserat. Därutöver bör det vara så konstruerat att det lätt kan
anpassas till ett system med icke statligt reglerade tjänster. Om
kommittén kommer fram till att viss verksamhet inte bör vara
statsbidragsberättigad bör frigjorda resurser kunna användas till en
generell förstärkning eller till att förstärka särskilt angelägen
verksamhet.
När det gäller regleringen i övrigt bör kommittén vara oförhindrad att
överväga om det över huvud taget behövs sådana regler som kräver
lagform.
Utgångspunkten för kommitténs arbete bör, vilket understrukits med kraft
i de redan givna direktiven, vara att folkhögskolans frihet och
självständighet skall bevaras. Bidragsbestämmelserna anger de ramar inom
vilka verksamheten kan bedrivas, men det är slutligen skolorna själva
som skall utforma verksamhetsprofilen. Det är därför angeläget att
kommittén så snart som möjligt färdigställer ett diskussionsmaterial som
inbjuder till en bred diskussion om folkhögskolans framtida roll och
uppgifter bland alla dem som på olika sätt har anknytning till
folkhögskoleverksamheten. Med hänsyn till detta bör kommittén ha
möjlighet att förlänga arbetstiden med några månader i förhållande till
tidigare uppgjord tidsplan. Förslagen från kommittén bör dock vara klara
senast den 1 september 1990.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till
folkhögskolekommittén i enlighet med vad jag nu har anfört.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)