Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1989:25 Beslut vid regeringssammanträde 1989-05-25 Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför. Mitt förslag En särskild utredare tillkallas för att föreslå sådana förändringar som behövs för att ansökningar om bostadslån skall kunna handläggas enklare och snabbare. Bakgrund Ett ökat bostadsbyggande förutsätter bl. a. en så enkel och snabb handläggning av ärenden om bostadslån som möjligt. Handläggningen måste dock vara förenlig med lånens syften, t. ex. att ge kommunerna inflytande över bostadsförsörjningen och att främja ett byggande med hög kvalitet till skäliga kostnader. Inom ramen för dessa syften bör det prövas vad som kan göras för att förenkla ansökningsförfarandet och att förkorta handläggningstiderna för beslut om bostadslån. En utredare för dessa uppgifter bör nu tillkallas. Utredarens uppgifter Enligt gällande regler skall till ansökan om bostadslån fogas de handlingar och den övriga utredning som plan- och bostadsverket föreskriver. Den som söker lån avkrävs för närvarande en rad uppgifter. I vissa fall rör det sig om uppgifter som skall bedömas i annan ordning, t.ex. i bygglovärendet, eller som numera saknar betydelse för den materiella bedömningen av låneärendet, t. ex. om upphandlingen av projektet. I fråga om upphandlingen kan det också ifrågasättas om det längre är ändamålsenligt att anbudsgivare, vars anbud inte antagits, kan begära att länsbostadsnämnden skall pröva upphandlingen. Utredaren bör således undersöka om ansökningsförfarandet kan förenklas bl. a. genom att antalet uppgifter som lånesökanden skall lämna begränsas. För hyres- och bostadsrättshus och säljarbyggda egnahem fattas ett preliminärt och ett slutligt lånebeslut (tvåbeslutsärenden). Ansökan om lån lämnas in till kommunen som med eget yttrande sänder handlingarna till länsbostadsnämnden. För den lånesökande medför ordningen med två beslut fördelar i de fall projektet förändras efter det preliminära beslutet eller om de preliminära kostnadsbedömningarna är osäkra. Åtminstone vid nybyggnad bör dock projektets förutsättningar kunna vara så klara redan vid det preliminära beslutet att det slutliga beslutet endast behövde innebära en indexomräkning av det preliminära beslutet enligt vad som redan gäller för bl.a. säljarbyggda egnahem. Om projektet upphandlas till fast pris, kan det vara tillräckligt med ett beslut i låneärendet. I sådana fall skulle kommunens befattning med låneärendet efter det första eller enda lånebeslutet kunna inskränkas till en besiktning av projektet efter färdigställandet. Den skisserade ordningen skulle antingen kunna vara obligatorisk eller frivillig. I det senare fallet är det naturligt att den tillämpas också vid ombyggnad. Utredaren bör undersöka om en sådan ordning kan genomföras. Därvid bör utredaren också beakta att det inom plan- och bostadsverket pågår en översyn av metoden för indexuppräkning mellan preliminärt och slutligt beslut. En annan fråga i sammanhanget gäller de skillnader mellan preliminärt och slutligt beslut som följer av bestämmelserna om vintertillägg. Dessa bestämmelser medför också att många ettbeslutsärenden i praktiken blir tvåbeslutsärenden. Bostadslån utbetalas efter ett särskilt utbetalningsbeslut. Det kan ifrågasättas om ett sådant beslut alls är nödvändigt. Utredaren bör pröva om utbetalningen kan göras så snart lånesökanden efter det slutliga beslutet eller husets färdigställande kan lämna den säkerhet som krävs för lånet. I sju kommuner pågår en försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i fråga om bl. a. bostadslån för låntagarbyggda egnahem. Verksamheten har utvärderats av riksrevisionsverket i rapporten (dnr 1987:1581) Frikommunernas beslut om bostadslån m.m. Enligt utvärderingen är både kommunernas och länsbostadsnämndernas erfarenheter av försöksverksamheten positiva. Riksrevisionsverkets utvärdering gäller dock en period när få bedömningar behövde göras i låneärendet. Beslut om ändringar av låneberäkningsmetoden, markvillkor och kostnadskontroll kan ha ändrat på förutsättningarna i dessa avseenden. Utredaren bör pröva om det är lämpligt att kommunerna obligatoriskt eller frivilligt övertar beslutanderätten i fråga om bostadslån för låntagarbyggda egnahem. Utredaren bör därvid pröva om materiella förändringar av lånekraven för egnahem kan förenkla de bedömningar som skall göras i låneärendet och på så sätt underlätta en decentralisering av beslutanderätten till kommunerna. Utan förändring i sak behöver markvillkorets utformning övervägas i de fall kommunerna skall besluta om lån. I fråga om låneärenden i vilka länsbostadsnämnden även framdeles skall fatta beslut bör utredaren överväga arbetsfördelningen mellan kommun och länsbostadsnämnd i syfte att undvika fördröjningar och dubbelarbete. Utredaren bör vara oförhindrad att pröva även andra sätt att åstadkomma en enklare och snabbare handläggning av ansökningar om bostadslån. För utredarens arbete gäller också direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Tidsplan Utredaren bör före utgången av oktober månad 1989 redovisa sina förslag till bostadsdepartementet. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda en förenklad handläggning av ansökningar om bostadslån m. m. och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Bostadsdepartementet)