Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1989:20 Beslut vid regeringssammanträde 1989-05-11. Statsrådet Persson anför. Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda frågan om huvudmannaskapet för särskolan. Kommitténs huvuduppgift bör vara att överväga frågan om ett generellt överförande av ansvaret för särskolan från landstingskommunerna till primärkommunerna och i så fall lämna förslag till hur ett sådant överförande skall genomföras. Innan kommitténs betänkande föreligger, måste regeringen emellertid ta ställning till ansökningar från vissa landstingskommuner om att få överlåta huvudmannaskapet för särskolan till kommuner enligt bestämmelser i 6 kap. 2 § skollagen. För dessa prövningar behöver regeringen få de principiella konsekvenserna i ett antal avseenden belysta. Kommittén bör därför utreda behovet av underlag inför dessa ställningstaganden. Den senare uppgiften bör kommittén behandla med förtur samt redovisa resultatet till regeringen senast den 1 december 1989. Bakgrund Skolplikten och skolundervisningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar regleras fr.o.m. den 1 juli 1986 i skollagen (1985:1100), i förordningen (1986:572) med tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) samt i särskoleförordningen (1986:573). Från samma tidpunkt gäller även nuvarande omsorgslag, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Bestämmelserna baseras på riksdagens beslut med anledning av propositionen med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386) samt propositionen om ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39). I omsorgspropositionen konstaterade dåvarande socialministern att en så gott som enig remissopinion motsatte sig omsorgskommitténs förslag att bl.a. överföra särskolan till primärkommunalt huvudmannaskap. Däremot var remissinstanserna positiva till ett närmande mellan särskolan och ungdomsskolan genom att författningsmässigt reglera särskolan i skollagen. I omsorgspropositionen framhölls vidare att utvecklingen går mot att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamheten, men att kommunernas möjligheter och förutsättningar att snabbt bygga upp en bra verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda är såväl begränsade som olika i skilda delar av landet. För att underlätta en successiv överföring av verksamheten till kommunalt huvudmannaskap infördes i omsorgslagen en bestämmelse som gör det möjligt för landstingskommuner att genom avtal föra över verksamheten för de särskilda omsorgerna till primärkommuner. Motsvarande bestämmelse infördes i 1985 års skollag för särskolan. För ett sådant överlåtande krävs regeringens medgivande. Flera landstingskommuner planerar för närvarande att, enligt 6 kap. 2 § skollagen, överlåta huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Vidare har flera landstingkommuner, enligt 6 kap. 4 § samma lag, på försök överlåtit ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kommun där enheten är belägen. Numera är nästan all särskoleverksamhet lokalt integrerad i primärkommunernas grundskolor och gymnasieskolor. I viss utsträckning förekommer också individuell integrering av särskoleelever i klasser av grundskolan och gymnasieskolan. Efter en mångårig försöksverksamhet infördes den 1 juli 1988 vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1987/88:113, UbU 33, rskr. 323). Föreskrifter om anordnande av särvux finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Huvudmannaskapet för särvux är landstingskommunalt enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildningslagen. Lagen ger också möjlighet för en landstingskommun att till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd. När skolplikt infördes för utvecklingsstörda barn var det naturligt att landstingskommunerna blev huvudmän för särskolan bl.a. mot bakgrund av den syn som då fanns på psykisk utvecklingsstörning. Skolan sågs som en del av den totala omsorgen. I och med att normaliserings- och integreringsprincipen vunnit allt större genomslag i vårt samhälle har det blivit naturligt att ifrågasätta om det skall vara olika huvudmän för utbildning av dessa barn och ungdomar. Uppdraget Inom flera landstingskommuner pågår för närvarande förhandlingar med kommunerna om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan enligt 6 kap. 2 § skollagen. Enligt min mening tyder detta på att tiden nu är mogen att på nytt pröva frågan om ansvaret för särskolan generellt bör föras över till primärkommunerna och hur ett sådant överförande i så fall skall genomföras. En kommitté bör därför tillsättas för att utreda denna fråga. Kommittén bör inledningsvis ha till uppgift att bedöma behovet av underlag för regeringens ställningstagande till överenskommelser som planeras eller redan har träffats om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Syftet bör vara att garantera en likvärdighet i vissa grundläggande avseenden. Det kan gälla frågor om t.ex. skolledarorganisationen, beslut om skolgång i särskolan, beslutsnivån i olika frågor samt frågan om att anordna undervisning för särskoleelever i sådana kommuner som inte har egen särskola. Om kommittén därvid bedömer att det finns behov av sådant underlag bör kommittén utarbeta detta. Mycket förenklat kan man säga att normaliseringsprincipen innebär att utvecklingsstörda barn och ungdomar så långt möjligt skall kunna leva som andra barn och ungdomar. Liksom andra skolbarn skall de kunna bo hos sina föräldrar under skoltiden. En följd av normaliseringsprincipen är principen om integrering. Den innebär att eleverna antingen undervisas i den klass i grundskolan där de skulle ha gått om de inte varit utvecklingsstörda (individuell integrering) eller att särskolan åtminstone flyttar in sin verksamhet i lokaler i grundskolor och gymnasieskolor (lokal integrering). Enligt min mening skulle ett överförande av huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna kunna skapa förutsättningar för att integreringen av de psykiskt utvecklingsstörda eleverna skall kunna utvecklas ytterligare. Självfallet får en sådan utveckling inte leda till att de särskilda insatserna för utvecklingsstörda elever försvåras. Det finns inte elevunderlag för särskola i alla kommuner. Kommittén bör därför särskilt beakta att behovet av kommunsamverkan uppmärksammas. Detta gäller såväl den obligatoriska delen av särskolan som yrkessärskolan. Kommittén bör kartlägga såväl vilka vinster som vilka problem som kan uppstå om en kommun tar över ansvaret för särskolan. I detta arbete bör kommittén ta del av det arbete som görs inom olika landstingskommuner för att kommunalisera särskolan. Med utgångspunkt i en sådan kartläggning bör kommittén ta ställning till det framtida huvudmannaskapet för särskolan. Om kommittén föreslår ett generellt överförande av huvudmannaskapet för särskolan, bör kommittén så långt möjligt anpassa särskolans bestämmelser till det kommunala skolväsendet i övrigt. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör därvid vara att utbildningen för särskolans elever inte skall försämras om och när primärkommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan. Statsbidrag till särskolan bör därför så långt möjligt ges på den resursnivå som följer av nuvarande regler även vid ett eventuellt överförande av huvudmannaskapet. Kommittén bör se över utformningen av statsbidraget till kostnader för löner åt rektorer och studierektorer i syfte att schablonisera bidraget och om möjligt knyta det till statsbidraget till skolledningen i grundskolan. Bestämmelser om individuell integrering av särskoleelever i grundskole- eller gymnasieskolklasser finns endast i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. Enligt 12 § förordningen får högst sju lärartimmar i veckan beräknas för individuellt integrerade särskoleelever. Kommittén bör överväga hur regler för resurser för sådana elever skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov tillgodoses, å andra sidan att definitionen av individuellt integrerade elever inte vidgas. Enligt 2 kap. 2 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) skall varje landstingskommun och kommun som är huvudman för en särskola ha en särskolechef som närmast under den lokala styrelsen leder särskolan. I 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 134) uttalade dåvarande skolministern att avsikten med denna bestämmelse är att en landstingskommun normalt skall ha en heltidstjänst som särskolechef. Vid en kommunalisering av särskolan kan särskilda kompetenskrav för särskolan inte ställas på skolcheferna i kommunerna. Kommittén bör utreda hur den kompetens som de särskilda tjänsterna som särskolechef varit avsedda att garantera skall kunna tillgodoses på annat sätt. Kommittén bör särskilt överväga en lösning som innebär en kompetens på regional nivå genom att personer med särskolekompetens knyts till länsskolnämnderna. Kommittén bör också belysa hur kunskaper om särskolan skall kunna tillgodoses på skolledningsnivå. Enligt 63 § särskoleförordningen (1986:573) finns möjlighet att i en lärartjänst inräkna konsulenttjänstgöring i vissa ämnen. Kommittén bör se över hur denna fråga skall lösas vid en kommunalisering av särskolan. Det är angeläget att man vid ett förändrat huvudmannaskap uppmärksammar hur behovet av konsulenter och stödinsatser med inriktning på flerhandikappade elever skall tillgodoses. Redan när man i dag har ett landsting som ''upptagningsområde'' finns det elever med så speciella behov och komplicerade störningar att det är svårt att bygga upp en kunskap om hur man ger dem en god utbildning och omvårdnad. Mycket talar för att samverkan mellan flera kommuner inom t.ex. ett län blir nödvändig för att kunna erbjuda kvalificerat stöd till dessa elever och deras lärare. Regeringen har den 27 oktober 1988 tillkallat en utredning (dir. 1988:60) om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna, särvux-kommittén. Enligt sina direktiv skall denna kommitté bl.a. framlägga vissa förslag om vuxenutbildning på träningsskolenivån och överväga behovet av vuxenutbildning motsvarande yrkessärskolan. Särvux-kommittén beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1989. Den nu tillkallade kommittén bör efter samråd med särvux-kommittén framlägga förslag i huvudmannaskapsfrågan även beträffande särvux. Ramar för arbetet, samråd m.m. Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och utredningar samt inhämta synpunkter från berörda personal-, intresse- och elevorganisationer. Utredningen bör slutföras senast den 1 december 1990. För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör skolan att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor om kommunalisering av särskolan, att utse en av ledamöterna till ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)