Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Kommitté för frågor om skola -- skolbarnsomsorg, Dir. 1989:16
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1989-04-20
Dir. 1989:16 Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-20. Statsrådet Persson anför. Mitt förslag Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Lindqvist, att en kommitté tillkallas för att främja ett närmande mellan skola och skolbarnsomsorg. Kommittén skall därvid följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. Bakgrund För såväl skolan som skolbarnsomsorgen finns sedan länge höga ambitioner om utveckling och utbyggnad. För skolans del har därvid gällt att kunna ta också ett omsorgsansvar för eleverna vid sidan av den direkta undervisningen. I detta syfte beslutade riksdagen år 1976 om införande av en samlad skoldag. Nuvarande bestämmelser om statsbidrag för sådan verksamhet har kommit till efter förslag som framfördes i 1987 års budgetproposition (prop.1986/87:100, bil. 10 s. 99). En hel och sammanhållen skoldag finns i dag i ungefär en fjärdedel av landets kommuner. Fritidshemmens verksamhet är till skillnad från skolans en relativt ny verksamhet som vuxit fram snabbt på grund av ett ökat barnomsorgsbehov. Frågor om fritidshemmens innehåll och kvalitet har de senaste åren kommit alltmer i fokus. I takt med att man inom barnomsorgen mer och mer betonar kvalitetsaspekten blir det allt viktigare att skolan finns med som samarbetspartner. Den kommunala barnomsorgen har successivt byggts ut och omfattar f.n. 42 % av 7--9-åringarna och ca 6 % av 10--12-åringarna. Ambitionsnivån och formerna för skolbarnsomsorgen varierar starkt kommuner emellan. Som framhålls i propositionen 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning kan skolans läroplan och det pedagogiska programmet för fritidshemmen sägas ge uttryck för samma grundläggande syn på barn och barns behov ur såväl sociala som pedagogiska aspekter. Arbetssätten i skolan respektive fritidshemmen visar trots detta upp stora olikheter. Behov av utredning Samhället bör ha som mål att behovet av heldagsomsorg för skolbarn så långt möjligt tillgodoses genom den obligatoriska skolverksamheten kompletterad med skolbarnsomsorg. Om detta mål skall kunna nås inom ramen för de resurser som samhället totalt kan ställa till förfogande, är det nödvändigt att verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen i större utsträckning kan växa samman såväl innehållsligt som organisatoriskt. Därmed kan den också fungera som den helhet föräldrarna är bekanta med sedan förskolan. Kravet på hög kvalitet och en helhetssyn kan därmed bättre tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt. Härigenom blir det möjligt att inom en samlad verksamhet komplettera den obligatoriska undervisningen med annan för barnen angelägen verksamhet. Det gäller t.ex. kulturell verksamhet och kontakter med föreningslivet. I vissa kommuner har man prövat olika former för en integrering eller närmare samverkan i annan form mellan skola och skolbarnsomsorg i syfte att få till stånd en pedagogiskt bättre och ekonomiskt billigare verksamhet. På många håll är man i kommunerna dock osäker om hur ett sådant närmande mellan skolan och skolbarnsomsorgen som jag nu förordat skall kunna ske. Utredningsuppdraget Mot bakgrund av vad jag nu framfört finns det skäl att utreda hur en samlad skolverksamhet och skolbarnsomsorg skall kunna utvecklas. Kommitténs arbete skall ha som mål att utifrån en helhetssyn på verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen påskynda och stimulera utvecklingen i riktning mot en god heldagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. Häri ligger bl.a. att de resurser som finns inom skolan i form av t.ex. lokaler bör utnyttjas även för omsorgsverksamheten. Det gör det naturligt att kommittén prövar att förlägga huvudansvaret för verksamheten till skolan och därvid i sitt arbete redovisar för- och nackdelar med en sådan lösning. I några kommuner har man som nämnts påbörjat en intressant utveckling av organisatoriska helhetslösningar som inkluderar såväl skola med samlad skoldag som frivillig skolbarnsomsorg. Kommittén bör följa det pågående utvecklingsarbetet i kommunerna och på olika sätt förmedla goda exempel och erfarenheter till andra kommuner som står inför en utbyggnad av skolbarnsomsorgen eller ännu inte funnit former för hur en bra helhetslösning kan se ut. Vidare bör kommittén ta initiativ till att med hjälp av befintliga resurser för utvecklingsarbete (motsvarande) stödja och initiera sådana utvecklingsprojekt som kan tjäna som förebild för kommunerna. Regeringen kommer senare att få förslag att kommittén skall få disponera en viss del av de resurser som står till förfogande för utvecklingsarbete inom området. Kommittén bör också utreda behovet av ändringar i de regler som gäller för skolan och skolbarnsomsorgen för att skapa förutsättningar för en sådan utveckling som jag nu har redovisat. Kommittén bör därvid kartlägga och analysera orsakerna till de svårigheter som visat sig finnas när det gäller ett närmande mellan skolan och skolbarnsomsorgen. Även frågan om utbildning av personal bör behandlas. Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och utredningar och Svenska kommunförbundet samt inhämta synpunkter från berörda personal- och intresseorganisationer. Utredningsarbetet bör slutföras senast den 1 april 1991. För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar statsrådet Persson att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst nio ledamöter med uppdrag att följa, stimulera och påskynda en utveckling mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och barnomsorg. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde resp. femte huvudtitlarnas anslag A 2, Utredningar m. m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)