Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor med funktionshinder, Dir. 1988:65
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1988-12-01
Dir. 1988:65
Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-01
Statsrådet Lindqvist anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor
med funktionshinder genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda och
lämna förslag om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar
och om social omvårdnad och habilitering i anslutning till utbildningen.
Pågående utredning
Regeringen beslutade vid sammanträde den 15 september 1988 om direktiv
till en kommitté om samhällets stöd till människor med funktionshinder.
Kommitténs huvuduppgift är att kartlägga och analysera de insatser för
funktionshindrade som görs inom socialtjänsten och
habiliteringen/rehabiliteringen samt att lämna förslag till åtgärder som
innebär att människor med omfattande funktionshinder bör kunna
tillförsäkras ett väl fungerande stöd.
Gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade
Ansvaret för gymnasieutbildningen vilar på kommunerna. Den utveckling
som skett under en följd av år har inneburit att allt fler
rörelsehindrade ungdomar har kunnat få gymnasieutbildning i sina
hemkommuner. Detta står helt i överensstämmelse med de grundläggande
principerna för handikappolitiken. För svårt rörelsehindrade ungdomar
anordnas dock särskilt anpassad utbildning, kombinerad med sociala och
medicinska omvårdnadsinsatser, på två platser i landet. Dessa är dels
Skärholmens gymnasium i Stockholm, dels Angereds gymnasium i Göteborg.
Enligt regeringsbeslut den 18 december 1986, debiterar styrelsen för
vårdartjänst sedan den 1 januari 1987 berörda kommuner och landsting en
avgift för den sociala och medicinska omvårdnad som rörelsehindrade
elever får vid Skärholmens gymnasium. Av den sammanlagda
omvårdnadskostnaden svarar elevens hemkommun för 60 % och hemlandstinget
för 40 %. Även vid Angereds gymnasium betalas omvårdnadskostnaden av
berörda kommuner och landsting.
Från olika håll har oro uttalats över den ändrade kostnadsfördelningen.
Enligt vad som framhållits skulle denna bl.a. kunna få till följd att
framför allt hemkommunerna inte skulle vara beredda att betala
omvårdnadsavgiften och att färre svårt rörelsehindrade ungdomar därmed
skulle ges möjligheter att påbörja gymnasieutbildning vid Skärholmens
gymnasium. Jag kan nu, med utgångspunkt i uppgifter om intagningen av
elever hösten 1988, konstatera att detta inte blivit följden. Under
hösten 1988 har sammanlagt 18 rörelsehindrade ungdomar påbörjat reguljär
gymnasieutbildning vid Skärholmens gymnasium, vilket är en påtaglig
ökning jämfört med tidigare år.
Jag vill för egen del understryka betydelsen av att svårt
rörelsehindrade ungdomar ges samma möjligheter som andra att genomgå och
tillgodogöra sig gymnasieutbildning. Utvecklingen sedan flera år
tillbaka, som innebär att allt fler rörelsehindrade ungdomar kan genomgå
gymnasieutbildning på hemorten, är mycket positiv. Det är angeläget att
denna utveckling kan fortsätta även framöver.
När det gäller de svårt rörelsehindrade ungdomarna finns det däremot
särskilt anpassad utbildning endast vid två platser i landet; i
Stockholm och Göteborg. Möjligheter till gymnasieutbildning för denna
grupp saknas för närvarande således bl.a. i de norra och södra delarna
av landet. Tillgängliga uppgifter visar att en klart mindre andel av
gruppen svårt rörelsehindrade ungdomar i dagsläget genomgår
gymnasieutbildning än vad som gäller för svenska ungdomar generellt. En
viktig förklaring till detta är sannolikt avsaknaden av särskilt
anpassade gymnasieplatser på flera håll i landet.
Utredningsuppdraget
Med hänvisning till vad jag nu sagt bör kommittén göra en kartläggning
och analys av svårt rörelsehindrade ungdomars möjligheter att genomgå
gymnasiala studier. Kommittén bör bedöma hur stor andel av de svårt
rörelsehindrade ungdomarna som genomgår utbildning på gymnasial nivå
samt klarlägga vilka hinder som finns för att ungdomarna i fråga skall
kunna påbörja och tillgodogöra sig utbildningen. Kommittén bör vidare,
med utgångspunkt i det kommunala ansvaret, pröva hur dessa hinder kan
undanröjas och hur rörelsehindrade ungdomar därmed kan tillförsäkras
gymnasieutbildning på samma nivå som andra ungdomar. Härvid bör särskilt
möjligheterna att inrätta speciellt anpassad gymnasieutbildning i
kombination med sociala omvårdnadsinsatser och habilitering på fler
platser i landet prövas.
Kommittén bör behandla dessa frågor med förtur.
Kommittén omfattas av direktiv 1984:5.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med
vad jag nu har anfört.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Socialdepartementet)