Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar., Dir. 1988:46
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1988-07-28
Dir. 1988:46 Beslut vid regeringssammanträde 1988-07-28. Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Bakgrund Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar innebar i förhållande till tidigare lagstiftning ett antal ändringar, föranledda av ändringar i tryckfrihetsförordningen (1982:491). Vidare genomfördes en anpassning till högskoleorganisationen, så att samtliga högskoleregioner fick en likformig försörjning med leveranspliktiga skrifter. Slutligen infördes leveransplikt för ljud- och bildupptagningar, samtidigt som uppgiften att bevara och tillhandahålla detta material anförtroddes åt en ny myndighet, arkivet för ljud och bild. Det finns ingen anledning att nu ifrågasätta huvuddragen i det gällande regelsystemet. Däremot finns det, mot bakgrund av den gångna tioårsperiodens erfarenheter, skäl att genomföra en översyn och utreda förutsättningarna för att på vissa punkter komplettera bestämmelserna. Utgångspunkten för lagstiftningen på detta område är det vetenskapliga, kulturella och administrativa behovet av att dokumentera information, opinionsbildning och kulturyttringar. Detta bör gälla oavsett vilket medium som upphovsmannen valt för sin framställning. Fram till år 1978 avsåg föreskrifterna om pliktleveranser uteslutande tryckta skrifter. I 1978 års lag ersattes begreppet "tryckt skrift" med "skrift" i syfte att säkerställa leverans även av annat material, som tryckfrihetsförordningen blivit tillämplig på. Den grafiska tekniken har på senare år snabbt utvecklats i riktning mot allt större flexibilitet. Datatekniken medger t. ex. framställning av uppdaterade upplagor av en skrift i ett mycket begränsat antal exemplar. I princip kan t.o.m. varje kund erhålla ett för sina speciella behov avpassat, unikt exemplar. Digitaliseringen av texter och kopieringsteknikens utveckling innebär problem vid tolkningen av den nuvarande lagen. Ett annat problem är den långt drivna arbetsfördelningen mellan olika specialistföretag, som ofta gör det svårt att fastställa vilken producent som har ansvaret för en pliktleverans. Uppdraget En särskild utredare bör nu tillkallas för att se över bestämmelserna om pliktleverans av skrifter och anpassa dem till nu rådande tekniska förutsättningar. Med 1978 års lag på området infördes leveransplikt - till arkivet för ljud och bild - för fonogram och videogram. Denna del av regelsystemet har nyligen varit föremål för översyn genom särskild utredningsman. Däremot saknas föreskrifter helt för flera andra grupper av informationsbärare. Mikroformat omfattar dokument (bild, text osv.) lagrade i olika former av mikrofilm, mikrofiche osv. Även om större delen av detta material reproducerar pappersoriginal, finns en grupp av publikationer som endast utges i form av t. ex. mikrofiche. Det gäller t. ex. mångfaldigande av arkivhandlingar. Vidare kan mikroutgåvor av pappersoriginal ha ett stort egenvärde bl. a. genom den redigeringsinsats som ligger bakom respektive utgåvas tillkomst. Även digitaliserad information har under den tid som gått sedan nuvarande lag tillkom fått en ökad användning som ersättning för vissa typer av tryckta publikationer. Exempel finns på tidningar och tidskrifter som distribueras på diskett. Även dokument och böcker lagrade på optisk skiva (t. ex. CD-ROM) har börjat introduceras på marknaden. Nyhetsbrev och tidningar som överförs med telefax eller radio och är avsedda för utskrift på papper hos mottagarna kan också väntas få en viss omfattning. I den mån mikroformer, digitaliserad information och telefax- eller radioöverförda publikationer tillhandahålles för spridning i liknande former som tryckt information är det naturligt att samhället också sörjer för en permanent dokumentation av materialet. Utredaren bör kartlägga dessa områden med sikte på eventuell komplettering av lagen. Litteratur för synskadade i form av talböcker är en form av fonogram och således leveranspliktig till arkivet för ljud och bild, som dock gett talboksproducenterna dispens från leverans av detta material. Inga föreskrifter finns om arkivering av den litteratur som produceras i form av punktskrift. Utredaren bör ta ställning till behovet av åtgärder på detta område liksom till frågan om arkivering av dagstidningar överförda enligt den s.k. RAPS/RATS-metoden. Utredaren bör göra en avvägning mellan de behov som kan finnas att vidga området för pliktleveranserna till biblioteken och de resurser som kan erfordras. Det kan finnas skäl att överväga om en utvidgning till andra medier än skrifter skall gälla samtliga de sju bibliotek som nu omfattas av leveranserna. Utredaren bör också behandla den praktiska organisationen av leveranserna. Hittills har leveranserna skett direkt från producenterna till vart och ett av de leveransberättigade biblioteken. Utredaren bör belysa för- och nackdelar med centraliserade leveranser av samtliga exemplar till en enda mottagande institution, lämpligen kungl. biblioteket, som då skulle svara för distributionen till övriga bibliotek. Utvecklingen på området i de nordiska grannländerna bör uppmärksammas. I Norge har regeringen nyligen lagt fram förslag till en ny lag, som utvidgar leveransplikten till att omfatta en rad nya informationsbärare, och i Danmark arbetar en kommitté med frågan. Vidare bör särskilt uppmärksammas de upphovsrättsliga aspekter som utredarens förslag kan föranleda. Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer och statliga kommittér. För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till statliga kommittér och särskilda utredare angående utredningens förslag och konsekvenser. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1989. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson. Hemställan På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att se över bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar samt att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)