Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1988:4 Beslut vid regeringssammanträde 1988-02-18. Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför. 1 Mitt förslag Jag föreslår, i enlighet med vad jag anfört i propositionen 1986/87:158 om ny organisation för folkbokföring, att en kommitté tillkallas för att lämna förslag till hur den nya organisationen för folkbokföringen närmare bör utformas. 2 Bakgrund Riksdagen har under hösten 1987 fattat beslut om principiella riktlinjer för en ny organisation av folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). Beslutet innebär att ansvaret för den löpande folkbokföringen skall föras över från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. Även försäkringskassorna förutsätts medverka i folkbokföringsarbetet. Den nya organisationen avses bli genomförd den 1 juli 1991. I propositionen angavs att en kommitté borde tillkallas för att lämna förslag till den närmare utformningen av folkbokföringens organisation m.m. Denna kommitté bör nu tillsättas. 3 Uppdraget 3.1 Allmänt Kommittén bör, med utgångspunkt i övervägandena i propositionen och de synpunkter riksdagen givit regeringen till känna, lämna förslag till den närmare utformningen av folkbokföringens organisation och i övrigt lämna förslag till andra åtgärder som kan behövas för att genomföra den nya organisationen. I det följande kommer jag att närmare beröra några av de frågor som kräver särskild uppmärksamhet av kommittén. 3.2 Myndighetsorganisationen När de lokala skattemyndigheterna blir lokala folkbokföringsmyndigheter för hela folkbokföringen integreras folkbokföringen organisatoriskt i skatteförvaltningen. De allmänna försäkringskassorna får samtidigt en roll som kontaktorgan gentemot medborgarna och skulle, med terminalåtkomst till folkbokföringsregistren, kunna medverka i alla folkbokföringsärenden som initieras genom anmälan från den enskilde. Kommittén bör studera vilka konsekvenser detta kan få inom skatteförvaltningen och inom de allmänna försäkringskassornas verksamhet. Analysen skall ske i nära samarbete med riksskatteverket och riksförsäkringsverket. Exempel på frågor som bör belysas är om riksskatteverkets ställning och befogenheter inom folkbokföringen bör stärkas och vilken ställning länsskattemyndigheterna skall ha i förhållande till de lokala skattemyndigheterna när det gäller folkbokföringen. Vidare bör eventuella organisatoriska förändringar inom myndigheterna övervägas. Formerna för samarbetet med försäkringskassorna när det gäller olika anmälningsärenden o.d. skall utvecklas av kommittén. Också formerna för samverkan med andra myndigheter, t.ex. med postverket när det gäller flyttningsanmälningar, bör ses över. 3.3 Personal En viktig uppgift för kommittén är att kartlägga arbetsfördelningen mellan de lokala skattemyndigheterna och försäkringskassorna samt vilket personalbehov som kommer att finnas. Vidare måste kommittén överväga hur verksamheten skall organiseras och vilken tjänstestruktur som är lämplig. Det är naturligt att det kommer att finnas ett stort behov att rekrytera personal från pastorsämbetena till den nya folkbokföringsorganisationen. Därigenom kan man ta till vara de kunskaper och erfarenheter i folkbokföringsfrågor som denna personal besitter. En överflyttning av huvudmannaskapet för folkbokföringen innebär en stor förändring för den personal som i dag arbetar med dessa frågor hos pastorsämbetena. Kommittén bör därför omsorgsfullt belysa personalfrågorna och föreslå åtgärder som gör övergången till ny huvudman så friktionsfri som möjligt. 3.4 Lokaler m.m . Kommittén måste undersöka vilket behov av ytterligare kontors- och arkivlokaler som uppstår hos främst de lokala skattemyndigheterna för att dessa skall kunna härbärgera den nya verksamheten. Möjligheterna till lokalmässig samordning med andra myndigheter och organ bör därvid särskilt uppmärksammas. Kommittén bör ha kontakt med byggnadsstyrelsen i lokalfrågorna. Vad gäller folkbokföringens arkiv bör kommittén lämna förslag om den framtida förvaringen av det befintliga materialet från folkbokföringen med avseende på vad som bör övertas av de lokala skattemyndigheterna och på vad som bör förvaras på annat sätt -- hos statliga arkivmyndigheter eller genom kyrkans försorg. Självfallet skall kyrkans behov av uppgifter av kyrklig karaktär i de nuvarande kyrkoböckerna tillgodoses också efter en organisationsändring. Det är också viktigt att de framtida arkiven upprättas och vårdas på ett sådant sätt att kontinuitet och tillgänglighet garanteras. 3.5 Folkbokföringsregistren Folkbokföringsregistrens viktigaste funktion i framtiden är att tillgodose samhällets behov av basuppgifter. Mot denna bakgrund är det väsentligt att registrens innehåll motsvarar kravet på relevanta uppgifter. Kommittén bör därför kartlägga de faktiska behov av basuppgifter som finns i samhället. Det kan därför finnas anledning att inleda kommitténs arbete i denna del med en enkät till användarna av folkbokföringsuppgifter. I detta sammanhang är det viktigt att forskningens intresse av uppgifter beaktas, liksom att församlingarna inom svenska kyrkan får uppgifter till sina medlemsregister. Den nya organisationen för folkbokföringen kräver att man tar ställning till hur de framtida registren för folkbokföringen skall utformas också med hänsyn till försäkringskassornas roll i folkbokföringsarbetet. Det är därvid viktigt att möjligheterna till rationaliseringar och förenklingar uppmärksammas. Tillförlitlighet, snabbhet och god service är andra grundläggande krav som kommer att ställas på den nya folkbokföringsorganisationen. Med utgångspunkt i en sådan kravanalys bör kommittén dra upp riktlinjer för utformningen av det nya ADB-stödet. Därvid bör beaktas att försäkringskassorna förutsätts få terminalåtkomst till folkbokföringsregistren. Kommittén bör därför informera sig om den utveckling som sker av ADB-stödet inom socialförsäkringsadministrationen. En viktig del av kravanalysen för ADB-stödet är att uppmärksamma integritetsfrågorna och därvid se till att sekretesskyddet kan garanteras och att säkerhetsfrågorna ges en tillfredsställande lösning. Analysen bör också utmynna i ett ställningstagande till om och i vilken mån det nuvarande systemet med personakter bör behållas. Mot bakgrund av folkbokföringens viktiga roll under kriser och i krig skall kommittén även ge akt på beredskapsfrågorna. Folkbokföringens register förs i dag lokalt hos pastorsämbetena och regionalt hos länsskattemyndigheterna. De ADB-baserade registren kan föras centralt, regionalt eller lokalt. Valet av registerföringsnivå måste föregås av en grundlig genomgång av de tekniska, sakliga och ekonomiska förutsättningar som föreligger. Kommittén skall belysa de för- och nackdelar som är förknippade med de olika möjligheterna. Den analys som kommittén gör skall leda fram till ett förslag till hur registren skall föras. En ytterligare fråga med bl.a. tekniska konsekvenser att ta upp för kommittén är på vilket sätt en persons samhörighet med annan person bör komma till uttryck vid personregistreringen. 3.6 Författningsgenomgång En organisationsförändring av det slag som beslutats förutsätter också att reglerna inom folkbokföringen ses över och ändras. Kommittén bör lämna förslag till de författningsändringar som kan behövas. Kommittén bör också pröva vilka möjligheter till förenklingar m.m. som finns. 3.7 Kostnader I propositionen har regeringen bedömt att reformen totalt sett leder till en samhällsekonomiskt billigare folkbokföring. Reformen bedöms dock innebära en merbelastning på statsbudgeten med ca 250 milj. kr. per år. Inom ramen för detta ekonomiska utrymme bör kommittén lämna ett förslag till ny organisation som tillgodoser samarbetet mellan de lokala skattemyndigheterna och de allmänna försäkringskassorna. De kostnadsmässiga konsekvenserna skall även i övrigt närmare belysas av kommittén. 4 Ramar för utredningsarbetet m.m. Utredningsarbetet bör bedrivas så att den nya organisationen kan börja sin verksamhet den 1 juli 1991. Kommittén kan vid behov lämna sina förslag successivt. Förslagen bör lämnas i sådan tid att eventuella författningsändringar och upphandlingar av teknisk utrustning m.m. kan genomföras i god tid före omorganisationen. Kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt det utredningsarbete med anknytning till svenska kyrkan som parallellt kommer att bedrivas i närliggande frågor och därvid se till att samverkan kommer till stånd. För kommittén bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Kommittén bör när arbetet påbörjas och vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall andra berörda centrala arbetstagarorganisationer med vilka staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt ge dem tillfälle att framföra synpunkter. 5 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst fyra ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till genomförande av en ny organisation för folkbokföringen, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)