Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1988:25 Beslut vid regeringssammanträde 1988-05-11 Statsrådet Peterson anför. Mitt förslag Jag föreslår att utredningen (I 1985:04) rörande ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv får i uppdrag att beskriva och analysera utfallet av ett tiotal större företagsförvärv och fusioner i svenskt näringsliv. Bakgrund Företagsförvärv och fusioner har, med varierande intensitet, alltid förekommit i det svenska näringslivet. Bland aktiemarknadsföretagen har under senare år en betydande ökning av förvärvs- och fusionsaktiviteten kunnat noteras och mycket tyder på att storleken på de inblandade företagen ökat. Denna utveckling har varit särskilt påtaglig under det senaste halvåret. Förvärv och fusioner kan genomföras exempelvis i syfte att uppnå stordriftsfördelar i produktion, distribution eller forskning och utveckling. Andra motiv kan vara att skaffa sig större andelar på inhemska eller utländska marknader. Förvärv och fusioner kan även motiveras av riskspridningsskäl. I grunden är företagsuppköp ett resultat av att olika aktörer på marknaden värderar och avser att utnyttja företagets tillgångar på olika sätt. Detta kan ibland leda till att finansiella eller fasta realiserbara tillgångar frigörs ur det förvärvade företaget och används för andra investeringar eller för utdelning till aktieägare. Förvärven kan också helt eller delvis vara resultat av skattemässiga överväganden. Företag med stora vinster kan exempelvis vara intresserade av att förvärva företag med ackumulerade förlustavdrag som kan utnyttjas för att reducera den egna beskattningsbara vinsten. Att företag byter ägare är ett vanligt inslag i en marknadsekonomi där flertalet större bolag låtit börsnotera sina aktier. Det kan också vara ett viktigt led i näringslivets strukturomvandling, förnyelse och tillväxt. Resultatet av förvärven kan emellertid i vissa fall bli en försämrad samhällsekonomisk effektivitet. Förvärven kan exempelvis medföra en försvagad konkurrens mellan företagen på produktmarknaden med höjda priser och välfärdsförluster för konsumenterna som följd. Konkurrenslagen (1982:729) innehåller särskilda regler om företagsförvärv på den svenska marknaden. Förvärv som leder till att ett företag får en dominerande ställning på marknaden kan prövas av näringsfrihetsombudsmannen och i sista instans av marknadsdomstolen. Lagen är av förhandlingskaraktär. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och kartellnämnd (SPK) följer som underlag för sin prövning frågor som rör marknadskoncentrationen i Sverige. Utländska investeringar i Sverige och svenska företags investeringar i utlandet ger svensk industri tillgång till bl. a. utländska produkt- och finansmarknader samt avancerad teknik. Internationella investeringar kan emellertid också leda till ett internationellt beroende. Regeringen har bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare för att kartlägga utvecklingen i vissa av de svenska företag som förvärvats av utländska intressen. Den s. k. företagsförvärvsutredningen (I 1986:02) skall redovisa sitt arbete under slutet av år 1988. Kontrollen av utländska förvärv av svenska företag regleras i den s.k. företagsförvärvslagen (1982:617). I prop.1986/87:74 redovisade jag grunderna för att bevilja tillstånd enligt företagsförvärvslagen. Redovisningen antogs utan erinran av riksdagen (NU 30, rskr. 271). I maj 1985 tillkallade jag efter regeringens bemyndigande en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv. Den s.k. ägarutredningen skall kartlägga förändringar i ägar- och inflytandestrukturen under den senaste tioårsperioden, analysera orsakerna till dessa förändringar samt analysera effekterna av förändringarna på enskilda företags effektivitet, kapitalförsörjningen inom industrin och fördelningen av kapital mellan branscher och företag. I ägarutredningens uppdrag att analysera effekter av ägarstrukturförändringar i det svenska näringslivet ingår således redan i dag företagsförvärv och fusioner. Utredningen skall avlämna sitt huvudbetänkande hösten 1988. Mot bakgrund av vad jag tidigare sagt angående utvecklingen av företagsförvärven under senare år anser jag emellertid att det finns behov av att på en mer detaljerad nivå beskriva motiven bakom och konsekvenserna av några större företagsförvärv och fusioner i svenskt näringsliv. Med utgångspunkt i den metod och de resultat som ägarutredningen presenterar i sitt huvudbetänkande bör utredningen närmare analysera ett tiotal förvärv eller fusioner i näringslivet. Utredningsuppdraget Utredningen skall inledningsvis översiktligt kartlägga förvärv och fusioner under 1980-talet. Möjlighet finns därvid att utnyttja bl. a. SPK:s uppgifter om företagsförvärv och insamlat material i samband med en kartläggning från statens industriverk om uppköp av familjeägda företag (SIND 1986:5) samt statens industriverks analyser av storföretagens utveckling. Utredningens huvudsakliga uppgift skall vara att i fallstudier behandla ett tiotal större förvärv och fusioner. En första del i dessa fallstudier bör vara att redovisa de motiv som anförts till förvärven. Särskild vikt bör därvid läggas vid skattemässiga motiv. Uppgifter om förvärvs- och fusionsmotiven skall i möjligaste mån hämtas direkt från inblandade parter och från fristående bedömare som deltagit i eller analyserat de enskilda fallen. Källor för detta kan vara uttalanden och analyser i tidskrifter, årsredovisningar, emissionsprospekt samt intervjuer, enkäter m. m. Som ett andra led i fallstudierna skall förvärvens konsekvenser på olika nivåer i samhället och i olika tidsperspektiv belysas. Utredningen skall kartlägga utvecklingen efter förvärven och ställa denna mot de bedömningar som gjordes före förvärven. Utredningen skall också kartlägga bl. a. produktions- och sysselsättningsutvecklingen i de enheter som avyttrades eller gavs låg prioritet inom den nya företagsstrukturen. I det sammanhanget bör också belysas huruvida finansieringsbilden i de inblandade företagen förändrats på ett sätt som kan stå i strid med en långsiktigt gynnsam industriell och kommersiell struktur. Även i denna del kan utredningen utnyttja den typ av källmaterial som används för att identifiera motiven. Utredningen bör vidare belysa i vilken utsträckning NO och SPK i enlighet med gällande regler påverkat utvecklingen i samband med förvärven och fusionerna. Uppdraget skall avslutas med en samlad analys mot bakgrund av de studerade fallen, varvid kommittén, om den finner anledning till detta, bör ange de områden inom vilka en översyn av gällande regler bör företas. Frågan om en maktkoncentration i samhället i ett allmänt medborgarperspektiv utreds av den s. k. maktutredningen (Ju 1985:02) och skall därför inte behandlas inom ramen för ägarutredningens arbete. Vid genomförande av fallstudierna kan utredningen repliera bl. a. på de utredningsresurser som finns vid statens industriverk. Regeringen bör därför lämna utrymme för detta i den utredningsplan för budgetåret 1988/89 som regeringen senare fastställer för statens industriverk. Utredningen bör i sitt arbete samråda med pågående skatteutredningar, företagsförvärvsutredningen, maktutredningen, näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och kartellnämnd. Uppdraget bör redovisas senast den 30 juni 1989. Hemställan Jag hemställer att regeringen uppdrar åt utredningen (I 1985:04) rörande ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv att, efter avlämnande av sitt huvudbetänkande, komplettera sitt arbete i enlighet med vad jag nu har anfört. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Industridepartementet)