Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av tandvårdsutbildningarna m. m., Dir. 1987:43
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1987-10-05
Dir 1987:43
Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-15
Chefen för utbildningsdepartementet anför
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över
tandvårdsutbildningarna m. m.
Den särskilda utredaren bör överväga
/k/ om /-k/ den tandvårdsutbildning som för närvarande ges inom
högskolan motsvarar den utbildning som bedöms nödvändig mot bakgrund av
den förbättrade tandhälsan,
/k/ om, /-k/ mot denna bakgrund, innehållet i utbildningarna behöver
ändras
/k/ om /-k/ eventuella förändringsbehov vad gäller utbildningarnas
innehåll bör föranleda ändringar av utbildningarnas längd,
dimensionering och förkunskapskrav
/k/ om /-k/ tandvårdsutbildningarna i vissa delar kan integreras utan
att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning
/k/ på vilket sätt /-k/ den odontologiska forskningsorganisationen i
landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar
av den nuvarande.
Bakgrund
Tandvården i framtiden
Den framtida tandvårdens inriktning har behandlats i en rad utredningar
både nationellt och internationellt. Gemensamt för dessa utredningar är
att de visar på en bättre tandhälsa hos befolkningen, fler äldre med
egna tänder och ett framtida stort behov av förebyggande tandvård för
att förhindra att tandsjukdomar uppstår och att redan uppnådda
behandlingsresultat äventyras.
I universitets- och högskoleämbetets rapport 1985:7
"Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningsorganisationens
omfattning" sammanfattas utvecklingen inom den svenska tandvården på
följande sätt:
-- En ökande andel av den yngre befolkningen kommmer att ha ett
minskande tandvårdsbehov.
-- Mindre delar av befolkningen, riskgrupperna i alla åldrar, kommer
fortsättningsvis att ha ett omfattande behov av avancerad tandvård.
-- Tandläkarna kommer i större utsträckning än nu att fungera som
arbetsledare i ett tandvårdslag, där delar av den förebyggande vården
delegeras till annan tandvårdspersonal.
-- Vid sidan av karies och tandlossning kommer andra orala sjukdomar
och störningar, vars behandling i dag är eftersatt, att kräva
odontologiska, diagnostiska och terapeutiska insatser.
Detta innebär att allmäntandläkaren ställs inför mera kvalificerade
arbetsuppgifter än för närvarande och att nya diagnos- och terapimetoder
kommer till användning. Arbetsledningsansvaret kan komma att utvidgas
till att omfatta större arbetslag med annorlunda arbetsfördelning än den
som nu råder.
Sammanfattningsvis säger rapporten att kommande förändringar i
folkhälsan på tandvårdsområdet medför ett behov av modernisering av
tandvårdsutbildningarna. Utbildning för sådan behandling som fått
minskad omfattning eller andra åtgärder som fått minskad betydelse för
tandhälsan bör totalt sett också få minskat utrymme i
tandläkarutbildningen. I motsvarande mån bör sådana utbildningsmoment
ges ökad omfattning som förbereder för behandling eller andra insatser
som kan få ökad betydelse i den framtida tandvården.
Vård enligt tandvårdslagens intentioner
I den tandvårdslag (1985:125) som trädde i kraft den 1 januari 1986
anges målet för tandvården som en god tandhälsa och en tandvård på lika
villkor. I lagen förutsätts att patienterna ges en adekvat förebyggande
och reparativ vård och att behandlingen skall baseras på de tekniska och
terapeutiska landvinningar som gjorts under de senare åren. Dessutom har
tandvårdslagen definierat vad tandvården skall bestå av. Vårdområdet
består förutom av tänder, även av tandkött, slemhinnor, munhåla och
käkmuskler, vilket innebär ett vidgat vårdområde jämfört med tidigare.
I lagen ställs specificerade krav på den tandvård som utförs både vad
gäller dess kvalitet och det sätt på vilket den ges till patienterna.
Dessa lagstadgade krav måste beaktas i den odontologiska utbildningen i
betydligt större omfattning än tidigare. Genom lagen får de kliniskt
verksamma personalkategorierna inom tandvården vidgat ansvar och ställs
inför ökade krav inte minst beträffande det psykologiska
omhändertagandet av patienterna. I den framtida tandvårdande
verksamheten måste, av såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska skäl, alla
kategorier av vårdgivande personal utnyttjas på ett betydligt
effektivare sätt inom ramen för dess kompetens.
Aktuella uppdrag av intresse för utredningen
Den 23 april 1987 gav regeringen ett uppdrag till riksförsäkringsverket
att se över nuvarande ersättningssystem inom tandvårdsförsäkringen för
att genom den stärka den förebyggande vården. I direktiven står bl.a.
att taxan "bör stimulera till rationaliseringar och optimalt
resursutnyttjande t.ex. genom ökat utnyttjande av andra
personalkategorier än tandläkare".
Tilläggsdirektiv till utredningen för översyn av vissa ansvarsfrågor
inom hälso- och sjukvården (T-ÖVA)
Utredningen behandlar behörighetsregleringen för den assisterande
tandvårdspersonalen. Betänkandet (Ds S 1986:10) Behörighetsreglering för
assisterande tandvårdspersonal har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom regeringskansliet. I utredningen föreslås bl.a.
legitimation för tandhygienister och slopande av 8 § i lagen (1984:542)
om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården. (Bestämmelserna
i lagen anger bl. a. tandhygienisternas och tandsköterskornas
yrkesställning i förhållande till tandläkarna. Deras uppgift är att
biträda tandläkarna. Någon motsvarande generell regel avseende personal
inom den övriga hälso- och sjukvården finns inte.)
Utredningar hos socialstyrelsen m. m.
Den 5 december 1985 fick socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att
utreda förutsättningarna för att tandhygienisterna i viss utsträckning
skall komma att svara för regelbundna tandvårdsbesök samt inventera och
följa den försöksverksamhet som pågår inom området. Uppdraget skall
redovisas till socialdepartementet i december 1987.
Socialstyrelsen presenterade den 11 september 1987 en tillgångsprognos
på tandläkare fram till år 2025. Styrelsen kommer under hösten även att
presentera en prognos över tillgången på tandhygienister.
Statens förhandlingsnämnd gavs i uppdrag av regeringen den 23 maj 1979
att förhandla med berörda kommuner och landstingskommuner om bl.a.
kommunalisering av den tandvård som bedrivs i statlig regi. Avtal har
träffats med Västerbottens läns landsting medan förhandlingar pågår med
Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gavs i uppdrag av regeringen den
18 juni 1987 att redovisa förslag till en försöksutbildning på
tandhygienistområdet, med beaktande av vad som anförts i proposition
1986/87:100, bil. 10, UbU 18, rskr. 157. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 oktober 1987.
Tandvårdsutbildningar
Inom högskolan finns två tandvårdsutbildningar
-- tandläkarlinjen 180 poäng
-- tandhygienistlinjen 40 poäng.
Tandläkarlinjen finns vid karolinska institutet samt universiteten i
Göteborg och Umeå och har budgetåret 1987/88 260 nybörjarplatser
sammanlagt.
Tandhygienistlinjen, som är en kommunal högskoleutbildning, finns på
tolv orter och har 173 nybörjarplatser under budgetåret 1987/88.
I gymnasieskolan finns det budgetåret 1987/88 två tandvårdsutbildningar
-- Tandteknikerutbildningen, som är en treårig specialkurs inom
gymnasieskolan, finns på fyra skolor i landet och omfattar 78
nybörjarplatser.
-- Tandsköterskeutbildningen, som är en tvåårig specialkurs inom
gymnasieskolan, finns på 21 skolor och omfattar 554 platser.
Uppdraget
/k/ 1. Motsvarar tandvårdsutbildningarna vårdbehovet? /-k/
Mot bakgrund av vad som har redovisats om tandvården i framtiden och den
nya tandvårdslagens krav bör utredaren överväga om
tandvårdsutbildningarna inom högskolan motsvarar den utbildning som
bedöms nödvändig för att möta de vårdbehov som föreligger och förväntas
uppstå inom en överskådlig framtid.
/k/ 2. Utbildningarnas innehåll /-k/
Om utredaren i sina överväganden finner att det framtida vårdbehovet
föranleder en annan inriktning av eller ett annat innehåll i
högskoleutbildningarna bör förslag till ändringar lämnas. I förslagen
bör utredaren redovisa såväl eventuella konsekvenser avseende
utbildningarnas längd och dimensionering, som förändrade
förkunskapskrav.
Fortbildning för tandläkare bedrivs av flera huvudmän. Utredaren bör
redovisa fortbildningens omfattning och innehåll. Om redovisningen visar
att det föreligger behov av kompletterande fortbildning för tandläkare
och/eller tandhygienister bör förslag på åtgärder läggas fram. Även de
fortbildningsinsatser som kan bli en följd av förändrad grundutbildning
skall redovisas. Det bör dock påpekas att ytterligare statliga kostnader
inte kan komma ifråga.
/k/ 3. Konsekvenser för den odontologiska forskningsorganisationen /-k/
Odontologisk forskning och forskarutbildning bedrivs vid universiteteten
i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Anslaget till
de odontologiska fakulteterna uppgår innevarande budgetår till ca. 60
milj. kr. Därtill kommer externa medel som framför allt finansierar
olika forskningsprojekt. Vid var och en av de berörda högskoleenheterna
finns tretton -- femton professurer, flertalet inom identiska
ämnesområden.
Omfattningen och lokaliseringen av den odontologiska
forskningsorganisationen måste ha visst samband med dimensionering och
lokalisering av utbildningarna inom tandvårdsområdet. De senaste åren
har antalet utbildningsplatser på tandläkarlinjen minskat.
Förändringarna har i större eller mindre grad gällt samtliga berörda
högskoleenheter. Med beaktande av detta och av de förändringar inom
tandvårdsutbildningarna som utredaren kan komma att föreslå bör
utredaren överväga på vilket sätt den odontologiska
forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek
motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande.
/k/ 4. Integrering av utbildningarna /-k/
Utredaren bör bedöma hur utbildningsmålen skall kunna uppnås till lägsta
kostnad. En väg att uppnå kostnadsbesparingar /k/ kan /-k/ vara genom en
integrering av olika utbildningar på de orter där båda utbildningarna
finns.
I sin redovisning till UHÄ av uppdraget från den 6 februari 1987 skriver
odontologiska fakulteten vid universitet i Lund följande:
"Att förändra tandvården är svårt om man inte samtidigt förändrar
utbildningen. För den som genom hela sin utbildning och senare
yrkesverksamhet präglats av den hittillsvarande vårdorganisationen är
det svårt att byta perspektiv. För en förnyelse av tandvården är det av
stor vikt att de olika personalkategorierna tillsammans har tränats i en
vårdmodell som bygger på ett gemensamt arbete från delvis nya
utgångspunkter.
Förslaget till en tandvårdshögskola med en sammanhållen utbildningsplan
för tandvårdens olika personalkategorier utgår från att det finns stora
och oprövade möjligheter till bättre samarbete i såväl utbildning som
yrkesverksamhet. Det syftar också till att pröva nya vägar för
vidareutbildning, där tidigare inhämtade kunskaper tas till vara på ett
bättre sätt än i dag."
I uppdraget ingår att utarbeta olika modeller för hur och i vilka ämnen
en integrering kan ske. Utredaren bör pröva huruvida de två
högskoleutbildningarna skulle kunna integreras i vissa delar utan att
avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning.
Ramar för utredarens arbete
Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer,
statliga kommittéer och särskilda utredare.
Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund har på uppdrag av UHÄ
under våren 1987 bl.a. föreslagit en mer kvalificerad
tandhygienistutbildning samt en ny tandläkarutbildning. Utredaren bör
beakta resultatet av detta uppdrag i sitt arbete.
Berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central
arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om
löner och andra anställningsvillkor skall informeras vid arbetets
påbörjande samt vidare under arbetets gång och därvid få tillfälle att
framföra synpunkter.
I sitt arbete bör utredaren beakta de resultat som har redovisats eller
redovisas till följd av tidigare nämnda uppdrag.
För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och
konsekvenser.
Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1988.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av tandvårdsutbildningarna
inom högskolan m.m.
att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och
annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar
m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)