Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Offentlig lönestatistik, Dir. 1987:27
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1987-05-27
Dir 1987:27
Beslut vid regeringssammanträde 1987-05-27
Statsrådet Johansson anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att efter samråd
med arbetsmarknadens parter, konjunkturinstitutet (KI) och statistiska
centralbyrån (SCB) publicera en allsidig redovisning av hur löner,
lönekostnader och anställningsvillkor utvecklats inom olika delar av
arbetsmarknaden. Utredaren bör dessutom bedöma i vilken utsträckning den
löpande statistiken om löner m.m. kan behöva förändras och kompletteras.
Bakgrund
Lönebildningen är av avgörande betydelse för möjligheterna att åter
uppnå samhällsekonomisk balans och full sysselsättning i den svenska
ekonomin. Det är inte endast nivån på lönekostnaderna och takten i
kostnadsökningen som är viktig, utan också hur de totala
kostnadsökningarna fördelas mellan olika grupper, dvs. lönerelationerna.
Om lönestrukturen inom en sektor utvecklas på ett sätt som leder till
att den avsevärt skiljer sig från andra sektorer, förändras sektorns
möjlighet att konkurrera om arbetskraft. Skillnader i lönestruktur, och
svårigheter att ändra den, kan då lätt bli hinder för en rationell och
effektiv användning av arbetskraften.
Nya förutsättningar
Under 1980-talet har arbetsmarknaden visat sämre förmåga än tidigare att
lösa motsättningar utan konflikter och stridsåtgärder. Flera orsaker har
bidragit till att arbetsmarknadens sätt att fungera har försämrats.
Efter 1970-talets mitt ställdes arbetsmarknadens parter inför nya
uppgifter. Tidigare hade uppgiften varit att i förhandlingar fördela en
ökning av köpkraften. Nu blev istället uppgiften för stora delar av den
svenska arbetsmarknaden att fördela en minskning av köpkraften.
Tyngdpunkten för lönebildningen i Sverige har av tradition legat i den
konkurrensutsatta sektorn. Inom denna sektor är sambandet mellan löner,
internationell konkurrenskraft och sysselsättning mer direkt än inom
andra sektorer. Under de senaste årtiondena har storleksrelationerna
mellan sektorerna på arbetsmarknaden förändrats. Medan sysselsättningen
i industrisektorn har minskat har sysselsättningen inom den privata och
främst den offentliga tjänstesektorn ökat. Därmed har den
konkurrensutsatta sektorns inflytande på lönebildningen minskat.
Omvandlingen av produktionsteknik och verksamhetsinriktning medför också
förändringar i arbetskraftens sammansättning och krav på förändrade
lönerelationer. Då sådana processer sker snabbt kan de i kombination med
invanda kompensationskrav från andra grupper lätt leda in i en ond
löneökningsspiral med ständiga och ömsesidiga följsamhetskrav.
Detta leder till att jämförelser av löner, löneutveckling och andra
anställningsvillkor tillmäts allt större betydelse, samtidigt som det
blir svårt att enas om hur den faktiska kostnadsutvecklingen för olika
grupper varit. Oenigheten har varit och är stor mellan olika
organisationer om tekniken och formerna för hur jämförelser skall göras
mellan lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper.
Befintlig lönestatistik
Det förekommer en omfattande produktion av lönestatistik på
arbetsmarknaden. Insamlandet och bearbetningen av denna statistik sker
huvudsakligen av parterna. Även myndigheter som SCB och KI publicerar
lönestatistik eller gör bearbetningar av statistik. Sammanställningarna
baseras i huvudsak på uppgifter från arbetsmarknadens parter.
Det är i första hand en uppgift för parterna på arbetsmarknaden att
åstadkomma statistikredovisning som underlag för löneförhandlingar. Det
pågår för närvarande ett sådant samarbete mellan vissa av
arbetsmarknadens parter.
Utredarens arbete
Det allmänna samhällsintresset motiverar att statsmakterna underlättar
en öppen och lättillgänglig redovisning som täcker in så stora delar av
arbetsmarknaden som möjligt. En gemensam, allsidig och öppen redovisning
av utvecklingen av löner, lönekostnader och anställningsvillkor i övrigt
är ett nödvändigt instrument för att arbetsmarknaden skall kunna fungera
rationellt. En sådan redovisning saknas för närvarande.
Jag föreslår därför att en särskild utredare utses med uppgift att
publicera en allsidig redovisning av utvecklingen av löner,
lönekostnader och anställningsvillkor inom olika branscher och
avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter
bör bjudas in att medverka i utredningens arbete. Därigenom kan nya
uppgiftsskyldigheter för förtag och organisationer undvikas.
Utgångspunkten bör vara att utredningen skall redovisa sitt arbete
senast den 1 juli 1989. En delredovisning bör ske inför 1988 års
avtalsrörelse. Det bör ankomma på utredaren att närmare överväga
formerna för redovisningen.
SCB publicerar i dag lönestatistik som i huvudsak baseras på parternas
statistikproduktion. Problemen med den nuvarande ordningen är emellertid
bristen på samordning, publiceringstider samt att delar av
arbetsmarknaden inte redovisas. I utredarens uppdrag bör det därför
också ingå att överväga i vilken utsträckning SCB:s lönestatistik kan
behöva förändras och kompletteras. Denna del av utredningsarbetet bör
inriktas på att redovisas under november månad 1987.
SCB och KI bör bidra med underlag för utredarens arbete.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har uppgiften att föredra frågor om löner
och allmänna anställningsvillkor inom det statligt reglerade
avtalsområdet
-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att publicera en allsidig
redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader och
anställningsvillkor inom olika delar av arbetsmarknaden samt att lämna
förslag till en offentlig lönestatistik i enlighet med vad jag ovan
anfört samt
-- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för
utredningen skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)