Post 206 av 5066 träffar
Välfärdsteknik inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS, Dir. 2023:147
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2023-10-19
Beslut vid regeringssammanträde den 19 oktober 2023
Sammanfattning
En särskild utredare ska ta fram förslag på en reglering av
användningen av välfärdsteknik vid utförande av insatser enligt
socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och insatser enligt
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, förkortad LSS. I uppdraget ingår även att
lämna förslag på en reglering av användning av välfärdsteknik
när insatser enligt SoL och insatser enligt LSS ges till
personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att fler av dem
som vill ska kunna ta del av insatser med stöd av välfärdsteknik
och att personer med nedsatt beslutsförmåga ska erbjudas
insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra personer.
Utredaren ska bl.a.
• kartlägga och analysera vid vilka insatser enligt SoL och LSS
som digital teknik ska kunna användas,
• ta ställning till om en reglering av användningen av digital
teknik bör avse specifika insatser eller vara generell samt
föreslå en sådan reglering,
• analysera och särskilt redovisa en lämplig ordning för hur
barns beslutskompetens vid användningen av digital teknik och
behandling av personuppgifter kan tas till vara,
• analysera och föreslå hur en reglering kan utformas så att
personer med nedsatt beslutsförmåga kan få ta del av insatser
genom digital teknik på lika villkor som andra,
• göra en integritetsanalys där behovet av skydd för den
personliga integriteten beaktas, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2025.
Förbättrade insatser och mer effektiva arbetsmetoder med stöd av
digital teknik i kommuner och regioner
Förändringar i demografi och arbetsmarknad innebär utmaningar
för kommunernas socialtjänst
Antalet kvinnor och män som är 80 år och äldre beräknas öka med
340 000 personer fram till 2035, vilket innebär en ökning med 60
procent (SCB –Trender och Prognoser 2020, Befolkning,
utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035). Personer som
är 80 år och äldre har de största behoven av vård- och
omsorgsinsatser. Med hög ålder ökar risken för att drabbas av
demenssjukdomar. Demenssjukdom är en form av kognitiv svikt som
beror på specifika sjukdomar i hjärnan. Det finns för närvarande
cirka 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige och i
takt med att befolkningen lever allt längre förväntas antalet
nästan fördubblas fram till 2050 (Socialstyrelsen – En nationell
strategi för demenssjukdom Halvtidsrapport). Vid hög ålder kan
även den kognitiva förmågan påverkas av andra mer vanliga
sjukdomar där kombinationen av hög ålder och multisjuklighet kan
leda till påtaglig kognitiv nedsättning.
Den 31 oktober 2022 hade 60 556 personer med
funktionsnedsättning minst en pågående insats enligt SoL. Den
vanligaste insatsen var boendestöd (30 700), följt av hemtjänst
i ordinärt boende (15 061) och trygghetslarm (12 244)
(Socialstyrelsen – Statistik om socialtjänstinsatser till
personer med funktionsnedsättning 2022 s. 1). Den 1 oktober 2022
hade 77 500 personer minst en verkställd och kommunalt beslutad
insats enligt LSS. Det är en ökning med knappt 20 700 personer
sedan 2007 (Socialstyrelsen - Statistik om insatser enligt lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade 2022 s. 1).
Vissa insatser enligt LSS minskar dock. Det gäller framför allt
korttidsvistelse, kontaktperson och ledsagarservice. Orsakerna
till detta är enligt Socialstyrelsen flera, bl.a. vägledande
avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen,
rekryteringssvårigheter och svårigheter att matcha individuella
behov med befintligt utbud (Socialstyrelsen – Insatser och stöd
till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2023 s. 11).
Den demografiska utvecklingen medför ett stort behov av
nyrekrytering av omsorgspersonal för att tillgodose ett ökat
omsorgsbehov, särskilt inom äldreomsorgen. Efterfrågan på
personal till omsorgsverksamheter kommer därmed att vara
fortsatt stor. Även om kommunerna lyckas lösa de finansiella
utmaningarna, finns det fortfarande en betydande risk att det
inte går att rekrytera tillräckligt med personal som lever upp
till de kompetenskrav som ställs.
För att möta denna utmaning krävs nya och mer effektiva
arbetssätt i kommuner och regioner. Om de används rätt, kan nya
digitala verktyg och arbetssätt innebära att vissa
arbetsuppgifter kan automatiseras eller utföras på andra, mer
effektiva sätt. Därmed kan medarbetarnas kompetens tillvaratas
bättre när insatser lämnas enligt SoL och LSS. Digitala verktyg
kan vidare bidra till ökad livskvalitet i form av trygghet,
delaktighet och självständighet för äldre personer och personer
med funktionsnedsättning.
Skyddet för den personliga integriteten
Användning av digital teknik vid insatser enligt SoL och LSS
aktualiserar frågor om skyddet för den personliga integriteten.
Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen, förkortad RF,
är var och en skyddad gentemot det allmänna mot betydande
intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke
och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden. Rätten till respekt för privat- och
familjelivet skyddas också av bl.a. artikel 8 i den europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen), artikel 16 i FN:s
konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och artikel
22 i FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Detta grundläggande skydd för enskildas
integritet är inte absolut. Av såväl regeringsformen som
Europakonventionen framgår att skyddet under vissa
förutsättningar får begränsas. En begränsning av skyddet mot
betydande intrång i den personliga integriteten enligt 2 kap. 6
§ RF får göras endast om det sker i enlighet med lag och det är
nödvändigt för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett
demokratiskt samhälle (2 kap. 20 och 21 §§ RF). En begränsning
får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den (2 kap. 21 § RF).
De grundläggande reglerna för personuppgiftsbehandling inom EU
finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679
om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och
om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning), fortsättningsvis kallad EU:s
dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning kompletteras av
lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning, bestämmelser i SoL och de två
registerförfattningarna lagen (2001:454) om behandling av
personuppgifter inom socialtjänsten samt förordningen (2001:637)
om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.
Det finns även bestämmelser om behandling av personuppgifter och
integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli
2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom
sektorn för elektronisk kommunikation (e-dataskyddsdirektivet)
och i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation där
direktivets bestämmelser genomförs. Vissa lösningar med digital
teknik kan komma att omfattas av dessa bestämmelser.
Ett förtydligande av användning av digital teknik för vissa
socialtjänstinsatser
Regeringen beslutade i juni 2023 propositionen Välfärdsteknik
inom äldreomsorgen (prop. 2022/23:131). I propositionen föreslår
regeringen bestämmelser som förtydligar möjligheten att använda
digital teknik när insatser enligt SoL ges i form av hemtjänst
eller boende i särskilda boendeformer för äldre. Regeringen
föreslår i samma proposition bestämmelser som syftar till att
stärka skyddet för personuppgifter. Regeringen anger i
propositionen bl.a. att det behövs en strukturell förändring av
äldreomsorgen för att kunna möta de utmaningar som äldreomsorgen
står inför när det gäller den demografiska utvecklingen och
kompetensförsörjningen. En ökad användning av välfärdsteknik kan
bidra till en ökad flexibilitet i insatsernas utformning och
genomförande med bibehållen eller ökad kvalitet. De tekniska
lösningarna kan också, till skillnad från personal, ständigt
finnas på plats hos den enskilde så att denne snabbt kan larma
vid behov (prop. 2022/23:131 s. 18).
Uppdraget om användning av digital teknik vid fler typer av
socialtjänstinsatser och vid insatser enligt LSS
Lagförslagen i propositionen Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
är begränsade till biståndsinsatser i form av hemtjänst och
särskilda boendeformer för äldre. Det finns skäl att utvidga de
förslagen till att omfatta fler typer av insatser än hemtjänst
och boende i särskilda boendeformer för äldre. Det kan vara
andra former av bistånd enligt SoL, som exempelvis
dagverksamhet, särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning, boendestöd och verksamheter enligt LSS.
Detta är även något som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner
och Regioner framhöll vid beredningen av propositionen.
Även barn under 18 år kan erbjudas hemtjänst som en insats
enligt SoL. Denna insats kan även, i vissa fall, utföras med
hjälp av digital teknik. Barn under 18 år kan även beviljas
andra insatser enligt SoL där användningen av digital teknik kan
förekomma, t.ex. boende med särskild service enligt 5 kap. 7 §
SoL. Vidare kan barn beviljas insatser för särskilt stöd och
service enligt LSS. Vid utförandet av dessa insatser kan
användning av digital teknik vara aktuellt.
Av artikel 12.1 i barnkonventionen följer att
konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att
bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor
som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad.
Vårdnadshavare har både en rätt och en skyldighet att bestämma
över en underårigs personliga angelägenheter (6 kap. 11 §
föräldrabalken). I takt med barnets stigande ålder och
utveckling ska vårdnadshavarna ta allt större hänsyn till
barnets synpunkter och önskemål. Det finns inte någon bestämd
åldersgräns för när barn bör ha ett avgörande inflytande, utan
en bedömning får göras i varje enskilt fall. Bedömningen av
barnets s.k. beslutskompetens är beroende av frågans
komplexitet, situationens karaktär samt varje barns individuella
förutsättningar. Barnrättsperspektivet ska beaktas vid
utredningar, beslut om insatser och vid insatsernas utförande
samt vid behandlingen av personuppgifter med digital teknik. Det
finns skäl att närmare analysera hur barns och ungdomars
beslutskompetens kan tas till vara vid användningen av digital
teknik.
Utredaren ska därför
• kartlägga och analysera vid vilka insatser enligt SoL och LSS
som digital teknik ska kunna användas,
• ta ställning till om en reglering av användningen av digital
teknik bör avse specifika insatser eller vara generell samt
föreslå en sådan reglering,
• analysera och särskilt redovisa en lämplig ordning för hur
barns beslutskompetens för att lämna samtycke till användningen
av digital teknik och behandling av personuppgifter kan tas till
vara,
• göra en integritetsanalys där behovet av skydd för den
personliga integriteten beaktas,
• analysera och säkerställa att förslagen är förenliga med FN:s
konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen),
• analysera hur förslagen förhåller sig till regelverken om
offentlighet och sekretess, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget att möjliggöra användning av digital teknik vid
insatser till personer med nedsatt beslutsförmåga
Insatser inom socialtjänsten och verksamheter enligt LSS bygger
på frivillighet och att den som får insatserna alltid kan välja
att inte ta del av insatserna. Detsamma gäller om en insats
utförs med hjälp av digital teknik. Även övriga grundprinciper
som ligger till grund för utförandet av socialtjänstens insatser
gäller vid användning av digital teknik. Det innebär att bl.a.
principen om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt
för människornas självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 §
SoL) även gäller vid användningen av digital teknik. Även om en
person har nedsatt beslutsförmåga får insatsen inte utföras med
tvång.
Vid bedömningen av om insatsen ska beslutas eller utföras
behöver den enskildes inställning undersökas så långt det går.
Om personen har en nedsatt beslutsförmåga kan det göras genom
samtal med den enskilde, närstående, god man eller förvaltare.
Den enskilde kan också i en framtidsfullmakt ha uttryckt sin
inställning till insatser.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport
uppmärksammat att regelverken och de juridiska förutsättningarna
för användningen av digital teknik upplevs som otydliga, i
synnerhet när det gäller personer med nedsatt beslutsförmåga.
Myndigheten anser att otydligheten är ett hinder för att införa
digital teknik och tillvarata dess potential för alla som har
behov av den (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport
2023:6 s. 135).
Kommunernas osäkerhet när det gäller de rättsliga
förutsättningarna för användning av digital teknik är ett av
skälen till att regeringen föreslår en särskild
författningsreglering av användningen av digital teknik vid
utförandet av insatser i form av hemtjänst och särskilda
boendeformer för äldre (prop. 2022/23:131 s. 21). Regeringen
konstaterar i propositionen att frågan om insatser till personer
med nedsatt beslutsförmåga är komplex och berör flera områden
samt att frågan kräver ytterligare beredning (s. 25 f.). För att
även personer med nedsatt beslutsförmåga ska få tillgång till
insatser som utförs med digital teknik på lika villkor som andra
behövs en reglering som tydliggör förutsättningarna för en sådan
användning.
För att det ska gå att bedöma en persons beslutsförmåga behöver
det finnas personal med rätt kompetens för att göra detta. Det
kan även behöva regleras hur en sådan bedömning ska göras.
I betänkandet Framtidens teknik i omsorgens tjänst föreslås
bl.a. en reglering som tydliggör att digital teknik får användas
inom socialtjänsten och att den får användas utan samtycke vid
nedsatt beslutsförmåga. Enligt förslagen i betänkandet ska den
enskildes förmåga till samtycke bedömas av legitimerad hälso-
och sjukvårdspersonal (SOU 2020:14 s. 399 f.). Betänkandet har
remitterats och förslagen välkomnas över lag av
remissinstanserna, men det efterfrågas ytterligare analyser och
kompletteringar.
Utredaren ska därför
• analysera och föreslå hur en reglering kan utformas så att
personer med nedsatt beslutsförmåga kan få ta del av insatser
genom digital teknik på lika villkor som andra,
• analysera och ta ställning till vilken kompetens som ska
krävas för att göra bedömningen av om en person har nedsatt
beslutsförmåga och vilka yrkesgrupper som ska göra detta samt om
det behöver regleras hur bedömningen ska göras,
• göra en integritetsanalys där behovet av skydd för den
personliga integriteten beaktas,
• analysera hur förslagen förhåller sig till regelverken om
offentlighet och sekretess, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska för de förslag som lämnas redovisa ekonomiska och
andra konsekvenser för bl.a. enskilda personer och för det
allmänna enligt vad som följer av kommittéförordningen
(1998:1474). Utredaren ska särskilt redovisa vad en ökad
personuppgiftsbehandling kan innebära för den som bedriver
verksamhet inom socialtjänsten eller enligt LSS, oavsett om
verksamheten bedrivs i offentlig eller enskild regi.
Utredaren ska bedöma förslagens förenlighet med Sveriges
åtaganden om mänskliga rättigheter t.ex. enligt
Europakonventionen, barnkonventionen och FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredaren ska
även redovisa hur förslagen förhåller sig till det nationella
funktionshinderspolitiska målet.
Utredaren ska analysera, beskriva och, när det är möjligt,
kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av förslagen. Om
något av förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen ska,
utöver förslagets konsekvenser, de särskilda avvägningar som
gjorts enligt 14 kap. 3 § regeringsformen redovisas.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska, i den utsträckning det behövs, samråda med
Integritetsskyddsmyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner
och Regioner, företrädare för kommuner och privata utförare som
bedriver verksamhet inom socialtjänsten eller enligt LSS samt
organisationer som företräder berörda grupper, till exempel
äldre och anhöriga. Vidare ska utredaren, så långt det är
möjligt, föra dialog med barn, lyssna in deras åsikter och ta
del av deras erfarenheter. Det är viktigt att barn med olika
förutsättningar och erfarenheter kommer till tals. Barns
synpunkter och erfarenheter ska beaktas i arbetet.
Utredaren ska hålla sig informerad om beredningen av betänkandet
Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) samt
annat relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och
kommittéväsendet.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2025.
(Socialdepartementet)