Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2023 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av samhällsorienteringen. Syftet med översynen är att göra samhällsorienteringen obligatorisk och koppla den till relevanta ersättningssystem samt att stärka kunskaperna om det svenska samhället hos, och tydliggöra vilka förväntningar samhället har på, personer som bor i Sverige. Utredaren ska bl.a. • föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bl.a. genom att göra samhällsorienteringen obligatorisk, • föreslå en skärpt incitamentsstruktur med tydligare koppling till relevanta ersättningssystem, exempelvis etableringsersättning, så att ersättning villkoras med deltagande i samhällsorienteringen, för att uppnå samhällsorienteringens syfte, • föreslå hur samhällsorienteringen för nyanlända kan bli en del av kommunal vuxenutbildning (komvux), • föreslå omfattning och innehåll för samhällsorienteringen och hur den kan avslutas med ett godkänt skriftligt prov, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025. Uppdraget att föreslå en förbättrad samhällsorientering Integrationspolitiken läggs om Regeringen lägger om integrationspolitiken till att bli mer kravbaserad och betona individens eget ansvar. Den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att bli självförsörjande, lära sig svenska och bli en del av det svenska samhället. Samhällets insatser för att underlätta etableringen behöver utgå från tydliga förväntningar om högt deltagande och goda resultat i aktiviteter som leder till jobb och kunskaper i svenska språket. Utrikes födda vuxna behöver snabbare komma i arbete och försörja sig själva. Utgångspunkten är att alla ska lära sig svenska och förstå det svenska samhällets grundläggande normer och värderingar såsom demokrati, jämställdhet, barnets rättigheter, rättsstatens principer samt vikten av religions- och yttrandefrihet. För att underlätta delaktighet i det svenska samhället är det relevant att känna till svensk kultur och att kunna sätta värderingarna i en svensk historisk kontext. Av Tidöavtalet, som är en politisk överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, framgår att samhällsorienteringen ska göras obligatorisk och att deltagande ska kopplas till relevanta ersättningssystem. I Tidöavtalet anges följande: En utredning ska tillsättas med uppdrag att föreslå förändringar av reglerna om samhällsintroduktion för asylsökande, samhällsorientering för nyanlända och SFI-undervisningen. Utredningen ska uppdras att bl.a. • föreslå författningsändringar som innebär att samhällsintroduktionen och samhällsorienteringen görs obligatorisk och villkorad på det sättet att dagersättning från Migrationsverket, försörjningsstöd, etableringsersättning eller andra offentliga stöd eller bidrag förutsätter deltagande, • lämna förslag på en nationell läroplan för den kommunala samhällsorienteringen för nyanlända där ökad tonvikt ska läggas vid jämställdhet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar, • lämna förslag som innebär att samhällsorienteringen avslutas med ett godkänt prov i samhällskunskap. Bland pågående utredningar av relevans för omläggningen av integrationspolitiken finns exempelvis Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05), Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16), Kommittén om en ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare (S 2023:12) och utredningen Uppdrag att utreda aktivitetsplikt – deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd (S 2022:E). Nuvarande reglering av samhällsorienteringen Offentligt arrangerad samhällsinformation till nyanlända invandrare har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Det finns i dag en kedja av insatser med information om det svenska samhället. Migrationsverket ansvarar för obligatorisk samhällsintroduktion för alla asylsökande, organisationer i det civila samhället erbjuder samhällsinformation inom ramen för tidiga insatser för asylsökande m.fl. och kommunerna ansvarar för samhällsorientering för vissa nyanlända. Samhällsorientering för nyanlända regleras i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och i förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Samhällsorienteringen ska ge nyanlända en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Det är kommunen som tillhandahåller samhällsorienteringen. Den ska påbörjas så snart som möjligt efter att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. Samhällsorienteringen ska omfatta minst 100 timmar, normalt vara avslutad inom ett år efter det att den påbörjats och i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Kommunen bestämmer utformningen av den samhällsorientering som kommunen erbjuder och ska ha en plan för dess innehåll och omfattning. Kommunen ansvarar vidare för att insatsen leds av personer med lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. Länsstyrelserna ansvarar för att främja och följa upp samhällsorienteringen inom respektive län. Utvecklingen av verksamhet och resultat redovisas i en årlig rapport till regeringen. De flesta som deltar i samhällsorientering gör det som en insats i etableringsprogrammet enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. För sitt deltagande i programmet får nyanlända etableringsersättning och i vissa fall etableringstillägg eller bostadsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Varför ska samhällsorienteringen vara en del av komvux? Samhällsorienteringen behöver inte bara ge deltagaren kunskaper om det svenska samhället utan även tydliggöra samhällets krav på individen. I samhällets krav ingår förväntningar på den enskilde att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och bidra till en väl fungerande integration. Även om samhällsorienteringen i dag i flera avseenden fungerar väl behöver en översyn göras för att stärka dess funktion som introduktion till det svenska samhället. Flera analyser, bl.a. länsstyrelsernas senaste redovisning av uppdraget att följa upp samhällsorienteringen (A2023/00363), pekar på en stor variation mellan anordnare av samhällsorienteringen med avseende på samhällsorienteringens innehåll. Anordnare kan vara kommuner eller andra aktörer som kommunen köper tjänsten av. Samhällsorienteringen saknar enhetlighet och likvärdighet över landet och detta rör såväl innehåll som genomförande. Skillnaderna förstärks av att samhällsorienteringen allt oftare erbjuds genom digitala lösningar. Nyanlända bör få en enhetlig och likvärdig information och kunskap om det svenska samhället oavsett kommun och utförare. Av de kommuner som har besvarat länsstyrelsernas senaste enkät för uppföljning av samhällsorienteringen angav 70 procent att de använder specifika kriterier vid rekryteringen av personer som leder insatsen, så kallade samhällskommunikatörer. I stort sett samtliga av dessa kommuner ställer krav på goda kunskaper om det svenska samhället (98 procent) och goda kunskaper i svenska respektive modersmålet (87 respektive 88 procent). Krav på pedagogisk kompetens tycks ställas endast i undantagsfall. Det finns i dag inga enhetliga kompetenskriterier för samhällskommunikatörer inom samhällsorienteringen. Det sker heller ingen formell prövning eller uppföljning av deras kompetens och lämplighet. Trots de relativt lågt ställda kompetenskraven anger mer än en tredjedel av landets kommuner att de har ganska eller mycket svårt att rekrytera samhällskommunikatörer. På regional nivå har bl.a. Länsstyrelsen i Skåne län utvecklat en utbildning för samhällskommunikatörer, men det finns ingen enhetlig nationell utbildning eller kompetensutveckling. Variationen i kompetens bland samhällskommunikatörerna bidrar till skillnader i samhällsorienteringens innehåll och kvalitet. För att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet över hela landet behöver kompetenskraven på dem som undervisar i samhällsorientering regleras. Länsstyrelsernas uppdrag att följa upp samhällsorienteringen sker genom kontinuerlig dialog med och en årlig enkät till samtliga kommuner. Länsstyrelsernas uppdrag omfattar inte tillsyn över verksamheten. Uppföljningen av deltagande i samhällsorienteringen försvåras av att kommunerna använder olika system för att registrera deltagandet i samhällsorientering, vilket innebär att det inte finns någon samlad nationell uppföljning eller statistik. För personer som deltar i etableringsprogrammet registrerar Arbetsförmedlingen uppgifter om deltagande i samhällsorientering. Det finns dock stora skillnader mellan de uppgifter som kommuner respektive Arbetsförmedlingen redovisar om deltagandet. Av länsstyrelsernas redovisning av samhällsorienteringen för 2022 framgår att de flesta kommuner bedömer sig ha ganska eller mycket god förmåga att anpassa samhällsorienteringen efter deltagarnas behov och lokala förutsättningar samt till förändringar i form av ökningar eller minskningar av mottagandet. De faktorer som bedöms påverka anpassningsförmågan är samarbete mellan kommunerna och fjärrundervisning. För att samhällsorienteringen ska fungera när det gäller identifiering av målgruppen, anmälan, uppföljning av närvaro m.m. krävs samverkan mellan framför allt kommuner och Arbetsförmedlingen. Sådan samverkan förutsätter ett fungerande informationsutbyte som tillgodoser både kommunernas behov av information från Arbetsförmedlingen och Arbetsförmedlingens behov av information från kommunerna. Samhällsorienteringen behöver förändras för att säkerställa att insatsen har ett ändamålsenligt och enhetligt innehåll och håller hög och likvärdig kvalitet över hela landet. Det är samtidigt önskvärt att samhällsorienteringen i normalfallet bedrivs på plats och avslutas med ett skriftligt prov som också genomförs på plats. Det behövs strukturer för tillsyn och kontroll, för uppföljning och utveckling av verksamheten samt en reglering av kompetensen hos de som undervisar. Ett sätt att åstadkomma likvärdig kvalitet över hela landet är att utnyttja en redan etablerad skolform. Skolformen komvux är organiserad och reglerad för att främja enhetlighet och en likvärdig utbildning, samtidigt som den erbjuder en flexibilitet i utförandet. Komvux är indelad i komvux på grundläggande respektive gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå samt komvux i svenska för invandrare (sfi). Bestämmelserna om utbildningarna finns i skollagen (2010:800), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen och kurs- och ämnesplaner. Inom komvux ska undervisningen ges av behöriga och legitimerade lärare. Även om det råder brist på lärare inom vissa områden är det i huvudsak balans mellan tillgången och efterfrågan på ämneslärare inom de samhällsvetenskapliga ämnena. Statens skolverk tillhandahåller kompetensutveckling inom skilda områden för lärare i skolväsendet. För komvux på grundläggande och gymnasial nivå kan studiestöd lämnas enligt studiestödsförordningen (2000:655). Sfi eller komvux som anpassad utbildning ger dock inte rätt till studiestöd. Kommunen är huvudman och ansvarar för utbildningen i komvux, oavsett om den bedrivs i egen regi eller av upphandlad aktör. Målen för komvux är bl.a. att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling (20 kap. 2 § skollagen). Enligt Skolverkets rapport Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning 2022 läste 36 procent av kursdeltagarna på gymnasial nivå på distans under 2022 jämfört med 23 procent av kursdeltagarna på grundläggande nivå. I sfi sker undervisningen företrädesvis på plats och endast 10 procent av kursdeltagarna i sfi läste på distans under 2022. Kommunen ska systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen och genomföra insatser i syfte att utveckla den (4 kap. 3 § skollagen). Kommunen har också detta ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet i förhållande till upphandlade aktörer. Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet och tar bl.a. fram kursplaner och andra styrdokument som regeringen beslutar om eller bemyndigat myndigheten att besluta. Statens skolinspektion utövar kontinuerligt tillsyn över skolväsendet. Att tillhandahålla samhällsorientering inom komvux skulle innebära att den inlemmas i en skolform som är organiserad och reglerad för att främja enhetlighet och likvärdighet. Utbildningarnas innehåll regleras i olika nationella styrdokument, bl.a. kursplaner, och skolformen omfattas av tydliga strukturer för tillsyn och kontroll genom framför allt Skolverkets och Skolinspektionens uppdrag. Utredaren ska därför • analysera och redovisa för- och nackdelar med det nuvarande systemet för samhällsorientering jämfört med att tillhandahålla samhällsorienteringen som en utbildning inom komvux, • föreslå hur samhällsorienteringen kan tillhandahållas som en utbildning inom komvux, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Utredaren ska utgå från att en utbildning i samhällsorientering inom komvux inte ska berättiga till studiestöd. Eventuella förslag får således inte medföra att statens utgifter för studiestöd ökar. Samhällsorienteringens innehåll, omfattning och test av kunskaper Många utrikes födda som nyligen invandrat till Sverige behöver kunskap om sina skyldigheter och rättigheter och hur samhället fungerar. De behöver också förstå de grundläggande värderingar som återspeglas såväl i lagstiftning som i normer och sociala koder i det svenska samhället. Vidare behöver de få kunskap om svensk kultur och värderingarnas historiska kontext, för att underlätta deras inträde i den svenska samhällsgemenskapen. Samhällsorienteringen ska enligt nuvarande reglering innehålla information om att komma till Sverige, att bo i Sverige, att försörja sig och utvecklas i Sverige, individens skyldigheter och rättigheter, att bilda familj och leva med barn i Sverige, att påverka i Sverige, att vårda sin hälsa i Sverige och att åldras i Sverige. Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige, vilket motiverar varför insatsen ska påbörjas i ett tidigt skede av etableringsprocessen. I samband med att dagens samhällsorientering infördes utformades ett nationellt material som numera finns tillgängligt på länsstyrelsernas webbplats informationsverige.se. Materialet uppdaterades 2021 med ökat fokus på bl.a. jämställdhet och mänskliga rättigheter och ett metodstöd togs fram. Enligt länsstyrelsernas uppföljning är kommunernas kännedom om materialet väldigt stor, och majoriteten av landets kommuner använder det i samhällsorienteringen. Omfattningen av samhällsorienteringen utökades 2020 från krav på minst 60 timmar till minst 100 timmar, men i övrigt är regleringen av samhällsorienteringens innehåll densamma i dag som när förordningen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare trädde i kraft 2010. Under samma tid har samhället förändrats, både nationellt och globalt. Samhällets krav och förväntningar har skärpts på både kvinnor och män att bli självförsörjande, lära sig det svenska språket och bidra till en väl fungerande integration. Sverige har fortfarande stora integrationsproblem. Det offentliga måste än tydligare informera om lagar och regler samt om grundläggande normer och värderingar som finns i det svenska samhället. Samhällsorienteringen har en viktig roll i detta. Det kan exempelvis handla om att öka kunskapen om myndigheternas roll i samhället, rättsstatens principer, möjligheter till demokratisk delaktighet samt allas rätt till yttrande- och religionsfrihet, innefattande både rätten att välja och välja bort religion. Det behöver även tydliggöras att jämställdhet är en grundläggande värdering i det svenska samhället, som också innefattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt barnets rättigheter. Vidare bör det tydliggöras att antisemitism och andra former av hat och fientlighet inte har någon plats i det svenska samhället. Jämfört med i dag behöver betoningen på jämställdhet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar bli tydligare i samhällsorienteringen. Det är även relevant att känna till svensk kultur och att sätta värderingarna i en svensk historisk kontext. Regeringen bedömer att detta bör komma till uttryck i de styrdokument som kommer att reglera utbildningen. Deltagare i samhällsorientering ska enligt befintlig reglering ges ett intyg efter avslutad samhällsorientering. I vissa kommuner används olika typer av prov för uppföljning av deltagarnas uppnådda kunskaper. Det finns i dag inget nationellt framtaget prov som alla deltagare i samhällsorientering måste göra, inte heller krav på att uppnå vissa kunskapsresultat. Skolverket ansvarar för framtagande av nationella prov i grundskolans årskurs 3, 6 och 9, gymnasieskolan och komvux. Provens syfte är främst att vara betygsstödjande. Skolverket tar vidare fram nationella bedömningsstöd i olika ämnen och kurser. Dessa bedömningsstöd håller samma kvalitet som de nationella proven men är inte obligatoriska för huvudmännen att använda. Bedömningsstöden kan användas av läraren för olika syften. För att kunna bedöma i vilken utsträckning samhällsorienteringen uppnår sitt syfte, och huruvida deltagare tillgodogör sig utbildningens innehåll, behövs en kontinuerlig och kvalitetssäkrad uppföljning av kunskapsresultat. Ambitionen att främja integrationen genom krav på uppnådda kunskaper om det svenska samhället återspeglas i flera pågående arbeten. Betänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) har remissbehandlats och betänkandets förslag bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att kunskaper i svenska och samhällskunskap ska kunna visas genom godkänt resultat på ett prov i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (medborgarskapsprovet) eller på annat sätt. Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd lämnade sitt betänkande Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) den 29 maj 2023. I enlighet med utredningens direktiv föreslås i betänkandet att det ska införas ett krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Såväl av direktiven till som förslagen från dessa utredningar framgår att kunskapsprov är ett verktyg för att kontrollera huruvida individen uppfyller vissa kunskapskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd respektive svenskt medborgarskap. Ett avslutande prov i samhällsorientering ska inte användas på motsvarande sätt. Utredaren ska därför • föreslå innehåll i och omfattning av samhällsorienteringen, med en ökad tonvikt jämfört med i dag på jämställdhet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar, • föreslå hur deltagandet i samhällsorienteringen kan avslutas med ett godkänt skriftligt prov, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Hur fler ska ta del av samhällsorienteringen genom tydligare krav Lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare gäller nyanlända och deras anhöriga som är folkbokförda och har fyllt 18 men inte 66 år, samt vissa tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige i egenskap av anhöriga, den så kallade utökade målgruppen. Personer som beviljats tillfälligt skydd enligt EU:s så kallade massflyktsdirektiv har inte rätt att delta i samhällsorientering, eftersom de inte är folkbokförda. Målgruppen omfattar inte heller personer som har fyllt 18 år men går i gymnasieskola. Enligt nuvarande reglering upphör kommunernas skyldighet att erbjuda samhällsorientering tre år efter det att den nyanlände för första gången folkbokfördes i en kommun. Personer som har varit i Sverige längre tid än tre år men inte tagit del av samhällsorientering har därmed inte rätt till insatsen, även om de skulle ha behov av kunskaper om det svenska samhället och de krav och förväntningar som ställs på den enskilde. Deltagande i komvux på grundläggande nivå är en rättighet för alla som är bosatta i Sverige, saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, från och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Sfi är en rättighet för alla som är bosatta i Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, från och med den 1 juli det år de fyller 16 år. Till skillnad från komvux på grundläggande nivå påverkas inte rätten till sfi av huruvida deltagaren har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, vilket innebär att utbildningen i högre utsträckning måste utformas för att passa deltagarnas förutsättningar. Det finns ingen övre åldersgräns för vare sig komvux på grundläggande nivå eller sfi. Det är i dag svårt att uppskatta hur stor andel av de som har rätt till samhällsorientering som tar del av insatsen. Enligt länsstyrelsernas uppföljning är deltagandet i den utökade målgruppen, dvs. anhöriga, generellt lågt. Majoriteten av landets kommuner uppges ha svårigheter att nå den utökade målgruppen och att motivera dem att delta. Arbetsförmedlingen ansvarar för att vissa nyanlända invandrare erbjuds etableringsinsatser. En nyanländ ska inom ramen för etableringsprogrammet ta del av samhällsorientering så snart som möjligt efter det att en individuell handlingsplan har upprättats. Detta gäller emellertid inte om Arbetsförmedlingen bedömer att det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat att den nyanlände i stället deltar i andra insatser inom etableringsprogrammet. Nyanlända som deltar i etableringsprogrammet kan få etableringsersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Utgångspunkten är att den som inte deltar i insatserna inte heller har rätt till ersättning, med undantag för kortare frånvaro vid t.ex. sjukdom eller vård av barn. Motsvarande princip gäller även för andra arbetsmarknadspolitiska individersättningar, exempelvis aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Eftersom de som deltar i etableringsprogrammet är personer som nyligen har kommit till Sverige och ännu inte etablerat sig i samhälls- eller arbetslivet bör utgångspunkten vara att alla som deltar i etableringsprogrammet ska delta i samhällsorienteringen. Utgångspunkten bör vidare vara att även andra inskrivna vid Arbetsförmedlingen utan eller med begränsad erfarenhet av svenskt samhälls- och arbetsliv och som inte har deltagit i samhällsorientering tidigare ska delta. I syfte att främja integrationen behöver fler utrikes födda, även unga som inte går i gymnasieskolan, få kunskaper om det svenska samhället och dess grundläggande värderingar. Utredaren ska därför • föreslå vilka utrikes födda som ska omfattas av målgruppen för samhällsorienteringen, • föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bl.a. genom att göra samhällsorienteringen obligatorisk, • föreslå en skärpt incitamentsstruktur med tydligare koppling till relevanta ersättningssystem, exempelvis etableringsersättning, så att ersättning villkoras med deltagande i samhällsorienteringen, för att uppnå samhällsorienteringens syfte, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska i enlighet med vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning analysera, bedöma, kostnadsberäkna och redovisa konsekvenserna av de förslag som lämnas. Om förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen, ska de särskilda överväganden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen redovisas. Utredaren ska säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden. Utöver att genomgående ha ett jämställdhets- respektive integrationsperspektiv i den analys som görs ska utredaren analysera och redovisa eventuella konsekvenser för förekomsten av utanförskap och utanförskapsområden. Kontakter och redovisning av uppdraget Utredaren ska i den utsträckning som det bedöms lämpligt ha en dialog med och inhämta synpunkter från de myndigheter och andra aktörer som berörs av frågorna, exempelvis Skolverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelser och kommuner samt Sveriges Kommuner och Regioner. Utredaren ska även ta del av erfarenheter från andra länder som är jämförbara med Sverige. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, kommittéväsendet och EU. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025. (Arbetsmarknadsdepartementet)