Post 180 av 5066 träffar
En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna, Dir. 2023:173
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2023-12-14
Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2023
Sammanfattning
En särskild utredare ska föreslå ändringar i läroplanerna för de
obligatoriska skolformerna och fritidshemmet i syfte att skapa
bättre förutsättningar för elevers lärande och
kunskapsutveckling. Detta ska uppnås genom en tydlig
kunskapsinriktning med fokus på fakta och ämneskunskaper och
bättre anpassning efter barns kognitiva utveckling och skilda
förutsättningar.
Utredaren ska bl.a.
• lämna förslag som stärker betydelsen av faktakunskaper och
andra grundläggande ämneskunskaper,
• lämna förslag på hur progressionen mellan årskurser bättre kan
anpassas efter barns kognitiva utveckling,
• lämna förslag på hur läroplanerna bättre kan anpassas till
olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå
betygskriterierna, särskilt för betyget E,
• lämna förslag på hur de praktiskt-estetiska ämnena ska
inriktas på praktiska färdigheter och förmågor i relation till
teoretiska kunskaper,
• lämna förslag på hur de inledande delarna (del 1 och 2) i
läroplanerna bör ändras, och
• lämna nödvändiga författningsförslag, eller förslag på
principer, riktlinjer och exempel som kan ligga till grund för
fortsatt författningsarbete.
Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Uppdraget att ge läroplanerna en tydligare kunskapsinriktning
De svenska kunskapsresultaten behöver förbättras
Den svenska skolan nådde länge relativt goda kunskapsresultat.
Svenska elevers kunskaper i läsförståelse och naturkunskap var
enligt flera internationella kunskapsmätningar på en
internationell toppnivå, medan kunskaperna i matematik som bäst
var strax under toppnivån (se bl.a. Statens skolverk, Vad
påverkar resultaten i svensk grundskola? 2009). Svenska elevers
resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i
grundskolans senare år försämrades därefter påtagligt, både i
jämförelse med tidigare år och i jämförelse med andra länder. I
den internationella studien PISA (Programme for International
Student Assessment) som undersöker 15-åringars kunskaper i
läsförståelse, matematik och naturvetenskap presterade eleverna
i Sverige 2012 långt under genomsnittet bland OECD-länderna i
samtliga tre ämnesområden (Rapport 398, PISA 2012, Skolverket).
Därefter visar de internationella kunskapsmätningarna att
elevernas kunskaper förbättrades, men resultaten i t.ex. PISA är
fortfarande sämre än när de var som bäst i början av 2000-talet
(se bl.a. Rapport 487, PISA 2018; 2020:8 TIMSS 2019; Rapport 463
PIRLS 2016, Skolverket). Kunskapsmätningen PIRLS (Progress in
International Reading Literacy Study) 2021 som mäter läsförmåga
hos elever i årskurs 4 visar dock ett påtagligt försämrat
resultat, vilket indikerar att kunskapsresultaten återigen kan
ha vänt nedåt (PIRLS 2021, Skolverket).
Att alltför många elever inte utvecklar tillräckliga kunskaper i
skolan framgår även av resultaten på de nationella proven och av
att ungefär 15 procent av eleverna som avslutar årskurs 9 saknar
kunskaper för behörighet till gymnasieskolans nationella
program.
Alla elever behöver få förutsättningar att lyckas med sin
utbildning och bli rustade med kunskap, bildning och
färdigheter. Sverige behöver därför återigen upprätta en stark
kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. En viktig del i
detta arbete är vilka mål och riktlinjer som finns för
undervisningen, dvs. vilket innehåll som ska tas upp och hur
undervisningen ska bedrivas samt vad eleverna förväntas lära sig.
Läroplanerna styr undervisningen
För varje skolform och för fritidshemmet finns det en läroplan
som anger utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och
riktlinjer för utbildningen. Det finns även en kursplan för
varje ämne i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan
och sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner och kursplaner (se
bl.a. 1 kap. 11 § och 10 kap. 8 § skollagen [2010:800]).
Regeringen har beslutat om läroplan för grundskolan genom
förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet. Kursplaner för grundskolans
ämnen ingår i läroplanen och kursplanerna kompletteras av
kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som
Statens skolverk meddelar föreskrifter om (3 § SKOLFS 2010:37).
Regeringen har även beslutat om läroplaner för den anpassade
grundskolan, specialskolan och sameskolan. För de fall det inte
är grundskolans kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper
och betygskriterier som används i dessa skolformer får
Skolverket meddela föreskrifter om dessa (2 § SKOLFS 2010:255, 3
§ SKOLFS 2010:250 och 3 § SKOLFS 2010:251).
Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan
innehåller fem delar: skolans värdegrund och uppdrag (del 1),
övergripande mål och riktlinjer (del 2), förskoleklassen (del
3), fritidshemmet (del 4) samt kursplaner i varje ämne (del 5).
Som anges ovan kompletteras kursplanerna med kriterier för
bedömning av kunskaper och betygskriterier som rent formellt
inte är en del av läroplanen. Läroplanen för den anpassade
grundskolan skiljer sig åt på så sätt att det inte finns avsnitt
om förskoleklassen och fritidshemmet och att kursplaner finns
för såväl ämnen som ämnesområden. I dessa kommittédirektiv
används uttrycket läroplan som benämning för samtliga dessa
delar, inklusive kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier. Samtliga delar ingår i uppdraget.
Läroplanens delar behöver förstås i relation till varandra. I de
två inledande delarna anges den kunskapssyn som läroplanen utgår
ifrån. Här framgår bl.a. att kunskap kommer till uttryck i olika
former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet –
som förutsätter och samspelar med varandra. Vidare finns mer
övergripande kunskapsmål som skolan ansvarar för att varje elev
utvecklar och riktlinjer för lärare och övrig personal. Genom
beskrivningen av ämnets syfte i kursplanerna framgår vilka
kunskaper, förmågor och förhållningssätt som undervisningen ska
ge eleverna förutsättningar att utveckla i det specifika ämnet.
Det obligatoriska ämnesinnehållet som alla elever ska möta i
undervisningen framgår av det centrala innehållet. Därutöver
finns betygskriterier för de årskurser där betyg sätts och
kriterier för bedömning av kunskaper för de årskurser där betyg
inte sätts. De bör läsas och tolkas utifrån ämnets syfte och det
centrala innehållet samt den undervisning som har bedrivits
(Skolverkets allmänna råd [SKOLFS 2022:417] om betyg och
prövning).
Läroplanerna har reviderats i vissa delar
Läroplanens struktur och innehåll har varierat under åren. Den
nuvarande strukturen infördes 2011. Innehållet i de inledande
delarna (del 1 och 2) har därefter justerats ett flertal gånger
i specifika frågor, t.ex. med nya skrivningar om digital
kompetens, jämställdhet, elevernas delaktighet och ansvar, samt
sexualitet, samtycke och relationer (se t.ex. SKOLFS 2017:11,
SKOLFS 2018:8, SKOLFS 2018:242 och SKOLFS 2021:5).
Skolverket påbörjade 2017 ett arbete med en större översyn av
kursplanerna, vilket resulterade i förslag till reviderade
kursplaner (Redovisning av förslag till ändringar i kursplaner,
kunskapskrav och ämnesplaner, dnr U2019/04348). Utifrån
förslaget beslutade regeringen om nya kursplaner som gäller
sedan hösten 2022 (SKOLFS 2020:93). Ändringarna består i
huvudsak av att fakta och förståelse betonas mer än tidigare,
att skillnaderna mellan stadierna är tydligare samt att
betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är
mindre detaljerade och mindre omfattande än tidigare. Dessa
ändringar bedöms sammantagna som steg i rätt riktning, men inte
som tillräckliga.
Det krävs ett större arbete för en tydligare kunskapsinriktning
som är anpassad efter barns kognitiva utveckling och skilda
förutsättningar
För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och
kunskapsutveckling är det viktigt med en läroplan som är
anpassad efter barns kognitiva utveckling och skilda
förutsättningar och har ett tydligt fokus på just lärande och
kunskaper. Den tidigare genomförda revideringen av kursplanerna
innebar vissa ändringar i den riktningen. De olika delarna av
läroplanen påverkar dock varandra och det finns därför ett behov
av att se över helheten och ta ett samlat grepp om den
kunskapssyn som ska prägla skolan.
En tydligare kunskapsinriktning innebär en förskjutning som
stärker betydelsen av faktakunskaper och andra grundläggande
ämneskunskaper. I detta måste utgångpunkten vara ämnets karaktär
och vad som är central kunskap inom ämnet. I ämnena svenska och
matematik utgör t.ex. färdigheter i att läsa och skriva
respektive räkna grundläggande ämneskunskaper. I de natur- och
samhällsorienterande ämnena är det i större utsträckning
faktakunskap som utgör den grundläggande ämneskunskapen. I de
praktisk–estetiska ämnena har praktiska och hantverksmässiga
färdigheter och förmågor en större betydelse, se vidare nedan.
Utifrån ämnets karaktär behöver vidare undervisningen i de
tidiga årskurserna inriktas mot grundläggande fakta och
färdigheter. Det ger en nödvändig grund för det fortsatta
lärandet. I takt med att eleverna blir äldre kan mer komplexa
teoretiska förmågor som att reflektera, analysera och dra
slutsatser ta större plats. Ett fokus på faktakunskaper bör dock
prägla samtliga årskurser, där en gradvis uppbyggnad av
faktakunskap och en lämplig ökande komplexitet skapar en god
faktagrund. Djupa ämneskunskaper i t.ex. natur- och
samhällsorienterande ämnen innebär att eleven har gedigna
faktakunskaper som utgångspunkt för analyser och välgrundade
slutsatser. Genom en mer faktabaserad kunskapssyn blir det också
tydligt att kunskap inte bör betraktas som något relativt eller
subjektivt, utan grundar sig på den bästa tillgängliga kunskapen
inom området, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
En kunskapssyn där faktakunskaper utgör en grund för annat
lärande kan även påverka vad som krävs för olika betyg. Dagens
betygskriterier uppfattas av många som otydliga och i vissa fall
även som orimliga. Detta kan försvåra bedömningen av elevers
kunskaper och bidra till stress och osäkerhet hos både lärare
och elever. I betygskriterierna används s.k. värdeord som
beskriver den kvalitet på elevens kunskaper inom ett område som
kännetecknar betygen E, C och A. Det kan t.ex. vara att eleven
för ”enkla”, ”utvecklade” eller ”välutvecklade” resonemang. Ett
sätt att skapa en tydligare skillnad mellan betygsstegen kan
vara att i större utsträckning låta ett betygssteg präglas av en
viss form av kunskap, medan andra betygssteg även präglas av
andra former av kunskaper. I flera teoretiska ämnen skulle
kraven för det lägsta godkända betyget (betyget E) kunna
kännetecknas av faktakunskaper, medan mer komplexa förmågor, som
t.ex. att utifrån denna faktakunskap även kunna reflektera,
analysera och dra slutsatser, skulle kunna känneteckna högre
betygssteg. Den tidigare läroplanen för de obligatoriska
skolformerna (Lpo 94) hade en sådan inriktning, medan dagens
läroplan mer utgår från att både faktakunskaper och mer komplexa
förmågor finns representerade på alla betygsnivåer, men med
olika kvalitet. Detta kan ha bidragit till att betygskriterierna
av många uppfattas som svåra att förstå och i vissa fall även
som orimliga.
Läroplanen behöver vara anpassad efter barns kognitiva
utveckling och olika kognitiva förutsättningar. För många elever
innebär t.ex. omfattande krav på abstrakt tänkande, reflektion,
analys och självständigt arbete en betydande svårighet. Det är
därför viktigt att mer komplexa förmågor och högre krav
introduceras stegvis utifrån elevernas kognitiva utveckling.
Eftersom det finns en stor variation när det gäller kognitiva
förutsättningar inom respektive skolforms målgrupp behöver de
kunskapsmässiga krav som ställs, särskilt för betyget E, även
vara rimliga sett i relation till hela skolformens målgrupp.
Till detta hör dels att vissa funktionsnedsättningar, t.ex. adhd
och autism, kan utgöra en svårighet för att utveckla specifika
förmågor, dels att det finns elever som har en svagare teoretisk
begåvning. Vid utformningen av bl.a. betygskriterier så måste
därför dessa gruppers förutsättningar beaktas. Samtidigt måste
de krav som ställs för ett godkänt betyg återspegla vilka
kunskaper som behövs för bl.a. vidare studier.
I sammanhanget bör framhållas att utredaren i frågor som gäller
betygskriteriernas utformning ska hålla sig informerad om och
inhämta synpunkter från Utredningen om likvärdiga betyg och
meritvärden (dir. 2023:95).
Som tidigare framgått måste ämnets karaktär vara utgångspunkten
för kursplanerna och för de praktisk–estetiska ämnena är därför
praktiska och hantverksmässiga färdigheter och förmågor av
central betydelse. En viktig fråga för dessa ämnen är om
balansen mellan mer praktiska och hantverksmässiga färdigheter
och förmågor respektive mer teoretiska kunskaper är rimlig. De
karaktäristiska praktisk-estetiska delarna i dessa ämnen bör
värnas, t.ex. genom ett stort fokus på utförandet av praktiska
och hantverksmässiga färdigheter och förmågor, snarare än på
analyser och reflektion. Om teoretiska delar i ämnet får ett för
stort utrymme riskerar t.ex. en elev som är en skicklig musiker
eller idrottare att inte kunna nå ett betyg som uppfattas som
rättvisande i förhållande till elevens skicklighet i utförandet
av ämnets karaktäristiska delar.
En förändrad kunskapsinriktning i kursplanerna skapar behov av
ändringar i läroplanens inledande delar. De inledande delarna av
läroplanen har inte varit föremål för någon genomgripande
översyn sedan Lpo 94. Det behöver därför ses över hur de
inledande delarna behöver revideras och kortas så att den
förändrade kunskapsinriktningen präglar hela läroplanen. Även de
många tillägg som har gjorts i läroplanerna över åren bidrar
till ett behov av att se över helheten, bl.a. vad gäller
omfattning av, och balans mellan, olika områden. Det gäller
t.ex. vilket utrymme texter inom olika områden har, antalet
särskilt utpekade ansvarsområden för lärare och rektorer samt
balansen mellan rättigheter och skyldigheter för eleverna.
Däremot ska den gemensamma värdegrund som skolan ska gestalta
och förmedla till eleverna kvarstå.
Dagens läroplan ger endast i mycket begränsad utsträckning
riktlinjer om hur undervisningen ska bedrivas, dvs. vilka
didaktiska metoder som ska användas. I vilken utsträckning som
detta ingår i läroplanen har varierat över tid. I läroplanerna
för grundskolan från 1962 och 1969 fanns det detaljerade
skrivningar om arbetssätt och metoder. Även i 1980 års läroplan
för grundskolan behandlades frågan mer utförligt än i dagens
läroplan. Det är rimligt att lärarna har en stor professionell
frihet i dessa frågor. Läraren behöver bl.a. kunna anpassa valet
av metoder utifrån elevgruppen och den konkreta
undervisningssituationen. I de fall det finns en tydlig
vetenskaplig evidens, t.ex. genom kognitionsvetenskaplig
forskning, skulle det samtidigt kunna vara en fördel om
användningen av effektiva metoder främjades genom att
uttryckligt regleras i läroplanen, eller på något annat sätt än
genom författningsreglering, t.ex. genom rekommendationer.
Uppdraget omfattar läroplanerna för de obligatoriska
skolformerna och fritidshemmet. I uppdraget ingår även att
utifrån behovet av en tydlig kunskapsinriktning föreslå en
vidare hantering av läroplaner och andra styrdokument för de
frivilliga skolformerna.
Att ta fram förslag på nya eller ändrade läroplaner är ett
omfattande arbete, som bl.a. kräver ett mycket stort antal
kontakter med exempelvis lärare, forskare och flera andra
aktörer. Skolverket har i uppdrag att kontinuerligt bedöma
behovet av utveckling av läroplaner m.m. och vid behov föreslå
ändringar av dessa (5 § förordning [2015:1047] med instruktion
för Statens skolverk). Det brukar även vara Statens skolverk som
tar fram sådana förslag, även om arbetet kan bygga på förslag
från en utredning (se t.ex. Tydliga mål och kunskapskrav i
grundskolan – Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, SOU
2007:28). Det är därför osäkert i vilken utsträckning som
utredaren har möjlighet att ta fram fullständiga
författningsförslag, t.ex. på ändringar i alla kursplaner för
grundskolan. Utredaren bör av den anledningen få möjlighet att
välja mellan att lämna författningsförslag eller förslag på
principer, riktlinjer och exempel som kan ligga till grund för
fortsatt arbete med att ta fram författningsförslag.
Utredaren ska därför
• lämna förslag som stärker betydelsen av faktakunskap och andra
grundläggande ämneskunskaper, inte minst i de tidiga årskurserna
och för betyget E,
• lämna förslag på hur progressionen mellan årskurser bättre kan
anpassas efter barns kognitiva utveckling,
• lämna förslag på hur läroplanerna bättre kan anpassas till
olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå
betygskriterierna, särskilt för betyget E,
• lämna förslag på hur de praktiskt-estetiska ämnena ska
inriktas på praktiska färdigheter och förmågor i relation till
teoretiska kunskaper,
• lämna förslag på hur de inledande delarna (del 1 och 2) i
läroplanerna bör ändras,
• ta ställning till om vissa didaktiska val och metoder bör
framhållas i läroplanerna, eller på annat sätt, och vid behov
lämna sådana förslag,
• lämna förslag på andra ändringar utifrån behov som
identifieras i arbetet,
• lämna förslag på vidare hantering av läroplaner och andra
styrdokument för de frivilliga skolformerna, och
• lämna nödvändiga författningsförslag eller förslag på
principer, riktlinjer och exempel som kan ligga till grund för
fortsatt arbete med att ta fram författningsförslag.
Uppdraget att utreda vissa närliggande läroplansfrågor
Läsning och läsförståelse bör få en starkare roll i skolan
Att alla barn lär sig läsa är en förutsättning för deras
fortsatta lärande i alla skolans ämnen, och på sikt för
möjligheterna att fullfölja en utbildning och etablera sig på
arbetsmarknaden. God läsförmåga är också nödvändig för att kunna
vara delaktig i ett demokratiskt samhälle.
Resultat från bl.a. nationella prov och internationella
undersökningar visar att svenska elevers läsförmåga behöver
förbättras. Som tidigare nämnts visar PIRLS 2021 att läsförmågan
hos elever i årskurs 4 har sjunkit sedan 2016. Skillnaderna i
läsförmåga har ökat både mellan elevgrupper och mellan skolor.
Även andelen elever som presterar på låga nivåer är betydligt
högre 2021 än 2016. Andelen elever som presterar på en låg nivå
eller lägre har ökat från 12 procent till 19 procent. Dessutom
visar resultatet från de nationella proven i svenska och svenska
som andraspråk i årskurs 9 läsåret 2021/22 att delprov B, som
mäter elevernas läsförmåga, är det delprov som har lägst andel
elever med godkända betyg. I ämnet svenska var det drygt 18
procent av eleverna (14 procent av flickorna och 22 procent av
pojkarna) som fick provbetyget F i delprov B, vilket motsvarar
mer än 17 000 elever. I ämnet svenska som andraspråk var det
nästan 59 procent av eleverna (56 procent av flickorna och 61
procent av pojkarna) som fick provbetyget F i delprov B, vilket
motsvarar mer än 8000 elever (Resultat på de nationella proven i
årskurs 3, 6 och 9 läsåret 2021/22, Skolverket). Området läsning
har även i tidigare nationella prov varit ett område där en hög
andel av eleverna fått betyget F. Denna utveckling måste vändas.
Utredaren ska därför
• lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan
förstärkas i läroplanerna.
Läroplanens skrivningar om digitalisering behöver anpassas
Den digitala omställningen av samhället pågår. Det kan
diskuteras på vilket sätt skolväsendet behöver förbereda elever
för att de ska kunna verka i ett modernt samhälle där digital
kompetens i dag är i det närmaste en förutsättning för att vara
fullt delaktig. Utvecklandet av digital kompetens är idag
tydligt framskrivet i olika delar av läroplanerna för
grundskolan och motsvarande skolformer.
I propositionen Stärkt tillgång till läromedel (prop.
2023/24:21) framhålls dock att samlad vetenskaplig empiri och
beprövad erfarenhet visar att man bäst erövrar digitala
kompetenser genom att som barn och ung först utveckla
grundläggande färdigheter som relationella förmågor,
uppmärksamhet och koncentration samt färdigheter att läsa,
skriva och räkna, och att dessa grundläggande färdigheter bäst
förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Detta
innebär att fokus i de yngre åldrarna bör ligga på läroböcker
och att digitala läromedel och digitala verktyg med elevers
stigande ålder kan användas i större utsträckning och ge goda
effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån
tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt
mervärde. Det är därför viktigt att användning av digitala
lärverktyg sker på ett genomtänkt sätt i skolan, med en tydlig
progression utifrån elevernas ålder och kognitiva utveckling,
samt på ett sätt som underbyggs av vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisningen emellertid
redan i förskoleklassen och i årskurs 1 till 3 behandla digitala
lärverktyg. När digitala lärverktyg används av de yngre eleverna
i alltför hög omfattning, kan det leda till att de inte får den
tid de behöver för att utveckla de mest grundläggande
färdigheterna, som är en förutsättning för att lyckas väl i
senare årskurser i den obligatoriska skolan samt med framtida
studier och yrkesliv. Därför är det viktigt att individuella
digitala lärverktyg introduceras först i äldre åldrar.
Utredaren ska därför
• lämna förslag på hur skrivningarna om digitalisering bättre
kan anpassas utifrån barns kognitiva utveckling och lärande samt
elevernas grundläggande behov av ett kritiskt och ansvarsfullt
förhållningssätt till digital teknik.
Det kan finnas ett behov av skrivningar om totalförsvarsfrågor
och Nato
Det övergripande målet för totalförsvaret är att försvara
Sverige mot ett väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet,
självständighet och handlingsfrihet. Sverige ansökte den 18 maj
2022 om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen
(Nato). När samtliga medlemsstater har ratificerat Sveriges
anslutningsprotokoll kan Sverige ansluta sig till nordatlantiska
fördraget och därmed bli medlem i Nato (prop. 2022/23:74). Med
anledning av det förändrade säkerhetsläget och Sveriges ansökan
om medlemskap i Nato kan det finnas ett större behov av att
eleverna i den svenska skolan får kunskaper om
totalförsvarsfrågor och Nato i exempelvis samhällskunskap.
Utredaren ska därför
• ta ställning till om tillägg bör göras om totalförsvaret och
Nato, och vid behov lämna förslag på sådana ändringar.
Regeringen bör besluta om betygskriterierna i grundskolan
Som tidigare framgått beslutar regeringen om grundskolans
läroplan, inklusive kursplaner, medan Skolverket meddelar
föreskrifter om kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier.
Av propositionen Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner
för skolan (2008/09:87), s. 14 och 15, framgår att skälet till
att Skolverket gavs bemyndigande att besluta om de dåvarande
kunskapskraven i grundskolan var att det krävs en betydande
ämneskompetens på detaljnivå för att utforma föreskrifter om
kunskapskrav. När det gäller gymnasieskolan är det dock
regeringen som fattar beslut om ämnesplanerna för de
gymnasiegemensamma ämnena, vilka även innefattar betygskriterier
(1 kap. 4 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Trots att
regeringen fattar sådana beslut brukar det vara Skolverket som
tar fram förslag på dessa ändringar, viket innebär att
myndighetens kompetens tas tillvara i processen. Givet den stora
betydelse som kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier har och den nära kopplingen som dessa kriterier
har till läroplanens övriga delar bör regeringen, även när det
gäller grundskolan, besluta om kriterier för bedömning av
kunskaper och betygskriterier.
Utredaren ska därför
• lämna författningsförslag som innebär att regeringen ska
besluta om kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier i grundskolan.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av
sina förslag. Utöver vad som följer av kommittéförordningen
(1998:1474) ska utredaren särskilt ha ett barnrättsperspektiv i
de analyser som görs och redovisa förslagens konsekvenser
utifrån såväl FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen) som FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning samt principen om
likabehandling. Vidare ska utredaren särskilt redogöra för vilka
konsekvenser förslagen förväntas få för flickor respektive
pojkar.
Viktiga ställningstaganden som gjorts vid utformningen av
förslagen ska beskrivas, liksom alternativa lösningar som
övervägts och skälen till att de har valts bort. Till detta hör
pedagogiska och organisatoriska konsekvenser. Vidare ska
konsekvenser av att genomföra vissa förslag separat vid tidigast
möjliga tidpunkt eller samlat vid en senare tidpunkt redovisas.
Utredningen ska här beakta förslag från Utredningen om en
tioårig grundskola (SOU 2021:33) och den vidare hanteringen av
dessa förslag. Möjligheten att så snabbt som möjligt genomföra
önskade förändringar behöver analyseras i relation till
konsekvenser för bl.a. lärares arbetsbelastning och möjligheten
till en effektiv implementering av förslagen. Det kan här t.ex.
finnas skillnader kopplat till förslagens omfattning,
avgränsning i relation till andra områden, och vilka skolformer
och stadier som berörs.
Kontakter och redovisning av uppdraget
I arbetet ska utredaren inhämta synpunkter från myndigheter och
organisationer med relevans för uppdraget. Utredaren ska också
hålla sig informerad om och utifrån behov inhämta synpunkter
från andra utredningar inom kommittéväsendet med relevans för
uppdraget, bl.a. Utredningen om varaktigt förbättrad trygghet
och studiero i skolan (dir. 2023:154), Utredningen om likvärdiga
betyg och meritvärden (dir. 2023:95) och Utredningen om att
utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna (dir. 2023:111).
Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.
(Utbildningsdepartementet)