Post 80 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16), Dir. 2024:90
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2024-09-26
Dir. 2024:90
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Utredningen om drivkrafter och
möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16)
Beslut vid regeringssammanträde den 26 september 2024
Utvidgning och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv om att
öka drivkrafter och möjligheter till arbete i
försörjningsstödet för att bryta långvarigt biståndsmottagande
(dir. 2022:124). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas
senast den 1 december 2024. Genom tilläggsdirektiv som
beslutades den 8 juni 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:70).
Utredaren får nu även bl.a. i uppdrag att lämna
författningsförslag som innebär
att möjligheten att lämna försörjningsstöd begränsas för
kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och
lämpligt,
* att försörjningsstödets storlek begränsas för större hushåll,
* att det införs en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet
för den som går från försörjningsstöd till arbete, och
* att den som olovligen vistas i landet, med undantag för
akuta nödsituationer, inte får beviljas ekonomiskt bistånd.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas
senast den 14 februari 2025.
Uppdraget att begränsa möjligheten att lämna försörjningsstöd
utöver riksnormen
Socialtjänstens ekonomiska bistånd är välfärdssystemens
yttersta skyddsnät. Enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453), förkortad SoL, ansvarar varje kommun för
socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret
för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.
Prövningen av rätten till bistånd bygger på en individuell
behovsbedömning. Oavsett var i landet man bor ska biståndet
tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.
I 4 kap. 3 § första stycket SoL anges vilka skäliga kostnader
som försörjningsstöd får lämnas för. Av paragrafens andra
stycke framgår att socialnämnden ska beräkna kostnader som
ingår i riksnormen till en högre nivå om det i ett enskilt
fall finns särskilda skäl för det.
Utgångspunkten bör vara att försörjningsstöd utöver
riksnormen, så långt det är möjligt och lämpligt, endast ska
beviljas om det finns synnerliga skäl. Detta i syfte att
försörjningsstöd utöver riksnormen ska beviljas mer
restriktivt och mer enhetligt. Begreppet akuta nödsituationer
finns inte närmare beskrivet i socialtjänstlagen men i
förarbetena beskrivs det som situationer som uppstår oväntat
och oförutsett, eller då en enskild inte kan invänta insatser
från en annan kommun eller huvudman (prop. 2010/11:49 s. 36
f.). Det kan till exempel vara situationer när den enskilde
har tillfälligt höga kostnader för livsmedel, kläder och skor
eller telefon, som beror på att han eller hon är eller har
varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående
eller för något annat brott. Utredarens förslag bör inte
begränsa möjligheten att lämna ekonomiskt bistånd i akuta
nödsituationer.
Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven bl.a. lämna
förslag på en riksnorm som motsvarar dagens konsumtionsmönster
där kostnadsposterna ska motsvara en skälig levnadsnivå och
som minskar behovet av att göra individuella prövningar samt
analysera effekterna av en begränsning av möjligheten att
lokalt skjuta till försörjningsstöd utöver det som anges i
riksnormen (dir. 2022:124).
Utredaren får nu även i uppdrag att
* oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag
som innebär att möjligheten att lämna försörjningsstöd, så
långt det är möjligt och lämpligt, begränsas för kostnader
utöver riksnormen.
I uppdraget ingår inte att lämna förslag som påverkar
kostnadsposterna i 4 kap. 3 § första stycket 2 SoL.
Uppdraget att begränsa försörjningsstödet för större hushåll
Det ska både löna sig att gå från bidrag till arbete och egen
försörjning, och vara lönsamt att arbeta mer. Det ekonomiska
utbytet av arbete minskar med antalet medlemmar i hushåll som
tar emot försörjningsstöd. Ett sätt att öka de ekonomiska
drivkrafterna att arbeta och minska incitamenten att
långsiktigt leva i bidragsberoende i Sverige är genom
påtagliga begränsningar av försörjningsstödets storlek,
exempelvis genom att inom riksnormen begränsa nivån på
beloppen av de personliga kostnaderna och de gemensamma
hushållskostnaderna för större hushåll.
Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven bl.a.
kartlägga och analysera ekonomiska drivkrafter till arbete
inom försörjningsstödet (dir. 2022:124).
Utredaren får nu även i uppdrag att
* analysera förutsättningarna för att påtagligt begränsa
försörjningsstödet för större hushåll och konsekvenserna av en
sådan begränsning, och
* oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag
som innebär påtagliga begränsningar av försörjningsstödets
storlek för större hushåll.
Uppdraget att föreslå införande av jobbpremie vid övergång
till arbete
Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven bl.a.
kartlägga och analysera ekonomiska drivkrafter till arbete
inom försörjningsstödet samt undersöka möjligheten att införa
en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går
från försörjningsstöd till arbete (dir. 2022:124).
Utredaren får nu även i uppdrag att
* oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag
som innebär att det införs en jobbpremie som ökar det
ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till
arbete.
Uppdraget att införa ett förbud mot att bevilja ekonomiskt
bistånd till den som olovligen vistas i landet
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige
utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 punkt 2, rskr.
2021/22:196). Enligt utskottet förekommer det att kommuner ger
ekonomiskt stöd till personer som vistas i landet utan
tillstånd. Utskottet anser att den som vistas olovligen i
landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det
genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger
ekonomiskt stöd i dessa situationer (bet. 2021/22:SfU16 s. 15).
Kommunernas utrymme att bevilja ekonomiskt bistånd bör således
begränsas och den som vistas olovligen i landet bör inte kunna
beviljas ekonomiskt bistånd. Ett sådant förbud ska dock inte
hindra andra aktörer (t.ex. civilsamhället) att erbjuda stöd.
Ett begränsat utrymme ska även finnas för ekonomiskt bistånd i
akuta nödsituationer, t.ex. bör bistånd kunna beviljas för
kostnader till mat och hjälp med transport till hemlandet.
Utredaren ska enligt de ursprungliga direktiven kartlägga och
analysera vilka grupper som olovligen befinner sig i landet
och som ansöker om ekonomiskt bistånd, undersöka i vilken
omfattning som bistånd utbetalas av kommuner till dessa
grupper och vilken typ av bistånd det rör sig om, analysera om
ett förbud mot att lämna ekonomiskt bistånd till dessa
personer är förenligt med svensk rätt och Förenta nationernas
konvention om barnets rättigheter, och lämna förslag på
åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag
(dir. 2022:124).
Utredaren får nu även i uppdrag att
* oavsett ställningstagande i sak lämna författningsförslag
som innebär ett förbud för kommuner att, med undantag för
akuta nödsituationer, bevilja ekonomiskt bistånd till den som
olovligen vistas i landet.
Konsekvenser och arbetssätt
Utredaren ska beskriva konsekvenserna av förslagen i enlighet
med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar och på
det sätt som anges i de ursprungliga direktiven (dir.
2022:124). Utredaren ska således särskilt redogöra för de
konsekvenser som bedöms påverka den kommunala självstyrelsen.
Utredaren ska samråda med pågående utredningar som berörs av
förslagen.
Redovisning av uppdraget
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den
14 februari 2025.
(Socialdepartementet)