Post 639 av 5066 träffar
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, Dir. 2020:118
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2020-11-12
Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2020
Sammanfattning
En särskild utredare ska utreda gårdsförsäljning av
alkoholhaltiga drycker. En förutsättning för uppdraget är att
Systembolagets monopol säkras. Uppdraget bygger på en
överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och
Liberalerna.
Utredaren ska bl.a.
- göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur
gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela
landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras,
- bedöma om det är EU-rättsligt möjligt och om det finns behov
av att begränsa gårdsförsäljning till att t.ex. enbart tillåtas
på landsbygd, enbart för svenska alkoholproducenter eller för
småproducenters hantverksmässiga produktion,
- bedöma om försäljningen behöver knytas till ett
produktionsställe eller ett odlingsställe och om det är
nödvändigt att även tillåta försäljning via internet, eller på
annat vis för hemleverans,
- lämna förslag på former för tillsyn, öppettider och
prissättningsmodell,
- analysera vilka eventuella kommersiella effekter som kan
förväntas för näringslivet, landsbygden, småföretagare och
sysselsättning om gårdsförsäljning skulle införas,
- analysera vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som införande
av gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan föranleda,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 7 december 2021.
Bakgrund
Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse
mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och
Miljöpartiet de gröna, ska en utredning om gårdsförsäljning av
alkoholhaltiga drycker genomföras. En förutsättning är att
Systembolagets detaljhandelsmonopol säkras.
Näringspolitiska utgångspunkter
Intresset hos konsumenter för närproducerad mat av hög kvalitet
har ökat de senaste åren. Det finns även ett ökat intresse för
mat kombinerat med dryck vilket har bidragit till att såväl
efterfrågan som utbud av småskaligt producerade alkoholdrycker
har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren.
Sedan 2014 har Systembolaget ett särskilt sortiment för lokala
och småskaliga produkter vars utbud och efterfrågan har haft en
markant ökning sedan det introducerades i butikerna. Intresset
hos såväl producenter som konsumenter förutspås fortsätta.
Därutöver har dryckesproducenterna ett ökat intresse att själva
få sälja de egenproducerade dryckerna direkt från
tillverkningsplatsen, så kallad gårdsförsäljning.
Gårdsförsäljning av alkoholdrycker är också efterfrågat som ett
steg i att utveckla lokal besöksnäring och måltidsturism.
Den svenska livsmedelsstrategins övergripande mål är en
konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala
livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella
miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och
bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara
mot konsumenternas efterfrågan.
Det finns över 800 företag i Sverige som tillverkar
alkoholdrycker, och produktion sker i alla län. Fastän
mikrobryggerier också är lokaliserade i stadsmiljö berör
argumenten för att tillåta gårdsförsäljning främst förväntade
vinster för landsbygden. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker
antas kunna ha gynnande effekter för andra branscher än endast
alkoholdrycksbranschen, exempelvis för besöksnäringen på
landsbygden där upplevelser med mat och dryck kan spela en
viktig roll.
Vidare har riksdagen tillkännagett det utskottet anför om att
regeringen, under förutsättning att Systembolagets
detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en
lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad
utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 punkt 4, rskr. 2017/18:260).
Alkoholpolitiska utgångspunkter
Den svenska alkoholpolitikens övergripande mål är att främja
folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Målet ska nås genom sådana insatser som
motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad
total alkoholkonsumtion.
Ett av de grundläggande instrumenten för att åstadkomma en
minskad konsumtion är en restriktiv lagstiftning på
alkoholområdet. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället
möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol och särskilt
begränsa tillgängligheten i vissa miljöer och sammanhang. Målet
att minska alkoholkonsumtionen bygger på kunskapen om att
tillgängligheten påverkar konsumtionen och alkoholskadornas
omfattning.
Två viktiga verktyg för att nå de alkoholpolitiska målen anses
vara alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet för
alkoholdrycker. Detaljhandelsmonopolet innebär idag att all
försäljning till konsument av alkoholdrycker med en alkoholhalt
över 2,25 volymprocent ska vara förbehållet Systembolaget, med
undantag för försäljning av folköl och försäljning för förtäring
på stället. Ensamrätten begränsar alkoholens tillgänglighet.
Begränsningen sker genom att Systembolaget kontrollerar
etableringar, försäljningskanaler och öppettider och genomför
kontroll av ålder, berusning och risk för langning.
För att nå de alkoholpolitiska målen är den s.k.
desintresseringsprincipen också viktig.
Desintresseringsprincipen innebär att det privata vinstintresset
på den svenska detaljhandelsmarknaden utesluts i syfte att hålla
nere alkoholkonsumtionen för att skydda folkhälsan. EU-domstolen
har erkänt desintresseringsprincipens betydelse för att värna de
intressen som ligger till grund för ett detaljhandelsmonopol.
Att säkerställa en sammanhängande och systematisk
alkoholreglering är viktigt för att värna den svenska
alkoholpolitiken ur ett EU-perspektiv. EU-domstolen har
klargjort att en restriktiv alkoholreglering är legitim när den
motiveras av folkhälsoskäl. Det ankommer på medlemsländerna att
bestämma nivån på skyddet för folkhälsan. EU-domstolen har dock
i sin praxis konstaterat att den nationella lagstiftningen
endast uppfyller det åberopade syftet om den på ett på ett
sammanhängande och systematiskt sätt tillgodoser behovet av att
uppnå målet.
Om det skapas större utrymme för privata vinstintressen på
detaljhandelsmarknaden urholkas desintresseringsprincipen och
den svenska politiken kan framstå som mindre systematisk och
sammanhängande.
Under alla omständigheter ska den svenska alkoholpolitiken
tillämpas och regleras på ett icke-diskriminerande sätt.
Tidigare utredningar om gårdsförsäljning
Frågan om gårdsförsäljning har behandlats i två tidigare
betänkanden, Alkohollagsutredningens betänkande En ny alkohollag
(SOU 2009:22) och Utredningen om vissa alkoholfrågors betänkande
Gårdsförsäljning (SOU 2010:98). Alkohollagsutredningen landade i
slutsatsen att gårdsförsäljning EU-rättsligt inte är förenligt
med detaljhandelsmonopolet och därför inte bör tillåtas.
Utredningen om vissa alkoholfrågor kom fram till att det
EU-rättsligt inte var möjligt att ha en försäljningsmodell som
endast tillåter svenska småproducenter på landsbygden att sälja
alkoholdrycker. Utredningen presenterade dock ett förslag om
införande av gårdsförsäljning som i huvudsak gick ut på att den
som yrkesmässigt tillverkar alkoholdrycker efter särskilt
tillstånd skulle få bedriva försäljning med egenproducerade
alkoholdrycker och andra alkoholdrycker av samma slag (från både
svenska och utländska producenter) som man producerar själv.
Försäljningen skulle endast ske i samband med en
upplevelsetjänst på tillverkningsstället samt begränsas i
kvantitet.
Utredningen uteslöt dock inte att EU-domstolen skulle kunna
komma fram till att förslaget leder till ett ifrågasättande av
alkohollagstiftningen och om den på ett sammanhängande och
systematiskt sätt tillgodoser målet att skydda folkhälsan.
Mot bakgrund av de tidigare utredningar som genomförts på
området, samt det finska systemet för gårdsförsäljning som
tillkom 1995 och utvidgades 2018, ser regeringen behov av
ytterligare juridisk och EU-rättslig analys av frågan.
Uppdraget att analysera om och hur gårdsförsäljning av
alkoholhaltiga drycker kan införas
En EU-rättslig analys och förslag om gårdsförsäljning
I Sverige är det enbart Systembolaget som får bedriva
detaljhandel med alkoholdrycker med en alkoholhalt som
överstiger 2,25 volymprocent. EU-domstolen har konstaterat att
Systembolagets monopol är förenligt med EU-rätten under
förutsättning att dess utformning och funktionssätt anpassas på
ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på
anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan
medlemsstaternas medborgare. Att sälja egenproducerade
alkoholdrycker direkt till konsument skulle därför komma att
utgöra ett undantag från monopolet ifall det tillåts. Frågan om
huruvida gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas
i Sverige kräver därför EU-rättslig analys.
Eftersom Sverige har valt att ha ett detaljhandelsmonopol för
försäljning av alkoholdrycker skulle införande av
gårdsförsäljning innebära att svenska alkoholproducenter kan
sälja sina produkter både genom Systembolaget och i egen regi,
medan utländska tillverkare endast kan sälja sina produkter
genom Systembolaget. Detta aktualiserar två EU-rättsliga frågor.
Den ena är om ett sådant gynnande av svenska producenter kan
accepteras utifrån de regler om icke-diskriminering som gäller
inom EU. Den andra frågan är om detta kan förändra den
EU-rättsliga bedömningen av Systembolagets detaljhandelsmonopol,
dvs. tillgodoser fortfarande den svenska alkoholpolitiken på ett
systematiskt och sammanhängande sätt det angivna
allmänintresset, folkhälsan, om de regler som bär upp monopolet
förändras. Utredaren ska göra en EU-rättslig analys av om
gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela
landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. I
analysen ingår att bedöma kraven på en alkoholpolitik med ett
monopol vars utformning och funktionssätt är anpassade så att
ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och
saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas
medborgare, EU:s konkurrensrättsliga regler och kravet på en
systematisk och sammanhängande alkoholpolitik.
Med alkoholhaltiga drycker avses i dessa direktiv även
alkoholdrycksliknande preparat enligt 1 kap. 10 a § alkohollagen
(2010:1622).
Om utredaren bedömer att det är möjligt att införa
gårdsförsäljning, ska han eller hon utreda och föreslå formerna
för det. Eftersom det kan finnas olika former av
gårdsförsäljning ska utredaren redovisa de alternativa lösningar
som identifierats samt beskriva för- och nackdelar med
respektive alternativ. Däri ingår även att definiera begreppet
gårdsförsäljning. För det alternativ som utredare bedömer mest
lämpligt att införa ska utredaren lämna nödvändiga
författningsförslag. Utredaren kan lämna författningsförslag för
ytterligare lösningar.
Som en del i detta uppdrag bör det finska systemet för
gårdsförsäljning beaktas, då Finland, som också är medlem i EU
liksom Sverige, har ett statligt ägt detaljhandelsbolag med
monopol på alkoholförsäljningen. Monopolet har dock vissa
undantag och sedan 1995 har Finland tillåtit gårdsförsäljning av
vissa alkoholhaltiga drycker. Sedan 2018 tillåts även bryggerier
med en produktion på mindre än 500 000 liter öl per år sälja öl
direkt från bryggeriet. Det finska systemet för gårdsförsäljning
har inte varit föremål för prövning i EU-domstolen.
Utredaren ska därför
- göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur
gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela
landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras,
- om flera alternativa lösningar identifieras, redovisa samtliga
och beskriva deras för- och nackdelar,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Begränsningar och tillsyn
Om gårdsförsäljning av alkoholdrycker bedöms möjligt att införa
i Sverige, ska utredaren bedöma huruvida det är EU-rättsligt
möjligt och om det finns behov av att begränsa gårdsförsäljning
till att t.ex. enbart tillåtas på landsbygd, enbart för svenska
alkoholproducenter eller för småproducenters hantverksmässiga
produktion. Eftersom odlingen av de råvaror som utgör drycken
kan ske på en annan plats än där drycken tillverkas ska
utredaren även granska om det är behövligt att knyta
försäljningen till ett produktionsställe eller möjligen ett
odlingsställe, dvs. en fastighet eller motsvarande där drycken
produceras eller där råvarorna som drycken framställs av odlas.
Bland dagens konsumenter finns en efterfrågan på ökade
möjligheter till e-handel, och det är möjligt att köpa alkohol
via internet. Om alkoholproducenter skulle tillåtas sälja sina
drycker via e-handel, skulle det dock förta vissa förväntade
positiva effekter av att tillåta gårdsförsäljning, exempelvis
ökat antal besökstillfällen på landsbygden. Om utredaren anser
att det är lämpligt, ska därför en bedömning göras av om
gårdsförsäljning enbart ska tillåtas på bl.a. produktionsstället
eller om det är nödvändigt att tillåta att dessa producenter
säljer sina alkoholdrycker via internet eller på annat vis för
hemleverans, utan att kunden behöver besöka produktionsstället.
I detta uppdrag ingår att bedöma om det är rättsligt möjligt att
begränsa försäljningen på sådant vis.
Utredaren ska därför
- bedöma om det är EU-rättsligt möjligt och om det finns behov
av att begränsa gårdsförsäljning till att enbart tillåtas på
t.ex. landsbygd, enbart för svenska alkoholproducenter eller för
småproducenters hantverksmässiga produktion,
- bedöma om försäljningen behöver knytas till ett
produktionsställe eller ett odlingsställe och om det är
nödvändigt att även tillåta försäljning via internet eller på
annat vis för hemleverans,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Tillsyn, öppettider och prissättningsmodell
Ett eventuellt regelverk för gårdsförsäljning måste tolkas och
tillämpas rättssäkert och likartat över hela landet. Därför är
det nödvändigt att det finns tillsyn på plats, för att granska
att regelverket följs. Utredaren ska därför lämna föreslag på
former för tillsyn av de platser där gårdsförsäljning ska
tillåtas.
Vidare ska utredaren bedöma vilka öppettider som ska
tillåtas för gårdsförsäljning. Av alkoholpolitiska skäl har
Systembolaget begränsade öppettider på exempelvis lördagar och
stängt på söndagar. Även restauranger och serveringsställen med
serveringstillstånd är begränsade vad gäller de tider de får
servera alkohol. Om gårdsförsäljning inte bör ske under samma
tidsramar som gäller för Systembolaget, ska utredaren föreslå
vilka tidsramar som bedöms lämpliga.
Slutligen ska även formerna för prissättning av
alkoholdrycker som säljs genom gårdsförsäljning analyseras.
Systembolaget har en modell för prissättning av alkoholdrycker
där olika procentenheter av priset för varje dryck är
reserverade för alkoholskatt, mervärdesskatt, leverantör samt
Systembolaget. Restauranger och andra serveringsställen ska
enligt alkohollagen inte sätta det pris som erbjuds kunderna
lägre än inköpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Vidare
får prissättningen inte ske på ett sådant sätt att försäljning
av drycker med högre alkoholhalt främjas, och gästerna får inte
uppmanas eller förmås att köpa alkoholdrycker. Om det är en
alkoholproducent som säljer en alkoholdryck direkt till
konsument, har producenten ingen mellanhand i försäljningsledet,
varför det finns en viss risk att priset på de alkoholdrycker
som erbjuds till försäljning blir lägre än för motsvarande dryck
på Systembolaget eller på restaurang, även med beaktande av
alkoholskatt och mervärdesskatt. Utredaren ska därför bedöma om
de priser som erbjuds konsumenter genom gårdsförsäljning ska
följa någon prissättningsmodell.
Utredaren ska därför
- lämna förslag på former för tillsyn,
- lämna förslag på öppettider och prissättningsmodell,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget att analysera eventuella kommersiella effekter för
näringslivet, landsbygden, småföretagare och sysselsättning
Det finns i dag över 870 företag som tillverkar alkoholhaltiga
drycker och de finns spridda över hela landet. Enligt siffror
från Lantbrukarnas Riksförbund är 5 500 personer direkt
anställda i dessa företag. Sedan tillkommer underleverantörer i
form av lantbrukare och råvaruleverantörer,
förpackningsleverantörer etc. Ungefär 2 500 personer beräknas
vara sysselsatta i småskalig tillverkning. Produkterna bidrar
dessutom till att öka urvalet för svensk restaurang- och
besöksnäring och bidrar på det viset till jobb och tillväxt över
hela landet. Utredaren ska därför granska om och hur
gårdsförsäljning kan bidra till ökad tillväxt inom näringslivet
samt hur detta kan bidra till en ökad sysselsättning.
Utredaren ska därför
- analysera vilka eventuella kommersiella effekter som kan
förväntas för näringslivet, landsbygden, småföretagare och
sysselsättning om gårdsförsäljning av alkoholdrycker skulle
införas.
Uppdraget att analysera eventuella folkhälsokonsekvenser
Det är viktigt att folkhälsan inte försämras vid ett eventuellt
införande av gårdsförsäljning, bl.a. genom en ökad
alkoholkonsumtion. Utredningen om vissa alkoholfrågor som senast
utredde frågan om gårdsförsäljning av alkoholdrycker fann att
dess förslag inte skulle medföra några negativa konsekvenser för
folkhälsan och att om så blev fallet vore det enligt utredningen
möjligt att minska de kvantiteter som enligt utredningens
förslag tilläts säljas direkt till konsument (SOU 2010:98 s.
96). Denna analys har delvis fått kritik från vissa
remissinstanser för att vara för förenklad. Regeringen anser att
det finns skäl att på nytt utreda de folkhälsopolitiska
aspekterna av ett eventuellt införande av gårdsförsäljning av
alkoholdrycker. Utifrån de förslag som utredaren lämnar och med
hänsyn till de former för försäljning, öppettider och
prissättningsmodeller som föreslås ska utredaren därför
analysera vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som införande
av gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan föranleda.
En aspekt att utreda är om ett införande kan förväntas orsaka
eller bidra till en ökad alkoholkonsumtion, bl.a. till följd av
ökad tillgänglighet genom ett ökat antal försäljningsställen.
Utredaren ska även granska om gårdsförsäljning kan innebära ökad
marknadsföring och exponering av alkohol samt hur detta kan
påverka folkhälsan. Barn och unga anses alkoholpolitiskt vara
särskilt skyddsvärda personer då deras hälsa riskerar att
påverkas i högre utsträckning av alkoholkonsumtion än vuxna.
Barn och unga är också mer påverkbara genom exempelvis
marknadsföring. Vidare påverkas barn och unga i högre
utsträckning än vuxna av sina vuxna närståendes
(familjemedlemmars) alkoholvanor. Det är därför viktigt att
utredaren beaktar eventuella konsekvenser även för barn och
unga.
Utredaren ska därför
- analysera vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som införande
av gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan föranleda.
Konsekvensbeskrivningar
I konsekvensbeskrivningen ska utredaren beskriva och beräkna
förslagens samhällsekonomiska effekter och konsekvenser för
enskilda och företag samt beräkna de offentligfinansiella
effekterna. Om de förslag som lämnas innebär
offentligfinansiella kostnader, ska förslag till finansiering
lämnas. Utredaren ska särskilt beakta konsekvenserna för
kommuner och andra myndigheter, t.ex. behovet av ökad
tillsynsverksamhet orsakad av att fler verksamheter bedriver
försäljning av alkoholdrycker.
Viktiga ställningstaganden som har gjorts vid utformningen av
förslagen ska beskrivas, exempelvis alternativa lösningar som
har övervägts och skälen till att de har valts bort. Det ingår
att redogöra för om förslagen har några konsekvenser för
Sveriges internationella åtaganden och om de är förenliga med
WTO-rätten. Om förslagen innebär att personuppgifter behöver
behandlas, ingår det att analysera det rättsliga stödet för
sådan behandling.
Utredaren ska genomgående bedöma de alkoholpolitiska
konsekvenserna, liksom de näringspolitiska konsekvenserna av
förslagen.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete
som bedrivs inom Regeringskansliet och utredningsväsendet och
inom EU.
Utredaren ska i den utsträckning det behövs inhämta synpunkter
från berörda myndigheter, organisationer och företag.
Utredaren bör ta del av internationella erfarenheter av de
frågor som är aktuella i uppdraget, särskilt erfarenheter från
övriga länder inom EU och EES, och i förekommande fall redogöra
för dessa.
Uppdraget omfattar inte skattefrågor och utredaren ska inte
lämna förslag på skatteområdet.
Uppdraget ska redovisas senast den 7 december 2021.
(Socialdepartementet)