Post 485 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan (U 2020:07), Dir. 2022:11
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2022-03-10
Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2022
Ändring i uppdraget
Regeringen beslutade den 22 december 2020 kommittédirektiv om
förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan (dir.
2020:140). Enligt direktiven ska en särskild utredare ta fram
ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett
statligt huvudmannaskap för samtliga skolformer utom förskolan
och den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen bedömer
nu att det även kan finnas andra alternativ än att staten blir
huvudman för skolan som stärker statens ansvar för skolväsendet.
Det ska därför stå utredaren fritt att även presentera andra
underlag än ett underlag för statligt huvudmannaskap. Det finns
också skäl för vissa andra ändringar av uppdraget.
Utredaren ska med ändring av de ursprungliga direktiven bland
annat även
• analysera hur statens ansvar för skolväsendet kan stärkas i
andra former än genom ett förstatligande,
• analysera hur statens ansvar för komvux kan stärkas.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas
senast den 21 oktober 2022.
Uppdraget att utreda förutsättningar för ett statligt
huvudmannaskap för skolan ändras
Utredaren har tidigare fått i uppdrag att ta fram ett
beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt
huvudmannaskap för skolan. Detta uppdrag kvarstår.
Det är dock lämpligt att även utreda hur staten kan ta ett
större ansvar för skolväsendet. En förändring av det statliga
ansvarstagandet skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en
mer likvärdig skola av hög kvalitet. Den svenska skolan har
aldrig varit enbart statlig eller enbart kommunal, vilket t.ex.
framgår av betänkandet Staten får inte abdikera – om
kommunali-seringen av den svenska skolan (SOU 2014:5). Det kan
finnas andra alternativ än att staten blir huvudman för skolan
som stärker statens ansvar för skolväsendet på ett sätt som även
förbättrar skolans likvärdighet. Det bör därför stå utredaren
fritt att presentera andra underlag än ett underlag för statligt
huvudmannaskap för att uppnå detta syfte.
Utredaren ska utöver tidigare givet uppdrag
• analysera hur statens ansvar för skolväsendet kan stärkas i
andra former än genom ett förstatligande.
Hur kan statens ansvar för komvux stärkas?
Syftet med utredningen om ett statligt huvudmannaskap är att
skapa bättre förutsättningar för en mer likvärdig skola av hög
kvalitet. Det syftet ska också omfatta komvux. Det är därför
lämpligt att även komvux ingår i utredarens uppdrag att stärka
statens ansvar för skolväsendet. Kvaliteten i vuxenutbildningen
behöver stärkas. Kvalitetsbrister inom komvux har uppmärksammats
bl.a. av Statens skolinspektion och KLIVA-utredningen (SOU
2020:66). En del av dessa brister kan härledas till
entreprenadförhållandet inom komvux. Kommunerna uppger också
svårigheter med upphandlingen, bl.a. att det kan vara svårt att
få utbildningsföretag att lämna anbud på utbildning för få
elever och att det kan bli långa och kostsamma processer om
upphandlingen överklagas.
Inom komvux finns inga enskilda huvudmän utan det finns endast
offentliga huvudmän, kommuner och i vissa fall regioner.
Kommunerna kan dock välja att lägga ut hela eller delar av sin
utbildning på entreprenad enligt 23 kap. skollagen (2010:800)
med bibehållet huvudmannaskap. Entreprenaden genomförs antingen
genom upphandling av utbildningarna eller genom att
utbildningsanordnare auktoriseras. År 2020 var det 579 000
kursdeltagare (49 procent) inom komvux totalt som studerade hos
en annan utbildningsanordnare än huvudmannen.
Ett skäl till kvalitetsbristerna inom komvux som kan anföras är
att de kommunala huvudmännen bedöms sakna tillräckliga system
för att följa upp och kontrollera verksamheten, något som
accentueras i de fall kommunen valt att upphandla utbildning
inom komvux i enlighet med skollagens bestämmelser om
entreprenad. Det finns därför anledning att se över hur statens
ansvar för komvux kan stärkas i syfte att öka kvaliteten och
rättssäkerheten i komvux. Även de privata utbildningsanordnarnas
roll bör ingå i analysen. Fokus för arbetet bör vara att
förhindra att brister uppstår, i stället för att vidta åtgärder
i efterhand om och när det uppdagas brister. Vid överväganden av
lösningar bör man därför beakta risken för att i systemet bygga
in ett alltför stort behov av tillsyn, där tillsynsmyndigheten
ofta är hänvisad till att agera i efterhand när
kvalitetsbristerna är ett faktum.
I sammanhanget bör det även analyseras om, och i så fall hur,
överetablering av utbildningsanordnare, eller brist på
etablering, är en faktor som påverkar kvaliteten i komvux.
Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och
undervisning på entreprenad konstaterade i sitt slutbetänkande
Entreprenad, fjärrunder-visning och distansundervisning (SOU
2017:44) att utbildning inom komvux utgör icke-ekonomiska
tjänster av allmänt intresse som uttryckligen undantagits från
EU:s upphandlingsdirektiv. Någon skyldighet att upphandla finns
alltså inte enligt utredningen. I propositionen
Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om
entreprenad (prop. 2019/20:127) gjorde regeringen bedömningen
att huruvida tjänster som avser utbildning inom skolväsendet är
organiserade i form av icke-ekonomiska tjänster av allmänt
intresse (vilka inte behöver upphandlas) eller ekonomiska
tjänster av allmänt intresse (vilka som huvudregel ska
upphandlas) är en fråga om tolkning av EU-rätt som bör avgöras i
rättstillämpningen.
Kommunernas storlek, samarbete med närliggande kommuner och
pendlingsavstånd mellan kommunerna påverkar möjligheterna för en
kommun att erbjuda ett brett utbud av gymnasiala utbildningar
inom komvux. En vuxenutbildning som utgår från individers behov
och förutsättningar bör planeras så att individer vid behov kan
studera inom olika delar av vuxenutbildningen samtidigt och
t.ex. kombinera allmänteoretiska kurser med yrkeskurser. För att
åstadkomma ett bredare utbud behöver kommunerna samarbeta med
varandra och tillgängliggöra utbildningar för medborgare i andra
kommuner än den egna. Kommunerna behöver även samverka med
Arbetsförmedlingen, regionalt utvecklings-ansvariga och
arbetsgivarna för att skapa ett utbud anpassat till
arbets-marknadens behov. Ett ökat statligt ansvarstagande bedöms
kunna underlätta planeringen av utbildningen och samverkan
mellan olika aktörer.
Det finns således ett behov av att ta ett samlat grepp i fråga
om styrningen och ansvarsfördelningen inom komvux för att skapa
ett mer enhetligt system med högre kvalitet och en ökad
likvärdighet.
Utredaren ska därför
• analysera och föreslå hur statens ansvar för komvux kan
stärkas.
Konsekvenser för förskolan bör analyseras
Förskolan är en del av skolväsendet och första steget i ett
livslångt lärande. Det är viktigt att konsekvenserna för
förskolan belyses om samtliga skolformer utom förskolan får ett
statligt huvudmannaskap eller om staten tar ett större ansvar
för skolväsendet utom förskolan.
Utredaren ska därför
• analysera vilka konsekvenserna blir för förskolan om
huvudmannaskapet för skolformen är oförändrat medan övriga
skolformer i skolväsendet får ett förändrat huvudmannaskap.
Hur ska enskilda huvudmän omfattas?
Av de ursprungliga direktiven följer att verksamheter som
bedrivs av enskilda huvudmän inte ska omfattas av ett statligt
huvudmannaskap när det gäller arbetsgivarskap eller ledning och
daglig drift. Däremot ska de inrymmas i ett system för statlig
finansiering.
Enligt Utredningen om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) är
ett av de utmärkande dragen för dagens styrsystem den reglering
som lett fram till att en s.k. skolmarknad uppstått.
Etableringsfrihet för kommunala och fristående skolor, fritt
skolval mellan kommunala och fristående skolor samt att en s.k.
skolpeng följer med eleven när eleven flyttar mellan olika
huvudmän anses vara av särskild betydelse.
I 2 kap. 5 § skollagen anges vad som ska krävas för att en
enskild huvudman ska godkännas. För att ett godkännande ska
lämnas krävs bl.a. att utbildningen inte innebär påtagliga
negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av
skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där
utbildningen ska bedrivas. Enligt förarbetena till bestämmelsen
avses bl.a. att Statens skolinspektions prövning ska utgå från
ett helhetsperspektiv (prop. 2009/10:157 s. 21).
Skolkostnadsutredningen har utrett frågan om hur man kan undvika
negativa följder av överetablering av skolor och lämnat förslag
i betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor
(SOU 2016:66). Utredningen föreslår att 2 kap. 5 § skollagen
utvidgas så att överetablering kan undvikas vid beslut om
godkännande av fristående skolor. När staten tar ett större
ansvar för hela skolväsendet kan dock andra förslag vara
relevanta.
Det finns således ett behov av att ta ett samlat grepp i fråga
om styrningen och ansvarsfördelningen när det gäller hela det
svenska skolväsendet utom förskolan för att skapa ett mer
enhetligt system och en ökad likvärdighet. Det innebär att även
de enskilda huvudmännen måste ingå i analysen av hur statens
ansvarstagande för skolväsendet kan stärkas.
Utredaren ska därför utöver tidigare givet uppdrag
• föreslå hur enskilda huvudmän ska omfattas när staten i högre
grad tar ansvar för skolväsendet utom förskolan, och
• undersöka hur alternativen för att öka statens ansvar för
skolväsendet kan ge ett större inflytande för staten över
enskilda huvudmäns etablering.
Konsekvensbeskrivningar
Det som anges i utredarens ursprungliga direktiv om
konsekvens-beskrivningar gäller fortsatt även vid genomförande
av uppdraget enligt dessa tilläggsdirektiv. Utredaren ska
vidare, när det gäller hela uppdraget, utöver vad som följer av
kommittéförordningen (1998:1474), redovisa förslagens
organisatoriska konsekvenser.
Redovisning av uppdraget
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 21
oktober 2022.
(Utbildningsdepartementet)