Post 362 av 5066 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbarhetsredovisning (Ju 2021:06), Dir. 2022:134
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2022-12-01
Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2022
Ändring i uppdraget
Kommittédirektiven Genomförande av EU-direktiv om offentlig
land-för-land-rapportering och några frågor om års- och
koncernredovisningar beslutades den 17 juni 2021 (dir. 2021:46).
Uppdraget enligt de direktiven redovisades i juni 2022 i
delbetänkandet Inkomstskatterapporter och några
redovisningsfrågor (SOU 2022:29).
Genom tilläggsdirektiv den 28 april 2022 fick den särskilda
utredaren också i uppdrag att ta ställning till hur förslaget
till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av
direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG
och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens
hållbarhetsrapportering ska genomföras i Sverige (dir. 2022:34).
Ett EU-direktiv om en jämnare könsfördelning bland
styrelseledamöterna i börsnoterade företag har nyligen antagits.
Den särskilda utredaren får nu också i uppdrag att
• ta ställning till hur direktivet om en jämnare könsfördelning
i bolagsstyrelser ska genomföras i Sverige, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas
senast den 1 juni 2023.
Uppdraget att anpassa svensk rätt till EU-direktivet om en
jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade
företag
Europaparlamentet och rådet antog nyligen direktivet om en
jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade
företag och därmed sammanhängande åtgärder. Direktivet handlar
om hur styrelseledamöter i börsbolag ska tillsättas.
Mikroföretag samt små och medelstora företag är undantagna från
direktivets tillämpningsområde (artikel 2).
I Sverige tillsätts styrelseledamöter i aktiebolag i enlighet
med reglerna i aktiebolagslagen (2005:551). I bolag med ett
visst antal anställda har också de anställda rätt att utse
ledamöter i styrelsen enligt lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda. De börsnoterade
bolagen tillämpar vid sidan av lagstiftningen också Svensk kod
för bolagsstyrning, utarbetad av Kollegiet för svensk
bolagsstyrning. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”.
Enligt koden ska en jämn könsfördelning eftersträvas bland
styrelseledamöterna. De börsnoterade bolagen ska enligt
årsredovisningslagen (1995:1554) i sin årsredovisning lämna
upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland
styrelseledamöter.
Enligt det nya EU-direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att
de börsnoterade bolagen omfattas av målsättningen att det
underrepresenterade könet senast den 30 juni 2026 ska inneha
minst 33 procent av styrelseposterna (artikel 5.1).
Medlemsstaterna kan i stället ha en målsättning om 40 procent
som endast avser icke-verkställande styrelseledamöter. De bolag
som inte når upp till den valda målsättningen ska justera
processen för urval av kandidater för tillsättning eller val
till poster som styrelseledamot (artikel 6). Det ska vara
möjligt för medlemsstaterna att tillämpa de kvantitativa målen
separat för aktieägarrepresentanter och
arbetstagarrepresentanter (se skäl 33, jfr artikel 12.2).
Direktivet innehåller också bestämmelser om att bolagen årligen
ska lämna uppgifter om könsrepresentationen i sina styrelser
(artikel 7). De bolag som inte når upp till målsättningen ska
förklara varför de inte gör det och redogöra för vilka åtgärder
som vidtas för att nå målet.
Medlemsstaterna ska införa effektiva, proportionerliga och
avskräckande sanktioner för överträdelser av direktivets regler
(artikel 8).
Slutligen ska medlemsstaterna utse ett eller flera organ för att
främja, analysera, övervaka och stödja en jämn könsfördelning i
bolagsstyrelser (artikel 10).
Direktivet ska ha genomförts senast två år från ikraftträdandet
(artikel 11). Medlemsstaterna har emellertid möjlighet att under
vissa förhållanden skjuta upp tillämpningen av direktivets
bestämmelser om tillsättningsförfarandet för styrelseledamöter
(artikel 12). Möjligheten till uppskjuten tillämpning finns
bl.a. så länge som minst 25 procent av alla poster som
styrelseledamot i börsnoterade företag i medlemsstaten innehas
av det underrepresenterade könet. Tillämpningen av
rapporteringsskyldigheten enligt artikel 7 får skjutas upp
endast om det finns en sådan skyldighet i nationell
lagstiftning.
Regeringen bedömer att Sverige har möjlighet att skjuta upp
tillämpningen av direktivets bestämmelser om
tillsättningsförfarandet. Utredningsuppdraget omfattar därmed
inte denna del av direktivet.
Utredaren ska därför
• ta ställning till hur direktivet om en jämnare könsfördelning
i bolagsstyrelser – i de delar som inte omfattas av möjligheten
till uppskjuten tillämpning – ska genomföras i Sverige, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska följa genomförandet av det nya EU-direktivet i de
nordiska länderna och i de övriga länder som utredaren bedömer
vara av intresse i sammanhanget.
Utredaren ska dokumentera och redovisa författningsförslagen i
förhållande till det nya EU-direktivet i en jämförelsetabell.
Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas
senast den 1 juni 2023.
(Justitiedepartementet)